UULU UUIPIUIG GIVCH UHUUVI LB, UIMVITVS UDTCNR YISIFOMv OVE
öfrigt om hr Janssons åsigt af vårt handlingssätt.
Genom uppvägningen i Motala af de i sex ser-
skilda kanalfartyg försände 4,044 bomullsbalarne ut-
röntes att dessa, sammanlagdt med de i Norrköping
uppvägde 460 balarne, tillhopa utgjorde i bruttovigt
601,423 , eller efter tharans afdrag, 571,354
nettovizt. Då undertecknade Ekelund och Enhör-
ning, efier framläggande för hr Jansson af den ori-
ginalfaktura, enligt hvilken hela laddningen blif-
vit köpt i New-Orleans och af oss betalt, upp-
gåfvo alla lasternas sammanlagda nettovig till 565,706
t, men vägningen i Motala lemnat ett utslag af
371,354 I nettovigt, har hr Jansson af denna vigt-ls
skillnad dragit den slutföljd att slussinspektorens i
Motala åtgärd att kontrollera Ekelunds och Enhör-
nings förberörde uppgift visat sig hafva varit af
behofvet fullt påkallad,. Varande, med denna re-
flexion, hr Janssons synbara afsigt att ingifva den
med dylika uppvägningar obekante läsaren den fö-
reställning att äfven vi, Ekelund och Enhörning,
försökt att till kanalens förfång och vår fördel, vil
seleda kanaltjenstemännen om bomullspartiets rätta
vigt.
Ski!lnaden emellan vigten i Motala, hvars riktig-
het för öfrigt är oss obekant, och den vigt vi efter
fakturan, som utgjort grund för betalningen af hela
laddningen, kalkul!erat, utgör 5,648 eller icke fullt
en procent i vigt, som fördelad på 4,201 balar gör
omkring 4:, på hvarje bal.
Nu borde hr Jansson veta, hvad en hvar som sett
varuvägningar, vet och känner, att en så svår hand-
terlig vara som en stor bomullsbal, vid förnyade väg-
ningar svårligen lemnar alldeles lika vigt, äfven om
man för vägningen tager sig en så oerhördt rymlig
tid, som kanaltjenstemännen i Motala användt för
uppvägningen af vår bomull. Den föregifna skillna-
den i vigt emellan den af oss efter fakturan kalku-
lerade och den vid Motala utrönta, eller 4:, på
hvarje bal, är verkeligen så ytterst obetydlig att hr
Jansson af denna omständighet icke bordt draga an-
nat parti än att sjelf beklaga att han, uti den all-
männa trafikens interesse, icke tillåtit slussinspekto-
ren vid Motala antaga vårt erbjudande ej allenast
att i härvarande packhus under tullkammarens till-S
syn låta uppväga hvarje last, utan ock att liqvivera
kanalumgälder och böter efter vår på fakturan stödde
uppgift, som legat till grund för inköp och liqvid af
hela bomullsladdningen; men härtill komma andra
omständigheter, som gifva åt hr Janssons åberopande
af den förmenta öfvervigten öfver vår uppgift en
svårare karakter, nemligen den af uppsåtligt vanstäl-
lande af sanningen. Hr Jansson har nemligen väl i
sin skrift omförmält, att tullkammaren i Norrköping
meddelat honom uppgift på vigten af Frithiofs
laddning, men han har undandolt hvad tullembets-
männen, med deras stora erfarenhet, icke ansett sig
böra i skrifvelsen till hr Jansson förtiga, eller att
vid uppvägningen härstädes en betydlig del aflasten
befanns våt. Tullkammarens ord äro dessa: och
får tullkammaren, på grund af den hit öfver väg-
ningsförrättningen afgifne attest, äran vid handen
gifva, att besagde parti bomull, deraf 27 balar be-
funnos mycket våta och en del af de öfriga balarne
mer och mindre våt, utvisat en bruttovigt af Cc.
