år 4846, och ett års resultater äro således vunna Då stamholländeri-styrelsen icke erhållit någon upp. gift på djurens lefvande vigt, kan fodringens star kare eller svagare beskaffenhet icke med säkerhe I bedömas. Afkastningen i mjölk för år har i me deltal varit 407 kannor. De bästa djuren hafva gif: vit 450 till 500 kannor, och en ko 538 kannor Under år 1847 dogo tvenne kor af maginflammation Sjunde distriktet. Ultuna i Upland. Ayrshire-race. Holländeriet uppställdes i Oktober 1847 Fodringen har icke varit stark, men afkastninger ganska tillfredsställande. Medeltalet af mjölkafkastningen under första månaden efter kalfningen har varit 430 kannor och hos de bästa 140 å 450 kannor. En qviga, som kalfvade i slutet af Oktober 1847, hade på ett år gifvit 980 kannor mjölk. Åttonde distriktet. Westernorrlands län. Voigtländer-race. Detta holländeri uppställdes år 1846. En ko har af tillfällig sjukdom aflidit. Fodringen har i förhållande till djurens kroppsvigt icke varit stark. Afkastning i mjölk för året i medeltal 386 kannor pr ko. De bästa korna hafva gifvit 3590 till 663 kannor. Förhållandet med kalfningen vid samtlige holländerierna upplyses af en bilagd tabell. Ungboskap vid Stamholländerierna, född åren 1847 och 1848. Födda Födda S 4847. — 4848. umma. HH OO HH OO HH Oo z EF 5 FS ff sS z st ss 5 3: GS E ks ----4. Jordberga . . o— —7Z 1 7 1 2. Djupadahl (t. o. m. Sept. 1848) — 4 AA —— Björnö (Oktober— December 4848) . — 3. Bergqvara . . .— 4. Halla . so ss oo 5. Riseberga . . . 41. 5. 6. Lindholmen . . . 35 4. 7. Ultuna oo. scm — 6. 4. 6. 8. Johannisberg . . a. 6 ö Fö 7 Summa 418. 15. 50. 35. 68. 50. Af ofvan anförde uppgifter synes följande erfarenhet för närvarande vara vunnen: att de utländska racer, hvarom här är fråga fullkomligen tåla vårt klimat, och med lätthet vänja sig vid de förändrade förhållanden, i hvilka de genom förflyttningen till vårt land blifva försatte; att de, långt ifrån att vara mera svårfödda än den inhemska boskapen, snarare, relatift till deras kroppsstorlek, behöfva mindre foder, och att de nästan mindre än de inhemska äro granntyckta i afseende på fodrets qvalitet; att den olikhet i resultater, som visar sig emellan de olika holländerierna af samma race och inköpta på samma år, måtte ligga i lokalförhållanden, utfodring och vård, och ingalunda i racens beskaffenhet; samt slutligen: att dessa racer kunna både med svagare och starkare fodring (om svält är icke fråga) gifva tillfredsställande afkastning; men att hos dem, såsom hos våra inhemska djur, en riklig, ehuru ej öfverdrifvet stark, djurens kroppsvigt fullt motsvarande fodring betalar sig bäst. Att vilja döma om den ena eller andra racens företräden framför de andra vore ännu för tidigt. En vida större mängd fakta under en följl af år måste samlas, innan man med någon tillförsigt kan våga ett sådant omdöme. För närvarande må det vara nog att yttra, det utsigt är för handen, att d: nyttiga ändamål som afsågos med stamholländeriernas anläggande, icke skola förfelas. Inventarieräkning öfver samtlige kronans stamholländerier vid 4848 års slut från stamholländeristyrelsen är äfven bilagd. Den genom iåtskilliga dödsfall uppkomna brist i holländeriernas numerär, hvilken inventarie-räkningen utvisar, kommer att ersätta: genom inmönstring af unga djur, så snart lessa hunnit uppnå den ålder, att de kunna inträda . de afgångnas ställe. Samtliga holländerierna, med undantag af Johannisberg, hafva under loppet af iret blifvit af styrelsen behörigen inspekterade, och lervid befunna i godt stånd samt med nit och omanka af innehafvarne vårdade. Hvad som förefaller något anmärkningsvärdt är, att denna berättelse först blifvit afgifven den sista Maj detta år. Det synes som skulle hädanefter årsberättelserna kunna tidigare meddelas, då, såsom mana förmodar, räkenskaper m. m. afslutas för kalenderåret. PNÅlS: pe tm OR OXKA