Bildningscirkelns historia. En Oktoberqväll för fyra år sedan slöto sig tvenre unga män af gesällklassen tillsammans för att söka bilda en förening till handtverkarens upplysning och förädling. I det menniskoälskande verket understöddes de nitiskt af en välvillig man, som åt den späda bildniogsplantan gaf den första fostervården. Väl lägrade sig emellanåt tviflets och misströstans dimmor kring handtverksädlingarnes hjertan, men genom dimmorna frambröto hoppets lifgifvande strålar, och mod, kraft och framgång spirade upp för det ädla, välsignelserika företaget. I början samlade sig om söndagsaftnarne några handtverksmän, äfvensom andre för saken nitälskande personer i den förste hägnarens bostad, den han gästvänligt och kostmnadsfritt upplåtit åt det nydanade bildningsförbundet; der omvexlade bildande samtal och undervisande föredrag, hjertligt skämt och tankeallvar, omhuldande vänskap och tacksam tillgifvenhet. Rummet blef snart för trångt, man måste söka en annan lokal för sina sammankomster och Bildningscirkeln sammanträdde i 2 små rum å börsen. Här, liksom i den första bostaden, deltog qvirnan i aftnarnes upplysande och själsförädlande sysselsättningar och förströelser, och familjen blef de vigtiga radiebanden, som sammanhöll den annars bräckliga cirkelrunden. I dess midt stod det upgoffrande nitet, den kunskapsegande och bjudande välviljan, från bvilkens mun klang månget ord af tärorikt, djupt och fördomsfritt innehåll. De klingeade såsom Eoisharpor genom den nattliga rymden och drogo mäktigt genom tonernas gripande slag sinnen och hjertan till fridens och upplysningers nejder. Ånnu: mera lockande och känförande framstod det guda-: språk, som lika oemetståndligt verkar på den råa, som den bildande menniskan, nemligen sången, och: när Bildningscirkelns första kör, bestående af bamdtverkare, uppstämee: Kunskapsflamman gör sitt segertåg, skönt dess strålar yta samman, lysa hög och låg. Ljus ach bildning tidens lösen är, och från råheters förvildning upp till ljus det bär. Bed, arbeta! Nöjes med din lott! Genom tidens stormar streta! Välj allt rätt ceh godt! En gång löses hvad dig dunkelt var, I och ur ljusets källa öses visdom, evigt klar. När, säger jag. denna sång uppstämdes, visst s0g icke då :mångens hjerta af fröjd och tacktamhet, månge;: öga fylldes af glädjetårar, många hugstoral tankar hvälfdes att utvidga vännekretsen och sprida bildningenrs frö till de fält, der -endast okunnighetens och råhetens tistlar och ogräs förqväft månget godt utsäde! För att tillfredsstälia vetgirigheten vid atbetarens lediga :hemstunder, börjades under detta Bildningscirkelns första år sarslandet af ett utvaldt bokförråd, som betydligt riktades och ännu riktas af flera för saker varmt intresserade personer. Hittills hade Bildningscirkeln mest verkat i det tysta, dess sträfvanden cech syftemål voro icke offentligen kända, och följaktligen var edamöternas antal ännu ohetydligt, uppgående vid Bildningscirkelns första högtidsdag-den 25 Oktober 4846 till omkring 400 ledamöter. Från denna dag:blef Bildningscirkeln känd, besökt och omhuldad af ett större antal samhällsmedlemmar, och dess arbeten blefvo nådigst suppmärksammade och hägnade af H. M. Konungen, som i nåder förärade stiftelsen 300 rdr bko till .uppköp af om fortepiano och till bestridande af nödvändiga utgifter. Då Bildningscirkelns ledare utgingo ochännu utgå från den sunpunksen att förskaffa handtverkaren och dennes familj inträde till sammankomsterna till det möjligen billigaste pris eller för gången för herrar omkring .2 sk. och för damer omkring 2 sk. allt rgs, och då man fruktade att ledamöternas antal icke blifver .så stort att med deras afgifter Bildningscirkelns utgifter fullt kunde betäckas, måste man söka någon lokal, förenad med så små -utgifter som möjligt. Stor svårighet var att: erhålla en sådan, som ;i allo kunde vara lämplig för ändamålet, och ofta fick Bildningscirkeln under de första 3 åren af sin tillvaro :flytta sina bopålar och föra ett störande nomnadlif. Detta bekymmersamma förhållande, .kvari-!! genom stiftelsens framåtskridande i någon större skala nästan varit omöjligt, häfdes under våren 848: genom H. M. Konungens nådiga gåfra af 500 rdr) bko, till följe hvaraf Bildningscirkeln gick ett nytt! och lyckligare tidskifte till möte, då den inflyttade hösten sistl. år i den rymliga och ärdamålsenliga Iokal, der Bildningscirkeln i dag firar sin fjerde årsfest. Tik vinnande af mera omvexling vid Bildningscirkelns allmänna sammankomster, der tiden mellan kl. 6—2 söndagsaftnarne är upptagen med TättfattJe liga föredrag dels af moraliskt innehåll, dels i histo-Y riska, Paturvetenskapliga, techniska, poetiska m. fl. ämnen, deremellan musik eller sång alltid vexlat, anordnades för Bildningscirkelns s. k. gillen, hvaraf? det första anställdes den 10 Januari 4849 och sedan efterföljts af 5 andra tillställningar, i det närmaste ordnade. efter den plan, som låg till grund för det!P! första gillet. Ett mera rörligt lif, em närmare an-)bi slutning mellan de clika handtverksoch fabriks-Pi klasserna, en förädlande beröring meHan dem ochYi bildade personer och ardra samhällsklasser, utgjorde bi utgångspunkterna för detta företag. Populärt vetenskapliga, poetiska och musikaliska föredrag, svenska len lanslekar och dans utgjorde vanligtvis programmet m ör aftonen, derunder förfriskningar utan spirituosa lot oro tillgängliga. Då större utgifter för sådana gil-de en alltid varit nödvändiga, har för dem en serskild fe nträdesafgift varit oundgänglig och till följe deraflan iisetter försålts till det billiga priset af 32 sk. bkoldr ör handtverkare och fabriksidkare, med någon ned-m ättning i afgiften för damer oeh hafva dessa för-lidi dlande förströelser varit så eftersökta att äfven den-ni a lokal icke kunnat emottaga aila som önskat ildo esamma deltaga. Vid intst gille har de besökan-föt es antal varit under 400, men väl derutöfver; så-na unda var det sista gillet den 25 Mars d. å. bevistadtocl f öfver 600 personer. ski Då Bildningseirkelns Verksamhet egentligen sträc-till er sig från September månad ena året till Maj må-för ads början det andra, och derigenom en mellantid f hvila under sommarmånaderna inträffar, har man ru arit betänkt uppå att någon gång under denna tidkli llsammanskomma och tillbringa sin hvilodag i narens herrliga tempel. Enär man alltid sökt att rena det nyttiga med det nöjsamma, hafva sedan iftelsens början 3 lustfärder på ångfartyg blifvit nställda till några af de historiskt märkvärdiga ällen, som ligga vid Mälarens stränder. Första irden med ett antal af 300 personer skedde den 15 -ug. 4847 till Gripsholm, den 2:dra gjordes af 450 assagerare den 30 Juli 1848 till Skokloster och Roersberg, samt den 3:dje företogs af öfver 600 reseärer till Riddersvik och Svartsjö slott. För de båda stnämnda sjöfärderna voro hvardera gången 2 större NET MIF FSK NN rr — 8 mm pe