på pergament och papper. Begynnelse-bokstäfverna
äro skrifna och målade. Detta första tryck är utan
datum och tryckort — konsten hölls nemligen ännu
högst hemlig — men man igenkänner det på stilar-
nes egna, ännu plumpa form. Den tredje förbätt-
ringen med stilarne skedde genom Peter Schöffer,
en skönskrifvare, som hade blifvit Guttenbergs och
Fausts medhjelpare i tryckeriet ). I stället för att
gjuta stilarne i blymatriser, som ofta sjelfva av den
glödande metallen smälte, förfärdigade han stålstämp-
lar med bokstäfverna i upphöjdt arbete, och slog
dessa in i matriser af messing eller kopparbleck.
Man fick derigenom varaktigare matriser, deri de
gjutna blystilarnes former blefvo skarpare och vack-
rare. Såsom en erfaren skönskrifvare förbättrade
Schöffer äfven trycksvärtan. Men innan dessa för-
bättringar kunde användas till något nytt tryckverk,
uppkom process emellan Guttenberg och Faust, som
nu associerat sig med Schöffer och tagit honom till
sin måg. Dömd att betala de penningar Faust ha-
de försträckt honom på konsten, hvilka förskotter
ännu mer ökats genom deras gemensamma stora bi-
beltryck, och oförmögen att tillfredsställa sin egen-
nyttige kompanjon, dömdes Guttenberg åter att för-
lora silt tryckeri, och var för andra gången ruine-
rad. Han erfor stora uppfinnares ej ovanliga
öde. Man vet sedan föga mer om honom, än att
han i sin fattigdom ännu alltid sysselsatte sig med
tryckeri. Slutligen gick han i tjenst hos kurfursten
Adolf af Nassau och dog 1467 eller 1468. Det hus,
hvari hans och Fausts första tryckeri var anlagdt,
finnes ännu i Mainz och kallas tryckerihuset (das
Druckhaus). Den 44 Augusti 1837 upprestes i
Mainz Johan Guttenbergs staty i brons efter Thor-
valdsens modell, och dermed får den ruinerade upp-
finnaren trösta sig.
Den rike Faust och hans måg Schöffer anlade ef-
ter processen med Guttenberg ett eget tryckeri.
Detta hus finnes också ännu i Mainz och kallas äf-
ven das Druckhaus, och här utgick från deras
tryckpress en bok, som har årtal, tryckort och tilli-
ka boktryckarnes namn. Det är den berömda Da-
vids Psaltare på latin — det så kallade Psalterium
— in flio, tryckt på pergament och med en typo-
grafisk korrekthet, skönhet och prakt, som sedan
sällan blifvit öfverträffade. Det är den första bok,
tryckt med Schöffers förbättrade stilar. Verket hö-
rer till de största typografiska rariteter. Endast sex
exemplar deraf finnas qvar. År 4817 inropades ett
af dem för kongl. biblioteket i Paris för 42,000 li-
vres, ehuru sex blad deri fattades. Det skönaste och
fullständigaste exemplaret finnes på hofbiblioteket i
Wien. Boken slutas med följande ord på latin, som
i öfversättning lyda: Detwta psalterium, utmärkt ge-
nom skönheten af sina bokstäfver och sirligheten? af
sina rubriker (dessa äro skrifna och utmålade), är
genom den konstrika uppfinningea af bokstafstryck,
utan pennans tillhjelp, till Guds ära förfärdigadt
och fullbordadt genom Johan Faust, borgare i
Mainz, och Peter Schöffer från Gernsheim år 1457,
dagen före Christi himmelfärdsdag (d. v. s. den 26
Maj. — Fem år derefter, 1462, utgåfvo Faust och
Schöffer hela den latinska bibeln (Biblra Sacra La-
tina ex translatione S. Hieronymi), af hvilken 40
exemplar, dels på pergamert, dels på papper, ännu
finnas. Samma år öfverfölls Mainz af kurfursten
Adolf af Nassau natten emellan den 27 och 28 Ok-
tober. Mainz ädlaste borgare blefvo nedhuggna,
staden antändes; tryckeriet gick upp i brand, arbe-
tarne spriddes och förde sin konst, som hittills hål-
lits hemlig, ut i v.rlden. Fausts och Schöffers tryc-
keri upprättades likväl åter, och fortsattes af Schöf-
fer efter Fausts död.
Märkligt är, att boktryckerikonsten så snart kom
tili Norden. Den första i Sverige tryckta bok är af
41483. Det är en latinsk fabelbok med figurer i trä-
snitt. Titeln är: Dialogus creaturarum morali-
zalus, impressus per Johannem Snell in Stoc-
holm artis impressorier magistrum. Boken fin-
nes på Upsala bibliotek. Den nya konsten uppmun-
trades af riksföreståndaren Sten Sture den äldres ge-
mål Ingeborg Tott, som sjelf lät trycka böcker på
sin bekostnad och anlade ett bibliotek. Böcker fin-
nas ännu på Upsala bibliotek med påskrift, att de
ordom tillhört henne.
Isynnerhet emottogs den nya upptäckten med en-
tusiasm i Italien. År 1480 funnos redan 40 bok-
tryckerier i Italien, medan ännu blott 45 existerade
i Tyskland. TIfrigt gnvändes den i synnerhet till
tryckande af de klassiska auktorerna, hvarvid Vene-
dig föregick med exemplet. Här trycktes först Ci-
ceros Epistlar 1470 och Quintilianus 1471. Beröm-
dast af alla Italiens boktryckare blef Aldus Manu-
tius, sjelf lärd, som år 1488 anlade ett tryckeri i
Venedig, och omkring sig samlade en akademi af
lärda, för utgifvandet af latinska och grekiska klas-
siker. I 400 år, från 4480 till 1580-talet, var den-
na namnkunniga bokpress i Venedig, först under
den gamle Aldus Manutius, sedan under hans son
och sonson, i full verksamhet. Man har denna of-
ficin att tacka för en mängd editienes principes af
de grekiska -och latinska auktorerna, och de så kal-
lade Aldinska tryckverken äro berömda i typografiens
historia.
Här sluta vi denna öfversigt. Hvilken mäktig
häfstång med denna stora upptäckt var vunnen för
upplysningens spridande, det skule ännu mer visa
sig då reformatorerna togo den i sin hand.
. I(Forts.)
) Den svenska adeliga, sedermera både friherrliga
och grefliga ätten Scheffer är af samma slägt, här-
stammande från Johan Schefferus, född i Strass-
burg och 1648 professor i Upsala.
Fördelarne af Gaslysning uti privata hus, af
I. O. N. Rutter, ingeniör vid Brighton
gaskompamiet i London 1844.
Ibland nyligen utkomna skrifter erbjuder den
lilla brochyren med ofvanstående titel ett sär-
FT Ta Co 8 as frön illföllas 12 fo oo