dessa hederskors tillika med några välvilliga ord åt
hvar och en på helt furstligt manår. Härefter in-
tågade han i kapellet åtföljd af de nydekore-
rade. corps diplomatique, ministrarne, deputerade
från natioualförsamlingen samt alla öfriga embets-
mannacorpser, för att afhöra messan som lästes
af erkebiskopen och de körer, hvilka utföras af or-
pheonister. Vid messans slut intog presidenten sin
plats på en upphöjning midt i salen. Till höger
sutts sxpositionsjuryns medlemmar, till venster de-
stationen af nationalförsamlingen, samt midt för
et de, hvilka blifvit kallade att emottaga me-
ör sina arbeten. Mr Dumas, handelsministern,
knade namnen och hvar och en erhöll sin
prispenning, hvarefter presidenten hö!l talet som tid-
ningarne reproducerat. Bland de prisbelönta kan
jag icke undgå alt nämna vår svenska medborga-
rinna fru Furstenhoff, som erhållit en vacker silfver-
medalj för sina blommor, hvilka på expositionen
tillvunno sig allmänhetens beundran.
:y täflan har uppstått i utförandet af ett mo
öfver den i Junistriden 1848 stupade erke-
Affre. Bland den mängd pro! af model-
ilka vid förra expositionen deraf framställdes,
s 32, bland hvilka, med iakttagande af åt-
skilliza förändringar, skulle göras ett bestämmande
val. Dessa äro nu framställde till allmänhetens åskåd-
ning i målareakademien, hvarefter den tillförordnade
komsnitten eiler rättare juryn kommer att välja
det -ackraste och bäst passande.
D:s 44. De anklagade från den 43 Juni hafva
erhå i: sin dom. Af dem äro 17 landsförviste, 5:ne
dömee till 5 års fängelse samt alla gemensamt til
ersätla de af rättegångskostnaden. 44 äro fr nde,
Ransekningen har varit följd med nyfikenhet af all-
ä a, och uaderrättelsen om demen möttes med
sa deltagande. Bland de frikände räknar
! chefen för 6:te legionen Forestier;
i de landsförviste märkes beklagligtvis det ak-
mnet Guinard, chefen för det nu upp!
et, För att sannast utrycka säväl iokets
hier för de anklagade som det sätt, på hvil
n gått till väga, vill jag meddela eu utdrag
ingen Le Tempo, som i dag yttrar sig på
ätt: Ransakade utan att hafva blifvit
e, dömde utan försvar, se der i få ord huru
denna process kommer att qvarstå i historien. Slu-
tet är lika värdigt som början. Domaremakten och
juryn stå på samma höjd som den konstitutionzHa
pärskammaren, så har presidenten Birenger sjelf
yttrat. Som Barbes. Raspail, Dupoty blifvit ke
handlade, så hafva äfven Guinard ch alla de öfriga
blifvit det. Ingenting är ändradt, icke ens de an-
klagade; namn. Domare, känslor, institutioner, alli
är sig fullkomligt likt. — Må denva dag blifva
räknad som en af republikens olyckligaste. Genom
de hög ;rrarnes och deras rådsifvs ares beslut hafva
i den demokratiska S
ets mest tillgifna vänner.
iu i tårar och sorg, men fö vilom i icke.
dylikt nederlag är ett ofan!ligt steg mot
Nn
hafva afhört sin dom med det lugn, hvilket
endast en säker öfveriygelse ingifver, utsn svaghet,
utan rta, liksom de martyrer, hvilka med sitt
blod ade triumfen af mensklighetens försa på
nyuwfölels
Då presidenten med bruten röst uppläste domslu-
tet, 3 avado de anklagades unga och manliga stäm-
mor med det trefoldigt upprepade utropet: Vive la
republ!ique d-mocratique et sociale Ja, lefve den
demokratiska republiken, hamnen efter stormen, lyc-
kan efer lidandet, glädjen efter smärtan!
I natt blifva da dömde afhemtade i fångvagnar,
och i morgon (säga ministrarne), då tjufvar och
våldsverkare iatagit de afdömdes platser i fängel-
serna, tänker man icke mer på demp). Parisare,re-
volutionens folk! Om detta vore sannt, så är du ej
mer söner af dina fäder, icke heller fader åt den fram-
tid af ära om hvilken vi drömma — tör dig. Du
har icke glömt dina fordna anförare, låtom oss icke
heller glömma männen af den 413 Juni. Civilrocken
öfvergaf icke då blusen, påminn dig detta och må
den stundande veckan af oss alla betecknas med
SsOorg.
Längre ned läser man i samma tidning (Le Temps)
ytterligare:
Den 13 November blir en åminnelsefest för Frazk-
rike. Förgäfves söker man krossa våra vänner me-
delst smärtan af landsförvisningen eller fängelset; de
uppeh5llas af samvetets vittnesbörd och af den lif-
liga tillfredsställelse man erfar, då man har känsla
för folket, äfven när folkets sak fordrar uppoffring
af frihet och förmögenhet.
Bröder! Begifven eder med glädje till fängelserna.
Folkets sympathi är fri, den är öfver alla lagar, öf-
ver all politik. Hon följer eder för att mildra edra
lidanden, under det hon arbetar på eder befrielse.
Hoa skall alltid stå framför eder, tillgifven och lef-
vande, och ingen styrelse är mäktig att göra henne
brottslig. Våra vänner kunna vara stolta öfver dom-
slutet. Det är icke dem man velat bestraffa, det är
en id, en princip, det är hela revolutionen. Det
är Februari-revolutionen som -itter på de anklaga-
des bänk, och det är den som blifver dömd. Om
det hade varit annorlunda, hade man väl då bann-
lyst en princip, hvilken redan trenne gånger sön-
derbrutit de uslaste styrelseformer: i Augusti 1792,
Juli 1830 och Februari 1848?
Man kan tillsluta munnen på en advokat, men
historien! Kunnen j väl neka den att tala? Tren-
ne årtal 4792, 4830 och 4848 hafva gifvit först
motståndsrättigheten en lysande helgd. Nu förneken
j det, då de störtade och förjagade dynastierna gif-
va åt Europa det ömkliga skådespelet af sitt politi-
ska och moraliska nederlag; j kommen dock något
sent att föra talan för Ludvig 16:de, Carl 10:de och
Ludvig Philip. — I Februari 4848 höjdes ett all-
mänt rop af fasa och förakt emot Ludvig Philips
sista ministrar. Ohjelpligt fallne, liksom deras her-
re, rymde de liksom han. Folket lade ej något
hinder i deras väg. D t hade glömt dem från för-
sta ögonblicket af sin seger. De undsluppo dock
icke en laglig anklagelse, och veten j väl hvilka som
underskrefvo deras arresteringsorder? Jo, de män,
hvilka aftonen förut tjenat deras ovärdiga politik.
Män, hvilka de hade öfverhopat med ynnest och
ära, och dem alla regeringsformer finna färdige aut
tjena sig. Folket höjde på axlarne, ty det var en
orimlighet uti, att just dessa män skulle framställa
sig som dess hämnare. Instruktionen föll till löjlig-
het, uch ca vacker dag förklarades, det ingen rät-
tegång kunde företagas. Guizot och hans imedbrotts-
lingar undsluppo fullkomligt. De äro pu ibland oss
färdige att börja på nytt.
I Juni 4849 nedslär ett band af våldsverkare på
den enskilda egendomer. (Har afseende på förstö
a EEE ne 0 a