konstituerad såsom ett sjelfständigt folk. Del: ungerska Ruthenerna uppgifva sig i denna pe-l tition utgöra 800,000 själar i det nordöstra l: Ungern. Uti vissa distrikter bo de i kompakta massor, uti andra deremot blandade med Slovaker och Magyarer. Uti petitionen fordras:1: 1:0 Riksförfattningens förkunnande öfverallt hvarest Ruthener bygga och bo; 2:o erkännande af rutheniska nationaliteten såsom sådan; 3:0 afsöndring för deras nati n från de dem omgifvande nabostammar på ett sådant sätt, att der, hvarest 15,000 Ruthener bo, blott hlandade med få främmande elementer, skulle de komma att bilda ett särskildt rutheniskt distrikt, utan afseende på den gamla komitatsindelningen; 4:0 införande af det rutheniska språket i skola och administration; upprättande af gymnasier på passande ställen, men i byn Unghvar stiftandet af en ruthenisk akademi på statens bekostnad. Universitetet i Lemberg bör göras fullkomligt tillgängligt för den rutheniska ungdomens vetenskapliga utbildande. Infödda ruthener, eller åtminstone ingen annan än de som känna rutheniska språket, må tillsättas i den rutheniska regeringen; 5:o upprättande af ett officielt, för de galiziska ruthenerna gemensamt blad, med nödigt understöd från statens sida; 6:o upphäfvande af hvarje privilegium, som förbjuder att trycka med cyrilliske stilar; 7:0 att rutheniske embetsmän, andlige, skollärare, 0. s. v. sättas i lika rang och belordringsrätt som landets öfriga invånare; 8:o tillbörligt iakttagande af den rutheniska nationalitetens ära vid tillsättandet af officerare i kejserliga hären och embetsmän vid centralregeringen i Wien; 9:o anställande af rutheniska fältprester vid de rutheniskt regimenterna; 40:0 tillbörligt iakttagande af rutheniska nationalitetens öfverhöghet, när den befinnes omringad af andra nationaliteter. Det sydslaviska bladet Slovenija meddelade den 19 Oktober en ledande artikel om nödvändigheten af alla sydslavers sammanslulning med hänseende till språket. De förnämste sloveniske mnotabiliteter: Koseski, Majer, Macun m. fl. hafva redan för längesedan uttalat sig i denna riktning. Den sistnämnde har skrifvit en bok, som vunnit mycket anseende, icke blott hos kroaterna, som redan antagit det illyriska skriftspråket, utan äfven hos slovenerna, hvilka denna bok tillråder att så snart som möjligt äfvenledes antaga det illyriska skriftspråket. Ett tyskt blad berättar att ungrarne icke låta modet falla i olyckan; man hör ofta yttringar sådana som denna: Magyarernas fädernesland har förut upplefvat något dylikt; i det förra århundradet var Ungern i 25 år utan landtdag och Ungern står dock ännu! Magyarerna uppgifva icke hoppet på en restauration af deras gamla författning. För ögonblicket inskränker man sig till det negativa sträfvandet att lägga hinder i vägen för regeringens planer; en stor mängd embetsmän vilja ej emottaga någon befattning, hvilket ställer sabelregeringen i största förlägenhet vid realiserandet af sina reorganisationsförslager. Den 24 blefvo i Pesth hängde, utom den i gårdagsbladet omnämde 75-åriga ålderspresidenten i Magnattaffeln, baron Perenyi, som blef vansinnig vid afkunnandet af domen, följande trenne personer: Szacsvay, riksdagsdeputerad och kamerafiskal, Csernus, vicegespann och Beöthy. Szacsvay gjorde med stilla undergifvenhet sin bön; Perenyi och Csernus rökte trankilt sin cigarr ända till sista ögonblicket. ITALIEN. Den nyss utnämnde sardinska ministern Mathieu har redan tagit afsked, emedan han funnit att han måste åstadkomma splittring mellan kabinettets öfriga medlemmar. Grefve Derosse de Santa Rosa har efter honom erhållit portföljen för handel, åkerbruk och allmänna arbeten. Hertigen af Parma har velat förklara Piacenza i belägringstillstånd. Österrikiska kommendanten derstädes satte sig emot denna åtgärd. Hertigen skref då till Milano, och derifrån kom befallning till kommendanten, grefve Torok, att rätta sig efter hertigens vilja. Grefven förkunnade således belägringstillståndet, men i följande ovanliga och ironiska ordalag: Hans kongl. höghet hertigen har flerfaldiga gånger, för att betrygga sina undersåtares välfärd, förordnat att belägringstillståndet skulle införas i hans stater. Jag begagnar det tillfälle furstens ömma ordres gifva mig, att betyga denna stads invånare all den tillfredsställelse, jag erfarit vid deras värdiga uppförande och stränga laglydnad. För att handla i öfverensstämmelse med hans kongl. höghets förträffliga afsigter samt för att bespara enhvar obehaget att ådraga sig något ansvar, anser jag mig likväl böra erinra, att 1, 2, 5 samt 8—14 artiklarne af kungörelsen den 13 Mars 1849 hafva fullt gällande kraft. Piacenza den 4 Oktober 1849. Grefve Torok. TURKIET. an