Jullitteraturen i Köpenhamn. Ett bref från Köpenhamn i Malmö snällpost innehåller följande intressanta notiser om de derstädes sednast utkomna litterära arbeten och dramatiska produkter: Liksom den kärkomna julen har något särdeles lockande för de små och dessa redan länge förut bereda sig på de gåfvor och nöjen den medför, så har också jalen-på de sednaroe åren fått något särskilt lockande för oss stora, derigenom att våra skalder och författare företrädesvis valt denna tid af året till att behänga litteraturensstora julträd med andens skatter. Under det många bevara oss öfverraskningens glädje ända till sista ögonblicket, frambära: andra sina gåfvor så tidigt, att kringsändningen run it omkring i landet kan vara tilländabragt innan vintren lägger hinder i vägen. Bland de litterära arbeten, som redan lemnat pressen, är der i synnerhet en poetisk skapelse, som om den än icke till följe a sin form kan förmodas skola tilltala den stora publiken, i desto högre grad måste fängsla den mera bildade läsverlden. Det är en ung och, som detta rbete tyckes bebåda, iallmänhet lofvande författare, Cand. Fibiger, som här bjuder oss sin sångmös förta alster: Jephtas Datter,. Det är det tragiska stoffet i Domareboken om Jephta, som då han vänder tillbaka från den seger öfver Ammoniterna, för bvilken han lofvat Jehovah att offra det första, som kommer honom till mötes från hans hus, möter sin egen dotter i spetsen för stadens jungfrur och, sitt löfte trogen, inviger henne åt döden. Skalden kallar sjelf detta arbete ett sorgespel i Gamla Testamenlets stil, men det är icke blott stilen — det är äfven andan från de heliga sångarnes och profeternes forntid, som gått öfver deri. — Af den bekanta novellisten Carl Bernhard har der utkommit en ny novell: Två vänner, som, i likhet med hans tidiBare, arbeten, utmärker sig genom ett smakfullt framställningssätt och träffande skildringar af sällskapslifvet. — Af H. Herz har utkommit Tonietta, ett romantiskt lustspel, som redan en tid bortåt förtjust den theaterälskande publiken från scenen och säkert icke skall tillvinna sig mindre bifall från den läsande allmänheten. — Den anonyme författaren till de historiska romanerna Niels Juul och Tordenskjold, P. P., har utgifvit en ny historisk tafla i fyra delar: Grefyens Feide, som likväl icke rönt ett så gynsamt emottagande, som hans tidigare arbeten, sannolikt derföre att hans anonymitet blifvit röjd. — — — — H. P. Holsts den lille Hornbleser har redan upplefvat andra upplagan, som äfven snart lär Vara utsåld. hvartill väl mycket bidrager, att den är mindre luxuriöst tryckt och säljes till betydligt billigare pris. Denna upplaga har skalden dedicerat till H. M. konungen, som till belöning utnämnt honom till Professor. — J. L. Heiberg fortsätter utgifvandet af Författaren till en Hverdagshistorie,. afg hvilka redan fem band utkommit; i de sednare banden skola flere nya arbeten af den talentfulla författaren eller, som man, allmänt antager, författarinnan (man betecknar temligen bestämdt Fru Gyllenborg, Heibergs snillrika moder) komma att upptagas. — Prosten Fr. Hammerich, hvilken som fältprest deltagit i det Slesvigska fälttåget, har utgifvit en skildring af de scener han upplefvat, särdeles vid Fredericia-slaget. Den har redah upplefyat två upplagor. Våra theatrar hafva blifvit fulltaliga med det Ifalienska Operasällskapet, som nu börjat sina representationer på Hoftheatreh. Om man skulle bedöma den köpenhamnska publikens smak efter dess förhållande till den Italienska operan, så skulle man komma til ett ganska besynnerligt resultat. Då de första Italienarne för många år sedan kommo hit och debuterade på Westerbros theater, skakades den svaga brädbyggningen af en bifallsstorm, som hetade med att medföra samma resultat som Israeliternas trummetande utanför Jerichos murar. Då de sedan flyttade till Hoftheatren, der Christian VIII tog dem under sitt konstälskande beskydd, flyttade hela den fashionabla verlden med dem dit, och namnen Forconi, Rossi, Torre; m. fl. utgjorde det stående conversationsthemat i de högre kretsarne. Nu deremot står den rikt förgylda theatren tom, och smaken för den Italienska operan tyckes hafva sjunkit i grafven med sin kunglige beskyddare. Under det utsigterna äro så nedslående för de stackars Italienarne, ser det ut som skulle den Danska operan kraftigt resa sig. Mozarls Figaro, har gått öfver scenen med ny instudering, med Jfr. Bergnehr, som Cherubin, och gafs med utmärkt ensemble, Några sceniska nyheter har deremot den kungliga theatren på sednaste tiden icke framkommit med, så framt man icke ville räkna dit Molitres Inbildte, Ca flitigare har man i detta hänseende varit på or Här har man under loppet af 44 komedi-författar, JA stycken: en vaudeville af folkeiler en 8t Ma Cl. Rosenhoff, För megen Lycke edfortreder; och en bearbetning af Rai