Slutligen äro vi föranlåtne till en erinran vid herr
Janssons skrift. Det synes nemligen aftonen deruti,
att han ansett sig vara al oss angripen genom de
artiklar, som rörande denna sak varit införde uti
Östgötha Correspondenten. Förhållandet härmed är
följande. Sedan nyssnämnde Tidning i silt blad för
den 8 Augusti intagit en underrättelse, att till re-
daktionen blifvit insände ett par uppsatser (om hvil-
kas ursprung herr Jansson måjligen icke är okunnig),
hvilka uppsatser skulle handla om vissa fraktförhål-
landen på Götha kanal och vara på det högste kom-
prometterande för några affärsmän i en af Linköpings
grannstäder; så öfverskickade vi, med omgående post,
till samma redaktion de handlingar rörande saken,
som då voro i våra händer, med den ankla anhållan
att redaktionen behkagade taga kännedom af de sam-
ma, innan redaktionen bestämde sitt omdöme i denna
sak. Vi berättade eller framställde sjelfva icke hvad
Som passerat: vi endast lade fram handlingarne, öf-
verlemnande åt redaktionen att urskilja, om vi hade
nägon skuld i hvad som skett. Med den rättskänsla
som, till heder för red.sktionen af Östgötha Correspon-
denten, icke är uti den Tidningen sällsynt, omfattade
edaktionen det tillfälle, som dessa faktiska upplys-
ningar lemnade, att lägga i dagen icke blott huru-
edes det icke var Interessenterne i Norrköpings Bom-
alls spinneri, som komprometterades genom han-
lelsen i Motala, utan äfven det anmärkningsvärda
uti kanal-tjenstemännens förhållande och åtgärder, i
Uscende på ifrågavarande laster och deras ägare. —
Skulle Tidningens exposition af dessa förhållanden,
huru efter vårt omdöme, lika opartisk som frimo-
lig, hafva misshagat herr Jansson, så hafva likväl
vi deri ingen del. Vi framlade de för oss tillgäng-
iga handlingar; vi begärde inter försvart, än mindre
nläto vi oss i ett angrepp; vi erbjödo blott några
acta för att möta ett aldeles omotiveradt, under
nonymitetens skydd tillernadt offentligt anfall emot
33,
Detta svar har kommit att fördröjas längre, än vi
nskat. Anledningen dertill har varit, att vi först
len 44 sist. October erhöllo herr slussinspektoren
Dahlbergs sluträkning öfver de afgifter som borde
rläggas för de 3 sista lasterne, och till hvilka vi
ångt förut deponerat penningar hos vår kommissio-
vär i Motala. Desna sent omsider erbållna räkning,
om är daterad Motala den 29 Sept. 1849, önskade
hafva i våra händer innan svaret afgafs, churu
i för närvarande afhålle oss från anförande af de
nmärkningar, hvartill herr Dahlbergs berörde räk-
ing, jemnförd med en ännu sednare uträknirg