Herr Jansson har icke e!ler ansett sanningens helgd
fordra att omnämna, det våra balar i Motala upp-
togos ur fartygen under ihållande regn, blefvo till
en del liggande på lastbron hela nätter igenom,
och således af regn och smuts erhöllo en vigtförök-
ning, som icke bordt undgå äfven det enfaldigaste
omdöme, om någon aktning funnits för sanning och
rättvisa. Det är mycket troligt, ja alldeles påtagligt,
att vi, under sådane förbällanden, fått betala kanal-
afgifter för mera än 5000 I vatten, då vigten i Motala
med detta belopp öfversteg den amerikanska, efter
hvilken vi betalt varan. Enär herr Jansson sjelf
haft i sina händer vår originalfaktura, och af utgån-
gen utaf vägningen i Motala borde hafva kommit
till erkännande af riktigheten i vår uppgift, helst ens
procents skillnad, serdeles vid de förhandenvarande
förhållanden, icke kan tagas i beräkning, men icke
dessmindre offentligen framkastar insinuationer emot
oss, så vittnar berr Janssons anförande i denna del
om en djerfhet att vanställa och förvrida, hvilken vi
tro oss icke för hårdt karakterisera, då vi kalla den
oförsynt.
Inom tullverket, der författningarne grunda sig på
sakkännedom och deras handhafvande på urskillning
och erfarenhet, är genom serskildt stadgande bestämdt,
att öfvervigt icke beräknas trafikanten till påföljd
eller ansvar, med mindre den öfverstiger tio pro-
cent af den uppgifna vigten. Månne icke herr Jans-
son af detta stadgande kan leda sig till den upp-
lysning, att en lång erfareBhet ådaglagt omöjlighe-
ten att, med fullkomlig precision kalkulera sig till
den svenska vigten efter de i fakturorna utsatte ut-
ländska vigter. Ekelunds och Enhörnings kalkyl var
dock så noggrann, att skillnaden emellan den och
den vigt som under regnvädret vid uppvägningen iln
Motala erhölls, icke utgjorde fullt en procent.
Undertecknade Ekelunds och Sandbergs åtgärd att
hos slussinspektoren i Motala låta göra en notarial-
protest med erbjudande att betala både afgifter och
böter efter fakturavigten och med förbehåll af öppen
talan för den skada och det uppehåll, som kunde till-
skyndas oss genom den långsamma och onödiga upp-
vägningen i Motala, tyckes herr Jansson anse för en
stor djerfhet. Vi deremot tro denna åtgärd i och
för sig sjelf vara lika naturlig, som den var rättmä-
tig, i samma stund det redan visat sig, att uppväg-
ningen skulle vålla ett längre uppehåll, än som en-
ligt 13 i reglementet för segelfarten å Götha ka-
nal den 47 Nov. 1848 är tillåtet, nemligen en högst
två dagar, för hvarje fartyg. Således var protesten
en frihet, den vi voro ganska befogade att tillåta,
oss. — Herr Jansson har dervid tillika omnämnt,
att vi skulle hafva tillstängt dörren till det offent-
liga embetsrum, der slussinspektoren uppehöll sig.,
Vi kunna ej precist erinra oss om någon af oss till-
slutit dörren till det med två sängar möblerade of-
fentliga embetsrummet; möjligt är att så skett och
naturligt nog kan det ock vara, att då en protest
skulle göras, hvilken icke på ringaste sätt angick de
utanför i förstugan varande personer, vi dragit igen
dörren efter oss; men säkert är tillika, att minst
åtta personer vid samma tillfälle voro inne i det
såkallade embetsrummet, hvilket antal icke, såsom nu
var förhållandet, kunnat ena stunden ökas och den
andra minskas, derest dörren blifvit tillriglad, och det
torde således vara uppenbart att den afsigt, som
genom omnämnandet af denna obetydliga omstän-
dighet troligen ville insinueras, eller att vi gjort ett
försök att isolera slussinspektoren från hjelp och
skydd — icke kunde vara för handen.
Att jag Ekelund vid samma tillfålle icke skulle
sparat på hotelser och ohöfviska uttryck emot herr
Dahlberg, är äfven osann!. Jag har ej för sed att
så förhålla mig. Men då herr Dahlberg, vid vår
enträgna begäran att åtminstone få liqvidera af-
gifter och böter för den då redan uppvägde lasten,
flere gånger upprepande att han endast vore ett
verktyg i förmäns hand, och icke ville eller kunde
så snart lemna någon uträkning, helst han påstod
sig af någon vederbörande hafva fått det råd, att
afgifter och böter borde beräknas, icke efter tran-
sito, utan efter taxan för inrikes farten: då herr
Dahlberg, med ett ord, icke visste hvad han skulle
göra eller låta, eller huru han skulle uträkna afgif-
terne och således icke kunde förmås att, sin pligt
lil mäfigt lamna ass lan slhannananR unKnAft KF? barn d
pr
gr
til
so
at
m