Prcsidenten: Anklagade Lemaitre, ni har icke or-
det. Antlagade Schmitz, det är till eder jag talar:
Vidhålter ni hvad ni sagt?
Schmitz, uppstigande ånyo och utan häftighet: Hr
president, jag vidhåller det.
Hans vänner och grannar tyckas uttrycka sin leds-
nad öfver dessa ord.
Jules Favre uppstod för att göra några anmärk-
ningar. emadan Schmitz försvarare var frånvarande.
Han sök:e på allt sätt urskulda honom och bad om
domstolens öfverseende. (Bifall och rörelse bland å-
hörarne).
De Eouver gjorde rättvisa åt det bumana och ädla
i ton o amställningssätt hos Jules Favre, men
ville dock icke återtaga sitt yrkande, med mindre
Schmitz itertoge sina ord.
Presiscuten: Anklagade, vill ni taga edra ord
tillbaka? (Några af de anklagade göra tecken till
Schmitz att taga sina ord tillbaka.)
Schmilz påstod dock att Duthil ej kunnat göra
rigtig I för hvad han sagt, samt tillade:
Då rson afviker från sanningen, han må vara
hvilk: a helst, så tillhör det hela verlden och
företr is mig i närvarande fall att säga, det han
ljuge
Presidcnlen strängt: Såitt er, ni har icke mer
ordet.
Schm t
lig m
De R
Pres
z: Man kan icke förfåra någon redan olyck-
or: Vi fullfölja vårt yrkande.
nten: Man får öfverlägga om saken.
Den böga domstolens ledamöter gå in i öfverlägg-
ningsrun; En liflig röre!se råder. Efter en half-
timma utlonmer en rättsbetjent och tillkännagifver
domstolsiedamöternas återkomst.
Presidenten uppläser derefter ett utslag, som med
tillämpoiag al ofvannämnde art. 222 dömer Schmitz
till 9 ärs fingelse.
Generalad en fortsatte derefter sina ansvars-
påståer ; (angående Junihändelsera) mot Achintre.
Delahaye, Meiliot, Monrbet, Vernon, Angelot, Fra-
boulet och Lemaitre.
Den 49 Juni skulle försvaret begynna. Först
skulle MicAdl (de Bourges) uppträda. Han skulle
utföra det allmänna försvaret och sökte att visa att
händelserna den 43 Juni haft sitt ursprung i och
varit en följd af konstitutionens kränkning.
Presiienten protesterade emot ett sådant argu-
menterands och rätten fällde efter någon ordvexling
det uslag hvarigenom de anklagades försvarare för-
bjödos at! begagna sådana argumenter. Efter detta
utslag drovo alla advokaterna sig tillbaka och bådo
domstolen use nya sakförare; men alla de ankla-
gade förklarade sig icke vilja taga emot sådana.
Den 14 Novy., söndag, hölls ingen session. Den
12 hölls i session pro forma. Domstolen hade
utsett ny varare; en af dessa förklarade å egna
och kancaternas vägnar att de icke kunde uppträda
till de anklagades försvar, emedan desse vägrat emot-
taga dera äde.
Den anklagade Deville tillade till denna förklaring
en ganska utförlig protest. Derefter höll! presidenten
Berenger 24 tal, hvarmed förhandlingarne slutades.
Klockan a!f 3 inträdde juryn i öfverläggningsrum-
met; den flick 90 frågor att besvara.
Under den återstående delen af dagen och hela
natten stols en hop nyfikne utanför Palais-de-Justice,
otåligt van:ande att få höra utslaget.
Andtligen kl. ett qvart till 8 kom juryn ut ur
öfverlägsvisgsrummet, efter att hafva suttit i nära!
47 timmar. Utslaget var följande:
Af de 31 anklagade, som infunnit sig vid
rättegången, blefvo 17 dömde till deportation;
dessa voro: Gunard (samme Guinard, som
stridde med utmärkt tapperhet mot 1848 års
Juniinsurgenter), Chipron, Dufgvix, Fargin-
Fuayolle, Filhes, Bock, Diville, Gambon, Lang-
lois, Puya, Schmilz, Andre, Lebon, Commis-
saire, Uaigne, Daniel Lamaiziere och Vauthier.
Följande 3 dömdes till fem års fängelse:
Suchet, ilonhbet och Fraboulet de Chalandar.
De 11 frikände voro: Forestier, Baune, Mail-
lard, Bureau, Louriou, Achintre, Delahaye,
Merlict, Vernon, Angelot och Lemaitre.
Om TLedru-Rollin, Victor Considerant och
alla de andra anklagade, hvilka genom flykten
dragit sig undan rättegång, skulle utslag fällas
den 15 Nov.
Då de avklagade afhört domen uppstämde
de följande rop: ,Vive la republique demo-
cratique sociale.
Af dem som blifvit dömde till deportation
förekommo trenne kategorier:
Chipron, Dufelx, Fargin-Fayolle, Pilhes,
Bock, Deville och Gambon dömdes såsom skyl-
dige både till pkomplott och attentat;
Andråe, Langlois, Paya och Schmitz, såsom
skyldige eadast till komplott;
Lebon, Commissaire, Maigne, Vauthier, Da-
niel Lamaiziere och Guinard såsom skyldige
endast till atlentat.
De tre som blifvit dömde till fem års fän-
gelse förklarades ock skyldige till attentat,
ehuru med mildrande omständigheter.
De dömde hade redan blifvit förda från
Versailles till Doullens.
ar
TRE TB TR? TER