konstituerad såsom ett sjelfständigt folk. Del:
ungerska Ruthenerna uppgifva sig i denna pe-l
tition utgöra 800,000 själar i det nordöstra l:
Ungern. Uti vissa distrikter bo de i kompakta
massor, uti andra deremot blandade med Slo-
vaker och Magyarer. Uti petitionen fordras:1:
1:0 Riksförfattningens förkunnande öfverallt
hvarest Ruthener bygga och bo;
2:o erkännande af rutheniska nationaliteten
såsom sådan;
3:0 afsöndring för deras nati n från de dem
omgifvande nabostammar på ett sådant sätt,
att der, hvarest 15,000 Ruthener bo, blott
hlandade med få främmande elementer, skulle
de komma att bilda ett särskildt rutheniskt
distrikt, utan afseende på den gamla komitats-
indelningen;
4:0 införande af det rutheniska språket i
skola och administration; upprättande af gym-
nasier på passande ställen, men i byn Unghvar
stiftandet af en ruthenisk akademi på statens
bekostnad. Universitetet i Lemberg bör göras
fullkomligt tillgängligt för den rutheniska ung-
domens vetenskapliga utbildande. Infödda ru-
thener, eller åtminstone ingen annan än de
som känna rutheniska språket, må tillsättas i
den rutheniska regeringen;
5:o upprättande af ett officielt, för de gali-
ziska ruthenerna gemensamt blad, med nödigt
understöd från statens sida;
6:o upphäfvande af hvarje privilegium, som
förbjuder att trycka med cyrilliske stilar;
7:0 att rutheniske embetsmän, andlige, skol-
lärare, 0. s. v. sättas i lika rang och belor-
dringsrätt som landets öfriga invånare;
8:o tillbörligt iakttagande af den rutheniska
nationalitetens ära vid tillsättandet af office-
rare i kejserliga hären och embetsmän vid cen-
tralregeringen i Wien;
9:o anställande af rutheniska fältprester vid
de rutheniskt regimenterna;
40:0 tillbörligt iakttagande af rutheniska na-
tionalitetens öfverhöghet, när den befinnes om-
ringad af andra nationaliteter.
Det sydslaviska bladet Slovenija meddelade
den 19 Oktober en ledande artikel om nöd-
vändigheten af alla sydslavers sammanslulning
med hänseende till språket.
De förnämste sloveniske mnotabiliteter: Ko-
seski, Majer, Macun m. fl. hafva redan för
längesedan uttalat sig i denna riktning. Den
sistnämnde har skrifvit en bok, som vunnit
mycket anseende, icke blott hos kroaterna, som
redan antagit det illyriska skriftspråket, utan
äfven hos slovenerna, hvilka denna bok tillråder
att så snart som möjligt äfvenledes antaga det
illyriska skriftspråket.
Ett tyskt blad berättar att ungrarne icke
låta modet falla i olyckan; man hör ofta ytt-
ringar sådana som denna: Magyarernas fäder-
nesland har förut upplefvat något dylikt; i
det förra århundradet var Ungern i 25 år
utan landtdag och Ungern står dock ännu!
Magyarerna uppgifva icke hoppet på en re-
stauration af deras gamla författning. För ö-
gonblicket inskränker man sig till det nega-
tiva sträfvandet att lägga hinder i vägen för
regeringens planer; en stor mängd embetsmän
vilja ej emottaga någon befattning, hvilket
ställer sabelregeringen i största förlägenhet
vid realiserandet af sina reorganisationsför-
slager.
Den 24 blefvo i Pesth hängde, utom den i
gårdagsbladet omnämde 75-åriga ålderspresi-
denten i Magnattaffeln, baron Perenyi, som
blef vansinnig vid afkunnandet af domen, föl-
jande trenne personer: Szacsvay, riksdagsde-
puterad och kamerafiskal, Csernus, vicege-
spann och Beöthy. Szacsvay gjorde med stilla
undergifvenhet sin bön; Perenyi och Csernus
rökte trankilt sin cigarr ända till sista ögon-
blicket.
ITALIEN.
Den nyss utnämnde sardinska ministern Ma-
thieu har redan tagit afsked, emedan han fun-
nit att han måste åstadkomma splittring mel-
lan kabinettets öfriga medlemmar. Grefve De-
rosse de Santa Rosa har efter honom erhållit
portföljen för handel, åkerbruk och allmänna
arbeten.
Hertigen af Parma har velat förklara Pia-
cenza i belägringstillstånd. Österrikiska kom-
mendanten derstädes satte sig emot denna åt-
gärd. Hertigen skref då till Milano, och der-
ifrån kom befallning till kommendanten, grefve
Torok, att rätta sig efter hertigens vilja. Gref-
ven förkunnade således belägringstillståndet,
men i följande ovanliga och ironiska ordalag:
Hans kongl. höghet hertigen har flerfaldiga
gånger, för att betrygga sina undersåtares väl-
färd, förordnat att belägringstillståndet skulle
införas i hans stater. Jag begagnar det till-
fälle furstens ömma ordres gifva mig, att be-
tyga denna stads invånare all den tillfreds-
ställelse, jag erfarit vid deras värdiga uppfö-
rande och stränga laglydnad. För att handla
i öfverensstämmelse med hans kongl. höghets
förträffliga afsigter samt för att bespara en-
hvar obehaget att ådraga sig något ansvar,
anser jag mig likväl böra erinra, att 1, 2, 5
samt 8—14 artiklarne af kungörelsen den 13
Mars 1849 hafva fullt gällande kraft. Piacenza
den 4 Oktober 1849. Grefve Torok.
TURKIET.
an -