OO — ——— —— —— O O - ---- - 1VY
gul; bröstet betäcktes af ett långt, svart skägg.
Fåfängt använde presterna på vägen alla reli-
gionsskäl, för att förmå de dömde att genom
bekännelse lätta sitt öde. Alla tre fortforo att
bedyra sin oskuld.
Jausion var den förste som besteg schavotten.
Jnnan han lade sitt bufvud på stupstocken, be-
svor han ännu en gång Gud och menniskor,
alt åtminstone ej misstro en redan döendes för-
säkringar. Hans sista ord voro: jag dör oskyl-
dig; en gång skall den dag komma, då man ej
mera skall förebrå mina barn, att vara söner
till en mördarel
Colard följde honom. Ännu framför stup
stocken utropade han, att Bastide var orsaken
till hans undergång; för öfrigt endast gret han
och sörjde öfver sin Anna Benoit. :
Bastide blef alldeles modfälld vid åsynen af
guillotinen. (Enligt andra tidningar har han
dock bestigit schavottlen -med dyster resigna-
tion.) Hans krafter tycktes öfvergifva honom,
Han hade nedstörtat baklänges, cm man icke
understödt honom. Man släpade honom upp-
för den svarta trappan. Sedan han åter kom-
mit sig före, sade han med matt röst: hvad
skall min familj säga!, Hela afrättningen vara:
de endast få minuter. -
Omkring kl. 40 måste Anna Benoit schavot-
tera, blef dereiter brännmärkt och afförd. Oak-
tadt bennes tvetydiga vandel, förtjenår hon del
tagande för sitt förhållande till Colard, genom
den innerliga tillgifvenhet och trohet, hvilken
de hyste för hvarandra. Hon längtade endas!
efter att få dö med sin Colsrd.
Pach benådades sedan. och fick 90 års fän-
se; deremot uppsköts hustrun Bancals afrätt-
ös