Men de som från den 1 Febr. till den 14 April
inställt sig, kunna blott, efter undersökning vid
krigsrätt, åter inträda i tjenstgöring.
Af flyktingarna vid Widdin hafva ett större
antal, såsom det uppgifves 2—3000, önskat åter-
vända hem och öfverlemna sig uti de Öster-
rikiska myndigheternas händer.
Från Pressburg skrifves, att general Haynau,
efter granskning af undersökningshandlingarna,
frigifvit och benådat en mängd mindre gra-
verade arrestanter af civilståndet, nemligen alla
som biifvit dömde till mindre straff än 1 års
fängelse. De i Pressburg frigifnas antal upp-
gifves till 36. Den servila tidning som berät-
tar detta tillägger helt rörd: Fälttygmästar
Haynau begifver sig nu, efter att här hafva
pnåtergifvit så många familjer sina fängslade an-
förvandter, till Pesth, för att äfven der spen-
dera med sin nåd.
De särskilda tull-linierna mellan de olika kron-
länderna bafva blifvit upphäfde genom ett kej-
serligt patent.
Afrättningarne börja nu äfven i Siebenbär-
gen. Den 18 afrättades i Causenburg major
Tamös och Ladislaus Sandor. Dessutom hade
30 domar, mest öfver studenter, afkunnats.
Då för någon tid sedan kejsaren i sällskap
med sin moder, erkehertiginnan Sofie, lemnade
teatern, framträdde uti hoflogens korridor en
man och vände sig till erkehertiginnan med
Hvar är kejsaren?, ÖOfverraskad af den
es häftighet i tonen, svarade kejsarens
Schönbrunn! Mannen försvann. —
fton infann sig vid Schönbrunn en
person som begärde audiens hos kejsaren. Han
erhöll löfte att den följande dagen vinna sin
önskar. Då han nu dagen derpå infann sig
på den bestämda tiden, visade det sig att man-
nen var vansinnig; han hade förut varit in-
tagen på ett dårhus, men blifvit derifrån ut-
skrifven såsom tillfrisknad. Den arma dåren,
som hette Darvar, återfördes direkte från den
kejserliga audienssalen till dårhuset.
TURKIET,
Såsom förut är nämndt, har paschan af Bos-
nien slutat vapenhvila med sina underlydande
och derefter marcherat ur fästningen der han
d af insurgenterna. Med sultanens
; nedsattes derefter till granskning af
mål en kommitte, i hvilken de miss-
e fingo förkasta de af sultanen ut-
möter som icke behagade dem.
bref, hvari Bem tillkännagaf sin afsigt
;tver till islam, var af följande lydelse:
jestät! Jag har beständigt stridt mot
kejsaren af Ryssland, ers majestäts och min
fiende. Sednast har jag stridt mot honom i
Ungern, ständigt drifven af samma känsla. Ers
majestät känner de händelser som gjort slut
på våra vapens framgång. Jag kommer för-
denskul! nu att ställa mina svaga krafter och
min tillgifvenhet till ers majestäts tjenst, och
för att gifva en underpant af mitt nit och min
uppriktighet förklarar jag att jag vill antaga
islam., General Bem.
CHINA.
Angående mordet å portugisiska guvernören
i Macao berättas ytterligare, att då han, Dom
Ferraira do Amaral, hade ridit ut med en adju-
tant och kommit nära den barrier som skiljer
portugisiska området från det chinesiska, blef
han förolämpad af en ung chines och medan
han förföljde denne, plötsligt omringad af 6,
7 till 2 personer som hade lagt sig i bakhåll
och med långa bambukäppar ryckte honom af
hästen samt afhöggo hans hufvud och venstra
hand. Adjutanten blef äfven kastad af hästen
och fariigt sårad, men han lyckades undkomma
genom några personers hjelp. Mordet satte
hela staden i rörelse. De förnämsta autorite-
terna, jemte de fremmande nationernas repre-
sentanter, rådgjorde samma afton och öfver-
enskommo att anmoda de på redden liggande
engelska och amerikanska örlogsfartyg om skydd
mot en möjligen inträffande öfverrumpling. Fre-
dagen derefter marscherade portugisiska garni-
sonen, törstande efter hämnd, med två kanoner
emot chinesiska barriören och bemäktigade sig
den. Kinesiska fästet Pac-sa-Lien, beläget på
en höjd ej långt ifrån, öppnade en häftig eld
emot dem; men pärtugisarne togo det med
storm, nedhöggo 60 chineser, förnaglade 30 ka-
noner, skuro hufvudet och händerna af kom-
mendanten samt buro de blodiga segertecknen
på ett spjut till Macao. Vid underrättelsens
afgång hade man uppmanat de chinesiskasduk-
toriteterna att efterforska mördarne. s: