tidanska filippiker i tyska bengaliska eldar. Der verkliga försoningen mellan dem och Danmark, så väl som på det hela mellan tyskar och danskar, beredes, såsom hvar och en försoning mellan fiender allrabäst genom en fullkomlig skiljsmessa, så at hvad som danskt är kommer till Danmark och hvac tyskt är till Tyskland. Sedan man då icke har nå: äsendtligt med hvarandra att göra, skall jus! krig ett ömsesidigt billigt erkännande illande; men detta skall uteblifva, de.es: Rärvarande stämning åter vill framtvinga en gemensamhet, med alla dermed åtföljande kollisioner. s äfven någre, som mena att Syd-Slesvikunna göra ringaste anspråk på att höra till Tyskland, då de bebo ett ursprungligen danskt land; man måste, säga de, i annat fall äfven medgifva åt de Tyskar, som finnas i norra Slesvig, i Köpenham::, ia hela verlden, äfven en lika rätt att utgöra en del af Tyskland. Men för att icke tala om att den ai!ra sydligaste delen af Slesvig aldrig varit dansk, der äfven den väsendtliga skillnad, att i norra Si-svig, likasom i Köpenhamn och på andra ställen, son: ick? stå i omedelbar beröring med den kroppen, äro de tyskar, som der finnas, : de hafva öfvergifvit sin egen nation och innanför en främmande nations område; men genom denna vilkorliga handling hafva de naturligtvis Jå äfven i allt, som icke angår deras rent förhållanden, uppgifvit sitt gamla fäderpersonliza nesland och valt sig ett nytt, efter hvilket de nu måste rätta sig. I södra Slesvig deremot är det den ursprunz!ica befolkningen, som har antagit tyskt språk. och söd-; om Slien äfven tyska seder; det är samma stam, so: egde landet för tusen år sedan, men som då var dansk, men nu har blifvit tysk. Här har den tyska nationaliteten verkligen utvidgat sitt omfång, sina gränsor: den egentliga tyskheten har här blifvit uppiagen af det närmast angränsande folket, och det icke endast af de bildade, utan äfven afallmogen. Der tyskar deremot hafva nedsatt sig norr om den linie, från hvilken folket och i synnerhet allmogen är danskt, der är det några tyska individer hvilkas närvaro af det egentliga folket endas! fördrages under det nämnda vilkoret att de i alla offentliga och borgerliga förhållanden rätta sig efter detta foiks förhållanden — ett vilkor som rigtigt nog har blifvit mycket illa handbafdt i norra Slesvigs städer. Slutligen fruktar man för att en delning skall föra med sig flera: då tyskheten om en tjugu år har trängt längre mot norr, säger man, så skola vi alltså dela på nytt. Men saken är just den, att, om eljest tyskhetens framträngande kan hindras så måste det vara genom en delning. Blifver Slesvig sjelfständigt, måste danskarne nödvändigt förlora; ty det finnes i S!e-vig icke nog intellektuella krafter på danska sidan för att kunna motstå hela den bildade tyska klassen. Skulle deremot en delning ske så. att hvad som faller norr om linien fullständigt förenas med Danmark, och i alla afseenden regeras på danska, lika så godt som t. ex. Seland, så får den danska nationaliteten i norra Slesvig icke endast, såsom nu, allmogen att stödja sig på, utan äfven intelligensen i hela Danmark; under det att den tyskhet, som blifver qvar blott beror på de spridda invandrarne: har det danska lifvet då verkligen någon krat uti sig, hvarom man väl nu icke behöfver tvifta, så skall dess seger öfver alla dessa fremmande eiementer norr om gränsen vara afgjord. De samme sam uttala den omnämda fruktan, säga äfven ideligen, med den märkvärdiga inkonseqvens som framträder i hela denna sak, att man blott skall låta Danmark få hela Slesvig, så skall det icke vara länge förr än alli är danskt ända till Eidern. Detta torde likväl vara mer än tvifvelaktigt, äfven om Slesvig icke fick den ringaste sjelfständighet. Man bör icke underkänna det bistånd, som den tyska nationaliteten i detta fall skulle få, icke blott från Holstein. utan från hela Tyskland, hvars uppmärksamhet nu blifvit så storkt vänd på Slesvig. Man bör framför allt icke nma, att folket sjelft verkeligen är tyskt i den sydligaste delen af Slesvig, och aw just detta Slesvig visar hur: svårt det är att förändra en nationalitet, till och med då man har allt för sig och intet emot sign. — en