på pergament och papper. Begynnelse-bokstäfverna äro skrifna och målade. Detta första tryck är utan datum och tryckort — konsten hölls nemligen ännu högst hemlig — men man igenkänner det på stilarnes egna, ännu plumpa form. Den tredje förbättringen med stilarne skedde genom Peter Schöffer, en skönskrifvare, som hade blifvit Guttenbergs och Fausts medhjelpare i tryckeriet ). I stället för att gjuta stilarne i blymatriser, som ofta sjelfva av den glödande metallen smälte, förfärdigade han stålstämplar med bokstäfverna i upphöjdt arbete, och slog dessa in i matriser af messing eller kopparbleck. Man fick derigenom varaktigare matriser, deri de gjutna blystilarnes former blefvo skarpare och vackrare. Såsom en erfaren skönskrifvare förbättrade Schöffer äfven trycksvärtan. Men innan dessa förbättringar kunde användas till något nytt tryckverk, uppkom process emellan Guttenberg och Faust, som nu associerat sig med Schöffer och tagit honom till sin måg. Dömd att betala de penningar Faust hade försträckt honom på konsten, hvilka förskotter ännu mer ökats genom deras gemensamma stora bibeltryck, och oförmögen att tillfredsställa sin egennyttige kompanjon, dömdes Guttenberg åter att förlora silt tryckeri, och var för andra gången ruinerad. Han erfor stora uppfinnares ej ovanliga öde. Man vet sedan föga mer om honom, än att han i sin fattigdom ännu alltid sysselsatte sig med tryckeri. Slutligen gick han i tjenst hos kurfursten Adolf af Nassau och dog 1467 eller 1468. Det hus, hvari hans och Fausts första tryckeri var anlagdt, finnes ännu i Mainz och kallas tryckerihuset (das Druckhaus). Den 44 Augusti 1837 upprestes i Mainz Johan Guttenbergs staty i brons efter Thorvaldsens modell, och dermed får den ruinerade uppfinnaren trösta sig. Den rike Faust och hans måg Schöffer anlade efter processen med Guttenberg ett eget tryckeri. Detta hus finnes också ännu i Mainz och kallas äfven das Druckhaus, och här utgick från deras tryckpress en bok, som har årtal, tryckort och tillika boktryckarnes namn. Det är den berömda Davids Psaltare på latin — det så kallade Psalterium — in flio, tryckt på pergament och med en typografisk korrekthet, skönhet och prakt, som sedan sällan blifvit öfverträffade. Det är den första bok, tryckt med Schöffers förbättrade stilar. Verket hörer till de största typografiska rariteter. Endast sex exemplar deraf finnas qvar. År 4817 inropades ett af dem för kongl. biblioteket i Paris för 42,000 livres, ehuru sex blad deri fattades. Det skönaste och fullständigaste exemplaret finnes på hofbiblioteket i Wien. Boken slutas med följande ord på latin, som i öfversättning lyda: Detwta psalterium, utmärkt genom skönheten af sina bokstäfver och sirligheten? af sina rubriker (dessa äro skrifna och utmålade), är genom den konstrika uppfinningea af bokstafstryck, utan pennans tillhjelp, till Guds ära förfärdigadt och fullbordadt genom Johan Faust, borgare i Mainz, och Peter Schöffer från Gernsheim år 1457, dagen före Christi himmelfärdsdag (d. v. s. den 26 Maj. — Fem år derefter, 1462, utgåfvo Faust och Schöffer hela den latinska bibeln (Biblra Sacra Latina ex translatione S. Hieronymi), af hvilken 40 exemplar, dels på pergamert, dels på papper, ännu finnas. Samma år öfverfölls Mainz af kurfursten Adolf af Nassau natten emellan den 27 och 28 Oktober. Mainz ädlaste borgare blefvo nedhuggna, staden antändes; tryckeriet gick upp i brand, arbetarne spriddes och förde sin konst, som hittills hållits hemlig, ut i v.rlden. Fausts och Schöffers tryckeri upprättades likväl åter, och fortsattes af Schöffer efter Fausts död. Märkligt är, att boktryckerikonsten så snart kom tili Norden. Den första i Sverige tryckta bok är af 41483. Det är en latinsk fabelbok med figurer i träsnitt. Titeln är: Dialogus creaturarum moralizalus, impressus per Johannem Snell in Stocholm artis impressorier magistrum. Boken finnes på Upsala bibliotek. Den nya konsten uppmuntrades af riksföreståndaren Sten Sture den äldres gemål Ingeborg Tott, som sjelf lät trycka böcker på sin bekostnad och anlade ett bibliotek. Böcker finnas ännu på Upsala bibliotek med påskrift, att de ordom tillhört henne. Isynnerhet emottogs den nya upptäckten med entusiasm i Italien. År 1480 funnos redan 40 boktryckerier i Italien, medan ännu blott 45 existerade i Tyskland. TIfrigt gnvändes den i synnerhet till tryckande af de klassiska auktorerna, hvarvid Venedig föregick med exemplet. Här trycktes först Ciceros Epistlar 1470 och Quintilianus 1471. Berömdast af alla Italiens boktryckare blef Aldus Manutius, sjelf lärd, som år 1488 anlade ett tryckeri i Venedig, och omkring sig samlade en akademi af lärda, för utgifvandet af latinska och grekiska klassiker. I 400 år, från 4480 till 1580-talet, var denna namnkunniga bokpress i Venedig, först under den gamle Aldus Manutius, sedan under hans son och sonson, i full verksamhet. Man har denna officin att tacka för en mängd editienes principes af de grekiska -och latinska auktorerna, och de så kallade Aldinska tryckverken äro berömda i typografiens historia. Här sluta vi denna öfversigt. Hvilken mäktig häfstång med denna stora upptäckt var vunnen för upplysningens spridande, det skule ännu mer visa sig då reformatorerna togo den i sin hand. . I(Forts.) ) Den svenska adeliga, sedermera både friherrliga och grefliga ätten Scheffer är af samma slägt, härstammande från Johan Schefferus, född i Strassburg och 1648 professor i Upsala. Fördelarne af Gaslysning uti privata hus, af I. O. N. Rutter, ingeniör vid Brighton gaskompamiet i London 1844. Ibland nyligen utkomna skrifter erbjuder den lilla brochyren med ofvanstående titel ett särFT Ta Co 8 as frön illföllas 12 fo oo