EEE
fästa hans uppmärksamhet på det förhållande,
alt en person finnes, hos hvilken konseqvensen
emellan yttranden och handling blifvit tillbör-
ligen känd, och att denne person någonstä-
des nyligen yttrat, att indelta armåeen ut-
gör vår stolthet och att dess fall snart skulle
nefterföljas af Sveriges,; således en alldeles mot-
salt åsigt med extrabladsförfattarens, enligt hvil-
ken den af mig föreslagna förökning af indelte
trupper anses vara utan allt värde!l!
Extrabladet bar slutligen, efter hvad redan
blifvit omnämdt, citerat ett yttrande från ri-
kets ständer vid 1741 års riksdag. För att i
detta hänseende icke blifva någonting skyldig,
vill jag äfven citera ett yttrande af rikets stän-
der, men 100 år sednare än det förutnämnde. År
1841 yttrade neml. nämnde ständer, genom sitt
statsutskott, i betänkandet JV 44: I betrak-
tande så väl af rikets tillgångar, som af för-
svarsverkets ändamål, att med minsta möjliga
uppoffring, med bästa verkan befordra rikets
säkerhet, har utskottet antagit den mening,
alt rikets försvarsverk, för att motsvara sin
bestämmelse, påkallar flera betydliga förän-
dringar, och att dessa icke befordras genom
städse beviljade nya anslag, för att användas
i en rigtning, om hvars ändamålsenlighet ri-
kets ständer icke varit i tillfälle att förvissa
SIZ.