beskyllningar, som tilldelats än henne och än honom sjelf. Den olyckliga dagen hade han hemkommit rusig och åter fått höra grannarnes stickord mot modern. Man hade till och med bultat i väggen och på spe lofvat komma in och tukta honom. I vredesmode fattade han då sin knif och rusade in till dem som sålunda gäckade honom; hans mening hade icke varit att tillfoga någon skada, men han visste icke hvad han hade gjort, ty han hade varit i en sådan ursinnig ifver, att han icke mindes något. För öfrigt förklarade han flere gånger, att hans moder, som också varit rusig, icke hade någon del i brottet; om sår blifvit tilldelade, så hade icke hon utan han. gjort: det. Modern är för öfrigt äfven häktad och besvärad med ganska svåra gravamina. Hon har gifvit sina barn ett dåligt föredöme i oordentlighet och begär efter bränvin. Rådman Alexanderssons föreställningar, som verkade till uppmjukande af den olycklige ynglingens sinne, voro af den art, att man väl sällan får höra dem i domsalarne. Han sade till den dälltalade: Du riktigt förskräcker mig; du nekar enständigt och visar derigenom, att den onda anden, som fick makt med dig, så att du begick brottet, ännu har dig i sitt våld. Jag vet att det var djefvulen som gjorde dig till sitt verktyg, och jag ser att han ännu har både själ och kropp i sitt våld. Men jag ser på dig, att inom dig kämpar den onde med sanningens ande och denne skall segra. Jag ser på ditt anlete att djefvulen anfäktas och skall förlora sitt välde. Olycklige, betänk att sålänge djefvulen trycker dig, så bär du en börda, som du skall finna vara din själs sällhet att afskaka,. 0. 8. V., O. 8. V. — Vid samma afdelning dömdes en ung qvinna för olofligt tillgrepp af gods till värde af en riksdaler och några skillingar att, som det var tredje gången, straffas med ett par ris och undergå offentlig kyrkoplikt, samt derefter hållas till tre års allmänt arbete. — En annan qvinna hade, på uppgift af ett i samma gård boende folk, att hon innehaft en från en flicka derstädes stulen halsduk, som detta folk anhållit af henne, blifvit, då hon förut varit vanfrejdad, häktad och satt under tilltal. Efter ett par rättegångsdagar, då ingen bevisning kunnat förebringas, fann likväl domstolen i går skäligt försätta henne i frihet. Möjligen bidrog till detta beslut polisuppsyningsmannen Crapasts anmälan, att under det den nu tilltalade sutit häktad hafva tjufvar genom begagnande af dyrk eller falsk nyckel banat sig väg genom samma dörr och in i samma koffert samt stulit samma halsduk, hvaraf Crapasts ville sluta att möjligen stölden första gången blifvit begången af samma person som sedermera, i hvilket fall den nu häktade nödvändigt måste vara oskyldig. För öfrigt vitsordade sjelfva den tilltalades angifvare att hon varit flitig och arbetsam samt hållit sig hemma och födt sig med sömnad. — Målet angående det våldsamma uppträdet på spelhuset i Pelikansgränd förevar åter i går, då föregående rättegångsdagens protokoll justerades och f. d. kyparen Carl Aniaån Roos, som passerar för värd på spelhuset, förbehöll sig åtta dagars anstånd för att argifva slutpäståenden. Efter målets slut antastades utanför rådstun enaf de på fri fot varande tilltalade, murarelärlingen Johan Pettersson, af polisuppsyningsmannen Jacobsson, på grund af anmälan af en af spelbusets vaktmätare, att Pettersson skulle innehafva en käpp, som bribivaktmästaren påstod vara stulen å spelhuset. Här kom naturligtvis icke i fråga om biribihandtlangaren kunde styrka sig vara egare till käppen, utan tvärtom måste Pettersson på stående fot skaffa fram sin fångesman. Detta gjorde han äfven, ty den, af hvilken han fått käppen, var händelsevis tillstädes, och då spelarnes handtlangare märkte att han icke med sin oförskämdhet kunde nedslå Petterssons mod, så smög han sig sin kos. Polisuppsyningsmännen hade emedlertid blifvit narrade att uppehålla sig för att göra anteckningar. — Törnqvistska målet hari dag åter förevarit vid kämnersrättens tredje afdelning och ett par vittnen bland hr Hultmans faktoriarbetare intygade att just de låsen, som begagnades vid boden varit de, hvartill Törnqvist beställt nycklarne. För öfrigt uppgaf stadsfiskal Lindborg att en norrlandshandlande anmält hos honom att det lärftsstycke som Törnqvist innehaft troligen vore stulet från honom. — Afven upplästes en skrifvelse från magistraten i Westervik, hvaraf domstolen upplystes derom att vittnet Lindberg från den staden begifvit sig till Götheborg. — I går afton druknade på Mälaren, nära Strömsborg, vaktmästareenkan Dahlströms tioåriga son Waldemar Nikolaus Dahlström. Gossens lik är ännu ej återfunnet. — I natt observerades af nattpatrullen att dörren till en handelsbod vid Drottninggatan blifvit lemnad öppen. Patrullen anmälde förhållandet vid polis vaktkontoret och boben bevakas intill morgonen af polisbetjeningen, emedan underrättelse ej kunde vinnas om bodens ägares adress. På morgonen vanns den upplysning att boden af glömska blifvit lemnad ostängd. Lyckligtvis saknades ingenting af bodens varulager. — I går afton föreföll följande våldsamma uppträde å näringsstället i huset 2 13 vid Fredsgatan. Tvenne gu!d-: och silfverarbetare inkommo derstädes kl. 7 på aftonen; den ena af dessa, Söderberg, yttrade, då han blef v-rse arbetskarlen Andersson, som ifven var inne på krogen, den der skall jag se hjertoloden på, hvarefter han genast utgick. Pigan unlerrättade Söderbergs kamrat om detta yttrande och lenne skyndade efier Söderberg, hvilken ingått uti n närbelägen jernbod, der han köpte sig tvennel nifvar, med hvilka han skyndsamt begaf sig till-l aka till krogen, der Andersson ännu var qvar, och illdelade denne ett styng vid ögat så att knifven sick igenom näsbenet. Efter denna våldsgerning ökte Söderberg begifva sig bort, men hindrades lerifrån och häktades af tillkallad polisbetjening. )et befanns nu att den arresterade var f. d. fästingsfången Johan Nanderstadt, som förut blifvit traffad för tredje resan stöld. Han hade några måader haft kondition hos en guldoch silfverarbe-l: are. Ehuru 3 vittnen intygade hans våld mot Anlersson, nekade dock Söderberg; och insattes deröre i cell i rådhushäktet. Wexiö d. 47 Dec. Vid pass kl. 411 på natten sistl. ördag syntes öster utom staden ett starkt eldsken, om härledde sig deraf att en ladugård till torpet uybeck under Wexiö Östregård totalt nedbrann tilika med årets gröda och 6 st. får m. m. Om olycans uppkomst gå flera hemska gissningar. Så mycet är säkert att husfolket på stället icke varit i laugården med brinnande ljus hvarken nämnde afon eller förut. ke DR kn fn, ae RR RR BLANDADE ÄMNEN: