år 4846, och ett års resultater äro således vunna
Då stamholländeri-styrelsen icke erhållit någon upp.
gift på djurens lefvande vigt, kan fodringens star
kare eller svagare beskaffenhet icke med säkerhe
I bedömas. Afkastningen i mjölk för år har i me
deltal varit 407 kannor. De bästa djuren hafva gif:
vit 450 till 500 kannor, och en ko 538 kannor
Under år 1847 dogo tvenne kor af maginflammation
Sjunde distriktet. Ultuna i Upland. Ayr-
shire-race. Holländeriet uppställdes i Oktober 1847
Fodringen har icke varit stark, men afkastninger
ganska tillfredsställande. Medeltalet af mjölkafkast-
ningen under första månaden efter kalfningen har
varit 430 kannor och hos de bästa 140 å 450 kan-
nor. En qviga, som kalfvade i slutet af Oktober
1847, hade på ett år gifvit 980 kannor mjölk.
Åttonde distriktet. Westernorrlands län.
Voigtländer-race. Detta holländeri uppställdes år
1846. En ko har af tillfällig sjukdom aflidit. Fo-
dringen har i förhållande till djurens kroppsvigt
icke varit stark. Afkastning i mjölk för året i me-
deltal 386 kannor pr ko. De bästa korna hafva gif-
vit 3590 till 663 kannor.
Förhållandet med kalfningen vid samtlige hollän-
derierna upplyses af en bilagd tabell.
Ungboskap vid Stamholländerierna, född åren
1847 och 1848.
Födda Födda S
4847. — 4848. umma.
HH OO HH OO HH Oo
z EF 5 FS ff sS
z st ss 5 3: GS
E ks - --- ---
4. Jordberga . . o— —- 7Z 1 7 1
2. Djupadahl (t. o. m.
Sept. 1848) — 4 AA —- —
Björnö (Oktober—
December 4848) . —
3. Bergqvara . . .—
4. Halla . so ss oo
5. Riseberga . . . 41. 5.
6. Lindholmen . . . 35 4.
7. Ultuna oo. scm — 6. 4. 6.
8. Johannisberg . . a. 6 ö Fö 7
Summa 418. 15. 50. 35. 68. 50.
Af ofvan anförde uppgifter synes följande erfaren-
het för närvarande vara vunnen:
att de utländska racer, hvarom här är fråga full-
komligen tåla vårt klimat, och med lätthet vänja
sig vid de förändrade förhållanden, i hvilka de ge-
nom förflyttningen till vårt land blifva försatte;
att de, långt ifrån att vara mera svårfödda än
den inhemska boskapen, snarare, relatift till deras
kroppsstorlek, behöfva mindre foder, och att de
nästan mindre än de inhemska äro granntyckta i
afseende på fodrets qvalitet;
att den olikhet i resultater, som visar sig emellan
de olika holländerierna af samma race och inköpta
på samma år, måtte ligga i lokalförhållanden, utfo-
dring och vård, och ingalunda i racens beskaffenhet;
samt slutligen:
att dessa racer kunna både med svagare och star-
kare fodring (om svält är icke fråga) gifva tillfreds-
ställande afkastning; men att hos dem, såsom hos
våra inhemska djur, en riklig, ehuru ej öfverdrifvet
stark, djurens kroppsvigt fullt motsvarande fodring
betalar sig bäst.
Att vilja döma om den ena eller andra racens
företräden framför de andra vore ännu för tidigt.
En vida större mängd fakta under en följl af år
måste samlas, innan man med någon tillförsigt kan
våga ett sådant omdöme. För närvarande må det
vara nog att yttra, det utsigt är för handen, att d:
nyttiga ändamål som afsågos med stamholländerier-
nas anläggande, icke skola förfelas.
Inventarieräkning öfver samtlige kronans stam-
holländerier vid 4848 års slut från stamholländeri-
styrelsen är äfven bilagd. Den genom iåtskilliga
dödsfall uppkomna brist i holländeriernas numerär,
hvilken inventarie-räkningen utvisar, kommer att
ersätta: genom inmönstring af unga djur, så snart
lessa hunnit uppnå den ålder, att de kunna inträda
. de afgångnas ställe. Samtliga holländerierna, med
undantag af Johannisberg, hafva under loppet af
iret blifvit af styrelsen behörigen inspekterade, och
lervid befunna i godt stånd samt med nit och om-
anka af innehafvarne vårdade.
Hvad som förefaller något anmärkningsvärdt
är, att denna berättelse först blifvit afgifven
den sista Maj detta år. Det synes som skulle
hädanefter årsberättelserna kunna tidigare med-
delas, då, såsom mana förmodar, räkenskaper
m. m. afslutas för kalenderåret.
PNÅlS:
pe
-
tm
OR OXKA