Litteratur,
Svenska Familjboken, veckoskrift af Joh
Gabr. Carlen. Allmänhetens uppmärksamhe
skall säkert fåstas vid detta litterära företag
som, enligt prospekten, lofvar blifva af betyd-
lig omfattning, och som till sin syftning, plar
och beskaffenhet kan bedömas af det redan ut
komna första häftet. - Sjelfva namnet Familj
bok) förekommer måhända vid första påseen
det något eget; men det förklaras lätt, då mar
finner huruledes dermed förstås en läsning fö!
hvar dag under året i historiska, geografiska
naturvetenskapliga, estetiska och andra ämnen
egnade till. kännedom om fäderneslandet, och
passande att i den husliga kretsen eller inom
familjerna föreläsas då man samlas om aft-
narne,. Hvarje dag Har ett åt sig anslaget
särskildt stycke af omtränt eller i medeltal räk-
nadt,: öfver åtta sidors vidd i stor imperialoktav:
alltså ett temmeligt qvantum nog, ungefär jem-
förligt.med en vanlig predikan. Nyårsdagen
eliter den 1 Jan. är af särskilda skäl något ut:
förligare behandlad, likasom ännu en annan
(d. 4 Jan.) för LidnersswuW-—bar. en betydlig
längd. — För att ur det hittills utkomna gifva
ett begrepp om framställningsmetoden och for-
men för innebåMet; välja vi t. ex. den 3 Ja-
nuaris Först redogöres för det namn dagen
bär, efter gamla almanachen; hvilket är Enochp.
Sedan bekommer läsaren en historisk uppgift
på de år, under den yngre delen af svenska
historien, som på detta datum varit utmärkta
genom någon större tilldragelse, hvilket för
den 3 Jan. är: 1682, då Olof Verelius dog (man
får en kort litterär-historisk notis om fornfoör-
skaren Verelius); 1683, då på den 3 Jan. ett
riksdagsbeslut: fattades, hvarigenom Pfalziska
husets arfsrätt till kronan utsträcktes till qvin-
nolinien; 1719, då på denna dag Armfelts mot
Norge-utsända här frös ihjäl bland fjällen (Nils
Idmans berättelse om denna bedröfliga händelse
läses i noten); 1820, då detta datum utgjorde
dödsdagen för läkaren Nils Dalberg, på sin tid
ryktbar för sina förtjenster om koppympnin-
gen. Efter dessa förelöpamde smärre notiser,
kommer. den egentliga läseartikeln för dagen.
Denna har här till ämne Fjällen. Dessa skil-
dras i E. G. Geijers mästerliga uppsats, som
återfinnes på ett ställe i Inledningen tili S. R.
Häfder, och här inryckes ordagrant. — Sålunda
hör det till Familjbokens plan att för hvarie
af årets dagar meddela någon fosterländsk upp-
sats, af någon fosterländsk författares. Alltså
läser man på den 1 Jan. om Nordens uräld-
sta bebyggare (efter Nilsson) af A. E. Holm-
berg; på den 2 Jan., om Landskapslagarnes
uppkomst, af C. J. Schlyter; på den 3 Jan.,
såsom nyss nämdes, om: Fjällen af E. G. Geijer;
på den 4 Jan. om Bengt Lidner, af utgifva-
ren sjelf, hr Carln (till någon del efter Fran-
zn, Atterbom och Palmblad i Biogr. Lex.); på
den 5 Jan. Räfvens Naturalhistorian, af C. U.
Ekström; på den 6 Jan. om Katolska Reli-
gionsceremoniernav, af J. J. Thomeus; på den 7
Jan. om Tessin och Tessiniana, hvilken upp-
sats i det utkomna 1:a häftet icke är afslutad.
Utgifvaren, hr J. G. Carlen, är hos allmänhe-
ten så väl känd för grundlighet, allvar och den
osparda möda i samlingsväg, hvarmed han till
sina arbetens förfullkomnande vanligen går till
väga, att man ingen säkrare borgen kan önska
sig för ett redbart utförande af detta påbörjade
verk, hvilket, då det en gång hunnit full-
bordas, säkert inom familjerna skall sprida nö-
jet och nyttan af en god och instruktiv läs-
ning. När flere häften visat sig i publiken,
törde vi återkomma till ett närmare skärska-
dande-af sättet och konseqvensen, hvarmed den
angifna planen utföres, hvilket icke är möjligt
att förr am efter någon tid bedöma.
———————
Samlade smärt. Berättelser och Utkast af C.
F. Ridderstad, 5 delar, Linköp. 1849,
Vi se här framför ss en af vår tids frukt-
baraste författare; och, hvad värmen, anden,
enthusiasmen beträffar, en Dan af icke obetyd-
lig förtjenst. Hr R. har, som man vet, varit
mål både för beröm och klaner: begge de-
arna i icke så ringa skala. I hvad mån
man häruti haft rätt eller ej, Vilja xi icke nu
underkasta någon ny granskning. Stkert är
emellertid, att det lediga och merendelsqillikal:
eldiga i hans stil utöfvar en stor dragnimgs-
kraft på läsaren och ofta gör hans berättelser
sanska underhållande, äfven då den nyktrare
kritiken måhända känner sig vilja uppställa si-
na item emot honom. Hr R. är till sin ka-
akter som skriftställare ej så sällan denna
ilskvärda man af motsägelser,. hvilken man ej
san låta bli att tycka om äfven fär man som :
-