DR — — SS
Anders Lindeberg.
(Personalier, tecknade af honom sjelf i Svenskt
Konversationslexikon.)
LINDEBERG, ANDERS, föddes den 8 Nov. 1789
i Stockholm, der fadren var bokhållare vid jernvågen,
Log studentexamen i Upsala 4806 och blef vid bör
jan af 4808 års krig fändrik vid Westmanlands
jandtvärn, med hvilket han deltog i årets fälttåg på
skärgårdsflottan och i de flesta derunder förefailna sjö-
räffningar, såsom vid Bockholmssund, Kimito, Grön-
viks- och Palvas-sunden. År 1814 anställdes han vid
Fottlands nationalbeväring, hvarifrån han 1813 kom-
nenderades till Tyskland, anställdes först vid Pomerska
landtvärnet, sedan vid Skaraborgs regemente, och bi-
vistade fälttågen i Tyskland och Norrige. År 1825
Log han asked ur armen, hvarvid han erhöll kapi-
tens titel. Han uppträdde första gången såsom för-
fattare år 1815, med en flygskrift, kallad: Äro de
nya händelserna i Frankrike (Napoleons återkomst
dit) till Europas lycka eller olycka? hvarpå följde
en annan: Hvad politik bör Sverige i närvarande
kris iakttaga? hvilken ansågs förnärmande för ut-
rikes makter och indrogs utan någon rättegång,
hvarföre den också sedermera af däverande H. K. H.
xronprinsen enskildt ersattes, och L. erhöll af H. K.
H. år 4816 en pension, hvilken fortfor till år 1832,
dä den förlorades, till följd af det missnöje en arti-
kel i Stockholms-Posten väckte, och med hvilken
utgifvaren vägrada att upphöra. L. inträdde 14816 i
redaktionen af Allmänna Journalen, hvarmed han
fortfor till år 4824, då han lemnade den, för att på
egan band utgifva Stockholms-Posten, hvilken han
köpt af dess dåvarande ägare, bokhandlaren Wiborg,
och som ham fortsatte till den 34 Mars 1833, då
ienna tidning upphörde. Han inträdde straxt der-
fer i redaktionen af Aftonbladet, hvarmed han
jurtfor till hösten 4842. I slutet af 1845 och bör-
jan af 4846 deltog han i utgifvandet af tidsingen
Digen. De hufvudsakligaste af hans öfriga skrifter
iro: Svensk Biografi, 1:sta delen; Ephemerider,
er de märkvärdigaste händelser i verldshisto-
ren, som timat för hvarje dag af året; Blanka,
ragedi i 5 akter, belönad af Svenska akademien år
1847 och uppförd på kongl. theatern 1822; Toni,
lram i 3 akter, uppförd 1832; Pres!gården, gilven
DÅ Nya theatern 1843; Grannarna, en bearbetning
fier mamsell Bremers roman af samma namn, gBif-
ven derstädes följande året; Midsommarsaftonen
och Demosthenes, icke uppförda; Sverige 1809 och
1832, en skrift, först införd i Stockholms-Posten och
s2dan aftryckt i 3 upplagor, hvilken ädrog honom
Srlusten af hans pension, men i Skåne föranledde
n subskription, för att gifva författaren en skänk,
bastående i en diamantring, såsom bevis på gifvar-
nes likstämmighet i åsigter med honom. Vidare:
Bidrag till Sveriges Historia efter den 5 Nov.
1810, 2 delar; Betraktelser under en resa i Dan-
mark, Tyskland och Ungern, företagen 1840; Jun-
ker Carl, roman i 3 delar; Om Förståndets och
Fantasiens förhållande till hvarandra i Skalde-
konsten, en prosaisk afhandling; Mina Drömmar
och Lifvel, poemer, de tre sistnämnda belönade af
Svenska akademien; Brott och Fattigdom, en
lingre arhandling, införd i Aftonbladet 4847, m. fl.
En till justitieombudsmannen år 1834 ingifven skrift:
Upplysningar rörande Kongl. theatern, ådrog L.
gn anklagelse för majestätsbrott. Hofrätten dömde
honom till döden och Högsta Domstolen stadfästade
utslaget; men konungen förändrade dödsstraffet till
3 års fängelse ä Waxholms fästning, med åläggande
för kommendanten, att efter första årets förlopp, till
Kongl. Maj:t inberätta hurudant L:s uppförande
varit. IL. vägrade likväl att emottaga den aldrig
begirda nåden, och nu följde, under den 20 Okt. s.
a., sarnt med an!edning af konungens ankomst till
Sverige, 24 år förut, en amnesti för alla, hvilka se-
dan år 4840 blifvit fällda för politiska förbrytelser
eller högmålsbrott, till följd hvaraf L. försattes i fri
het. — År 1842 företog han uppbyggandet af en
dramatisk theater i Stockholm, hvilket dittills an-
setts omöjligt att åstadkomma. Han: hads härti!l
intet offentligt understöd och ganska litet enskildt.
Arbetet börjades den 24 Mars och den 4 Nov. öpp-
nades theatern, med Lings sorgespel: Agne. Atskil-
liga ekonomiska motgångar tvungo honom att 1844
till sina borgenärer afträda sin egendom. Hans skuld
var något öfver 70,000 rdr. Theatern, första åre!
uthyrd, gaf borgenärerna 6,400 rdr i hyra, men för-
såldes sedan för konkursmassans räkning. r 4815
hade L. deltagit i skriftvexlingen mot den beryktade
Grevesmöhlen, stämdes derföre af denne, men fick
bonom pliktfälld för obefogad rättegång, hvilken för-
anledt namnsedelns brytande.