Skeppsredarne i Götheborg.
(Slut från måndagsbladet.)
År efter år hafva Sveriges skeppsrederier med
bekymmer erfarit hvad i kongl. kommerskollegii nyss
anförda utlåtande blifvit antydt, nemligen tillvexten
af grannrikets skeppsfart i svenska hamnar, och att
vid exporten af vårt lands produkter den svenska
skeppsfarten måst vika för den norska.
Denna jemnt tilltagande öfverlägsenhet kan en
dast tillkomma genom de förmåner, norska rederier-
na åtnjuta vid tullbestämmelserne å alla de artik-
lar, som äro för nybyggde eller äldre fartygs utru-
stande behöflige; hvilka förmåner ock försätta den
norska redaren i tillfälle att i Sverige uppköpa och
med fördel sysselsätta en mängd äldre fartyg, emot
så billiga frakter, att de mera betungade svenska
rederierne dermed icke kunna berga sig; hvarförutan
norrmännen, gynnade af våra författningar, låtit
bygga flera nya fartyg vid svenska skeppsvarf, då
deremot exempel lärer saknas, att svenska redare
i Norge köpt eller låtit nybygga något fortyg ).
Stormäktigste, A:lernådigste Eonung!
Under närvarande omständigheter, då engelska re-
geringen, genom den pya navigationsakten, hvilken
träder i verksamhet med nästa års början, åt de na-
tioners fartyg, som åt England gifva reciprocitet,
erbjuder samma rättigheter och förmåner, som dess
egna åtnjuta, samt E. K. M. har lemnat full rcci-
procitet åt engelska fartyg i svenska hamnar, drista
vi underdånigst framställa nödvändigheten deraf, att
vi befrias från alla bördor, med hvilka Storbritan-
piens fartyg ej äro betungade. Vi kunna icke haf-
va något att erinra deremot, att engelsmän eller an-
dra utländningar bär i riket bygga eller köpa nya
tartyg och tullfritt få införa de för dem behöflige
inventarier, men vårt anspråk på lika rätt för våra
egna fartyg kan icke synas obilligt. Intilldess of-
vanberörde navigationsakt antögs i England, kunde
engelska redare icke draga fördel af den uppmun-
tran åt utländningen, att i Sverige bygga fartyg,
som genom den tullfria införseln af Inventarier lem-
nades; men då detta hinder vid innevarande års ut-
gång försvinner, bör man föreställa sig att engels-
männen hädanefter skola företaga skeppsbyggeri här
i landet, om de finna det lönande; och skall täflan
med dessa nya konsumenter blifva så mycket svå-
rare, som dessa naturligtvis icke vidkännas tull på
sådane skeppsförnödenheter, hvilka tillverkas i deras
eget land, såsom ankare, kettingar och annat jern-
arbete, samt koppar- eller annan metallförhydning
m. m.; cch dessutom de fleste af öfrige artiklar, så-
som segelduk, lin, hampa, beck, tjära och skepps-
proviant m. m. äro från införseltull befriad; hvar-
emot med åtnjutande af lika fördelar vi icke frukta
hvarken nyssnämnde eller andre medtäflare.
Dock då vi alltså tro 0ss hafva ådagalagt såsom
oundvikligt för svenska handelsflottans trefned cch
förkofran, att restitution medgifves af all tull på
skeppsförnödenheter och inventarier, hvilka u ifrån
j För att ådagalägga de furmåner, som de norske
skeppsrederierne åtnjuta ötver de svenska, ställas
underdånigt i jemförelse de olika tullbestämmel-
serna i Sverige och Norge å följande artiklar
i Sverige: i Norge:
Med tillögg af 40 proc. för Reduceraåt till
handels- och sjöfarts- svensk vigt och sv.
fonden. bankosedlar ofter
428 sk. kurs,
Hampa ohäcklad 4 skE rdr 0,96 7, , fri.
Lin 118 4143N.0 AV, sk.
häckladt 295,, 48 ck.
Segelduk 1 650 17, sk.
och den norska tulltaxan dessutom bestämmer:
At Inventarie-sorterne som Transitovarer her fra
Riget ere utförte i det samme fartöi, til hvilket
de vid dets Tilbagekomst bifindes at viwere tegne
i Brug, beverker ingen Forpligtelse til Erleggelse
R TP st IL.
