VVE fe PUR oo BJ BF IERESAS BREBERLUNef
skrå. Men om detta också hade blifvit aldrig
så många gånge ådagalagdt, hvad hjelper det,
när man har att göra med kältringar?
—
— I sÖstgötba Correspondentenv läses:
Korrespondens från Slesvig.
Haderslev den 10 November.
Allvarsamma krigsrykten hafva åter börjat cir-
kulera, och om ej alla gamla tecken svika, skola
våra fält rt nog änvo blifva tummelplatser för ctt
industrien och jordbruket förstörande brödrakrig.
Man sade redan sistl. året att all intervention till
Danmarks el var onödig, och att man medelst
upplysnin och diplomatiska utläggningar borde
bemedla kriget; man har sagt i år, att endast Frank-
furterherrarnes regemente upphörde, skulle freden
snart följa. Alla dessa spådomar hafva dock slagit
felt. Det kommer sig deraf, att Slesvig, det olyck-
liga Sle en gång för alla är att betrakta såsom
en strids , utkastad emellan tvenne om sin
i bestånd ömtåliga makter. Att Danmark
ära och s
icke urakt!itit något, för att komma till ett slut;
kan ej Ir förnekas. Det har aldrig förnekat Hol-
steins sju het, det har erbjudit Slesvig en fri
författni i flera vigtiga fall erkänt dess fränd-
skap m: land; det har beredvilligt ingått på
stormak ? medlingsförsök ; ingått på långvariga
och förnyade tirande vapenstilleståndsfördrag; un-
derkastat lands och Preussens styrelsekon-
troller; öfve t åt Sverige och Norge att besätta
hertigdöriet med sina trupper, för att genom deras
gehör och helgd åt hvad billigtvis
neutralitet gifv
leras; och icke dess mindre står tvisten
j nafgiord och framtiden utan alla betryg-
gande garantier. Det må väl vara att Danmark, ett
litet, men icke derföre kraftlöst land, påträngdt, så-
som det un de tvenne sednare åren varit af Tysk-
land, kan sägas ha blifvit tvingadt till koncessio-
ner; men man bör likväl erinra sig att, oberäknadt
enskild förbittring, omöjlig att förekomma, den dan-
ska styrelsen icke i något enda fall visat politisk för-
bittring, eller på något slags inhumant sätt betett
sig emot sina motståndare, hvilket man dock, i mer
än ett afsconde, kan lägga dessa sednare till last.
Insurrektionspartiet ropar icke dess mindre oupp-
hörligt på våd och tyranni från Danmarks sida och
att der jelzige Zusland är långt värre än både
krig, pest och bungersnöd; då likväl hvar och en
här, som någon opartiskhet betraktar förhål-
danderna, e medgifva, att regeringskommitten,
som nu begriper sin ställning och sin pligt, icke
vidtager andra mått och steg, än som omständighe-
tarna allvarligt bjuda, och att för öfrigt de svenska i
och norska trupperne strängt, men lugnt och humant
upprätthålla ordningen. Slesvigs befolkning, som
direkte njuter fördelar: e häraf, finner sig också i
allmänhet beliten, till och med lyckönskande sig till
status quo; men allt detta hindrar ändock icke in-
surrektionspartiet och dess agitatorer i Holstein att
skrika, som om hin håle sjelf stode öfver dem.
Inom Holstein förena sig äfven alla intressen ifrån
hertigens Augustenburg och till tidningspressens
i en starx kompakt massa, intressen, hvilka äro gan-
ska ovigtiza och obekanta för sjelfva folket, men
som det biindt och fanatiseradt ansluter sig till, och
det så mycket heldre, som alla vägar för förståndet
att göra sig gällande blifvit afskurne.
