VV
Genom detta offentliggörande skola vi tilläf-
ventyrs jemväl göra en tjenst åt allmänheten,
som genom detta lärorika exempel erfar, — hu-
ruledes den sak, om hvars rältvisa beskaffen-
het, både ur moralisk och ur juridisk synpunkt,
man är fullkomligen förvissad, likväl kan tappas
om vederparten har lust och mod att med ed be-
fria sig från åtagne förbindelsers uppfyllande,
huruledes en sådan ed kan tillåtas fastän do-
maren sjelf anser förekomne omständigheter gif-
va stöd för antagande af ett motsatt förhållan-
de till det, som skall med eden bekräftas, samt
häruledes, sedan en sådan ed blifvit aflagd,
domaren anser sig böra vägra den rättsökan-
de att låta afhöra det nya vittne, som derefter
blifvit att tillgå, samt att dermed få fylla den
brist, som domaren förut ansett finnas i be-
visningen för det framställda påståendets rätt-
mätighet.
För läsaren häraf hade en kort framställning
af sakförhållandet utan tvifvel varit mest väl-
kommen; men då vederparten i sådant fall sä-
kerligen icke underlåtit att förklara våra upp-
gifter stridande mot sanningen, halva vi, till
förekommande af all tvist derom, ansett det
vara bäst att ordagrant intaga de hos Kongl.
Maj:t i saken vexlade skrifter jemte dem, som
derefter blifvit till Härads- och Lagman Rät-
terne ingilne.
Den eller de, som efter den 3 Aprill 1844,
då Lagman Boström säger det omtvistade ka-
pitalet hafva blifvit honom efterskänkt, till äf-
ventyrs i likhet med ofvannämnde nya vittne
hört vår moder beklaga sig deröfver, att hon
ej kund: förmå Lagman Boström att utbetala
sin ifrågavarande kapitalskuld, hoppas vi skola,
efter tagen kännedom om nedanstående hand-
lingars innehåll, anse för en helig pligt att
meddela de upplysningar, som uti denna säll-
synta rättstvist kunna bereda slutlig seger åt
sanningen. Strengnäs Tynnelsö i Oktober 4849.
F. W. SKÖLDEBRAND. C. SKÖLDEBRAND.
1:o Kärandernes und. deduktion.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Efter behörigen fullgjorda prestanda gå vi nu att
i djupaste underdånighet Eders Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning underställa den härjemte bifogade dom, som
Svea Hofrätt under den 23 nästlidne Februari med-
delat mellan oss, å ena sidan, samt vår halfsyster
Gustafva Fredenbeim och hennes man, lagmannen
E. S. Boström, å den andra, i fråga om de sedna-
res förpligtande att till oss utgifva den andel uti vår
moders Maria Gustafva Fredenheims efterlemnade
qqvarlåtenskap, som vid hennes den 4 Augusti 1845
timade död ännu var hos svaranderne innestående,
men som, i öfverensstämmelse med den emellan vår
moder och svaranderne under den 235 Februari 18414
afslutade arfsförening, samt vår moders genom testa-
mentariskt förordnande af den 4 Maj 1843 deruti
gjorda tillägg och rättelse oss tillkomma bör.
För att kunna vara så litet vidlyftiga som möj-
ligt, få vi till en början åberopa den af oss till lag-
mansrätten i detta mål ingifne libell, så som vore
den här ordagrant intagen; och värdes Eders Kongl.
Maj:t af denna libell, jemförd med protokoller och
öfriga handlingar angående denna saks beskaffenhet,
nådigst inhemta:
att lagman Boström och hans fru, emot det att
de år 1841 blifvit berättigade att genast komma i
besittning af Östanå fideikommissegendom, samt af
vår moders gifto- och testamentsrätt, genom arfsför-
eningen af den 235 Februari nämnde år förbundit
sig, bland annat, att utgifva sexton tusen sexhun-
dradesextiosex riksdaler trettiotvå skillingar banko,
hvilket kapital likväl, såvida årliga räntan derå till
hälften den 4 April och till hälften den 4 Oktober
behörigen erlades, skulle få under vår moders lifstid
innestå, men efier hennes död användas på sätt hon
derom förordnade, eller, i saknad af sådant för-
ordnande, emellan hennes barn efter lag för-
delas ;
att nämnde arfförening är vorden upprättad med
den mest punktliga noggrannhet, och blifvit bevitt-
nad af 3:ne personer;
att vår moder öfverlemnat sitt exemplar af arfs-
föreningen åt en af sina förtrognaste vänner, kongl.
sekreteraren Hebbe, för att af honom till vår säker-
het förvaras;
att vår moder låtit arfsföreningsdokumentet intill
sin död fortfarande förblifva i Hebbes vård, och att
Hebbe, fastän han städse åtnjutit hennes förtroende
och nästan dagligen träffat henne, aldrig af henne
erhållit någon kunskap derom, att den af lagman
Boström och hans fru åtagne förbindelse skulle hafva
uppbört att vara gällande;
att lagman Boström fortfarande ända till vår mo-
ders den 4 Aug. 1845 inträffade död på bestämda
tider erlagt den föreskrifne räntan å ofvannämnde
kapital;
att vår moder uti ett den 4 Maj 1845 upprät-
tadt, af 3:n2 personer bevittnadt, skriftligt testamente,
såsom tillägg och rättelse i hvad hon förut förord-
nat i afseende på sin qvarlåtenskap förklarat, att
den del af samma qvarlåtenskap, som, i följd af
arfsrätt eller särskild disposition skulle tillkom-
ma hennes äldste son, kaptenen Gustaf Erik Sköl-
debrand, borde först användas till liqviderande af
hans skulder till hennes andre son Fredrik Wil-
helm, och återstoden fördelas lika emellan kapte-
nens barn;
att lagman Boström, som ej allenast lofvat mig
Fredrik Wilhelm Sköldebrand, att de penningeför-
sträckningar jag af honom erhållit skulle få gå i
qvittning mot det arfsbelopp, som jag på grund af
förberörde arfsförening hos Boström egde att efter
min moder utbekomma, utan äfven då vi efter min
moders begrafning åtskiljdes låtit mig fortfarinde
förblifva i denna öfvertygelse, ej förr än vid boupp-
teckningsförrättningen efter vår moder framkommit
med den förklaring, att han ej var skyldig att till
oss utbetala något, på grund af den med vår moder
afslutade arfsföreningen, emedan liqviden derom re-
dan vore dem emellan uppgjord;
att vi, som lika med vår syster öfver denna hen-
nes mans förklaring blefyo på det högsta öfverra-
skade, då han icke ville såsom ett skämt densamma
återtaga, till följd häraf sett oss försatte i den obe-
hagliga nödvändigheten, att till Åkers skeppslags
tingsrätt instämma lagman Boström och hans fru
med påstående om deras förpligtande, att till oss
med laga ränta utbetala sexsjundedelar såväl af för-
utnämnde kapital, som ock af de öfriga enligt arfs-
föreningen vår moder tillkommande medel;
att vi till stöd för käromålet till tingsrätten in-
gifvit vår moders hos kongl. sekreteraren Hebbe för-
varade originalexemplar af arfsföreningen, och med
yenen od ing, sedan 3:ne vittnen densammas rik-
ighet me bekri t rättmätig-
heten af vårt käromål : lagligen bevisa e
att Lagmam Boström deremot till sitt värjande
ingifvit det andra exemplaret af arfsföreningen, för-
sedt med följande påskrift: till fullo betalt Stock-