erna. Gränskommissarierna hafva sjelfva låtit inverka på sig och förmåtts att afvika från traktatens bestämmelser, genom anspråken från ortens befolkmng. Det är redan kändt af hvar och en i Kalifornien, så väl som af Förenta Staternas myndigheter, att mexikanska provinsen Sonora, på östra sidan om Kaliforniaviken, är lika om ej mera rik på guld, än Kalifornien sje!f; och det är icke mindre bekant att Mexiko ej längre är i besittning af Sonora, fastän denna provins ligger inom dess gräns. Apachas-indianerna hafva under de sista två åren gjort sig till herrar derstädes och försatt den spansk-mexikanska befolkningen i ett verkligt träldomstillstånd. De hafva icke, på sitt förra röfvaresätt, nöjt sig med att brandskatta städer och byar, samt sedan draga sig tillbaka i sina vildmarker med den tribut af varor och qvinnor de tvungit de plundrade att afstå; röfrarne hafva förvandlats till eröfrare och ordentligt bosatt sig i Sonora såsom feodalherrar öfver de vanslägtade och fega invånarne, dem de begagna som sina trälar. De sålunda förslafvade, som erfarit Mexikos vanmakt att beskydda dem, önska nu sjelfva att få dela Kaliforniens öde och komma i förening med det Anglo-Amerikanska statsförbundet, som visat sig kunna försvara sina landvinningar. Kalifornierna påtänka redan ett tåg till Sonora. För Nordamerikanerna blir det icke svårt att underkufva Sonoras nya feodalherrar Åpacherna; men för att tillgodogöra detta lands metallrikedom fordras både att det blir amerikanskt och att det får en egen hamn, som åtminstone någorlunda kan motsvara San Francisco. För att lägga grund till dessa vilkor, lärer den nordamerikanska gränskommissarien, Fremont, fordra, att gränslinien, som enligt fredstraktaten skulle gå från en punkt nära San Diego till Colorado, måtte i stället böja sig söderut, så att den kan afskära och inom Unionens gräns omfatta norra ändan af Kaliforniaviken. Fortlöpande härifrån inom Sonora och sedan vidare norrut, afskär den åt Nordamerikanerna en god andel af den guldrika trakten, som lemnar dem fullt vederlag för den kostnad betryggandet af denna trakt emot Apacherna och andra indianstammar kan fordra. Till Kalifornien väntade man, bland andra främlingar från Söderhafvet, äfven de fransmän, som blifvit deporterade till Marquesasöarne. Från Newyork skrifves den 20 November att de sista underrättelserna man då hade der om mll Fredrika Bremer angingo hennes besök hos en bosättning af socialister i Newyersey, i hvilkas planer hon ingick med en hjertlighet, som på det högsta tillfredsställde hennes värdar (that quite refreshed her hosts).