Här talas ou också icke om någonting anpat än
om krig. Oivifvelaktigt synes vara, att insurrek-
tionspartiet, hvars hela existens beror på att under-
hålla oredan och förvirringen, skall våga det ytter-
sta. Detta insurrektionsparti saknar ej heller rötter
inom Tyskland. Konungen af Preussen, som på
sednare n lånat sig till en så tvätydig roll, är
rik på halucinationer och anses ännu drömma om
Tysklands isarkrona, samt. tros derföre icke helt
och hållet vilja draga svansen ifrån de holsteinska
rörelseelemonterna, ehuru han visserligen för öfrigt
vill inför E kunna tvaga sina bänder. Hans
politik, lik på det hela den tyska demokratiens
ligger och !urar i närvarande stund i buskarna, en-
dast vän! på tillfälle att krafsa kastanjerna ur
elden. Den !yska demokratien möter derföre också
Konungen af Peoussen på halfva vägen i den Hol-
ur
steinska frigan. Intetdera partiet vill att elden rik-
tigt skall Man vill bibehålla Slesvig såsom
en fortfar: sus beili. Öfver Slesvig, de stora
Europeisk tiintressenas offerbock, hänger emed-
lertid alltj det dragna svärdet, utan att man kan
förutse förhållandet skall blifva annorlunda. Så
mycket tre ig likväl kunna säga, att om Dan-
mark, i den händelse kriget snart åter utbryter, icke;
g nast begagnar sig af tillfället, vare sig ensamt med
egna krafier, eller understödt af andra makter, och,
i stöd af eu från Holsteins sida brutet vapenstille
stånd, behandlar saken med all den beslutsamhet,
all den kraft och raskhet, som ske kan, besätter her-
tigdömena, till och med Holstein, och således med
svärdslag tvingar till fred; så skall icke allenast den
närvarande ska ministeren rättvisligen falla, utan
tillfället till vinnande af en nöjaktig fred, för många
tider, gå Danmark ur händerna. Danmarks sak har
nemligen ej på länge stått bättre här, än just nu,
men kan snart åter försämras. Ögonblicket är der-
före vigtigt. Då den gordiska knuten icke kan lö-
n afhuggas.
ir att de svenska och norska trup-
perna fått att, i händelse af ett anfall från
Holstein, draga sig långsamt tillbaka till Als och der
intaga en fast ställning.
De tyskt sinnade hafva icke underlåtit att göra
hvad göras kunde, för att få svenskarne att ifrån
sin neutrala s ng öfvergå på deras sida; och att
de dervid iill och med sökt bearbeta soldatesquen,
derpå har helt nyligen haft ett bevis, i ett
poem, som infördt i en Flensburgertidning,
och hvilket var författadt af en soldat eller trum-
slagare vid Wermlands regemente. Hos den poeti-
ske mannen, som snart lärer tafva blifvit upptäckt,
skall äfven ett annat opus hafva funnits: en adress
neml. tili Iortigen af Augustenburg, som det säges,
full af lojal alighet. s
Då jag sednast besökte Flensburg, var der allt
tyst och stilia, och något klagomål vare sig emot re-
geringskommiitcen eller de svensk-norska trupperne
afhördes ej, utom i tidningarne och någon enda väl-
känd äkta Augustenburgisk cirkel.
aJag blef emedlertid i tillfälle att beskåda en gan-
ska högtidlig sorgfest. En karl vid något af Öst-
götha-kompanierne, hvilken dött, begrofs nemligen;
prosessionen var talrik; jag tror att hela bataljonen,
befälet inhberäknadt, deltog i den. Den dödes vapen
låg på kistlocket, smyckadt med friska blomsterkran-
sar. Kistan bars af åtta man, föregångne af en plu-
ton under gevär, anförd af en underofficer. Alla
voro klädda i full parad. Sorgmarschen, spelad af
grenadiermusiken, var hänförande vacker. De djupa
melankoliska tonerna rullade högtidligt öfver den
böljande folkmassan och trängde till hjertat. Jag
har njutit af få konserter så mycket, som af denna
musik, af denna stund. Den rörde också alla.
X. Y. Z,
(Insändt.)
— Om Pedagogiska Föreningen i Stockholm
har mången funderat hvarest den numera håller
sina sammanträden, då man under hela hösten icke,
såsom vanligt, i tidningarna fått någon underrät-
PO m MM AK