tidanska filippiker i tyska bengaliska eldar. Der
verkliga försoningen mellan dem och Danmark, så
väl som på det hela mellan tyskar och danskar, be-
redes, såsom hvar och en försoning mellan fiender
allrabäst genom en fullkomlig skiljsmessa, så at
hvad som danskt är kommer till Danmark och hvac
tyskt är till Tyskland. Sedan man då icke har nå:
äsendtligt med hvarandra att göra, skall jus!
krig ett ömsesidigt billigt erkännande
illande; men detta skall uteblifva, de.es:
- Rärvarande stämning åter vill framtvinga
en gemensamhet, med alla dermed åtföljande kolli-
sioner.
s äfven någre, som mena att Syd-Slesvi-
kunna göra ringaste anspråk på att höra
till Tyskland, då de bebo ett ursprungligen danskt
land; man måste, säga de, i annat fall äfven med-
gifva åt de Tyskar, som finnas i norra Slesvig, i Kö-
penham::, ia hela verlden, äfven en lika rätt att ut-
göra en del af Tyskland. Men för att icke tala om
att den ai!ra sydligaste delen af Slesvig aldrig varit
dansk, der äfven den väsendtliga skillnad, att i
norra Si-svig, likasom i Köpenhamn och på andra
ställen, son: ick? stå i omedelbar beröring med den
kroppen, äro de tyskar, som der finnas,
: de hafva öfvergifvit sin egen nation och
innanför en främmande nations område;
men genom denna vilkorliga handling hafva de na-
turligtvis Jå äfven i allt, som icke angår deras rent
förhållanden, uppgifvit sitt gamla fäder-
personliza
nesland och valt sig ett nytt, efter hvilket de nu
måste rätta sig. I södra Slesvig deremot är det den
ursprunz!ica befolkningen, som har antagit tyskt språk.
och söd-; om Slien äfven tyska seder; det är samma
stam, so: egde landet för tusen år sedan, men som
då var dansk, men nu har blifvit tysk. Här har
den tyska nationaliteten verkligen utvidgat sitt om-
fång, sina gränsor: den egentliga tyskheten har här
blifvit uppiagen af det närmast angränsande folket,
och det icke endast af de bildade, utan äfven afall-
mogen. Der tyskar deremot hafva nedsatt sig norr
om den linie, från hvilken folket och i synnerhet
allmogen är danskt, der är det några tyska indivi-
der hvilkas närvaro af det egentliga folket endas!
fördrages under det nämnda vilkoret att de i alla
offentliga och borgerliga förhållanden rätta sig efter
detta foiks förhållanden — ett vilkor som rigtigt nog
har blifvit mycket illa handbafdt i norra Slesvigs
städer.
Slutligen fruktar man för att en delning skall
föra med sig flera: då tyskheten om en tjugu år har
trängt längre mot norr, säger man, så skola vi alltså
dela på nytt. Men saken är just den, att, om eljest
tyskhetens framträngande kan hindras så måste det
vara genom en delning. Blifver Slesvig sjelfstän-
digt, måste danskarne nödvändigt förlora; ty det fin-
nes i S!e-vig icke nog intellektuella krafter på dan-
ska sidan för att kunna motstå hela den bildade
tyska klassen. Skulle deremot en delning ske så.
att hvad som faller norr om linien fullständigt för-
enas med Danmark, och i alla afseenden regeras på
danska, lika så godt som t. ex. Seland, så får den
danska nationaliteten i norra Slesvig icke endast, så-
som nu, allmogen att stödja sig på, utan äfven in-
telligensen i hela Danmark; under det att den tysk-
het, som blifver qvar blott beror på de spridda
invandrarne: har det danska lifvet då verkligen nå-
gon krat uti sig, hvarom man väl nu icke behöf-
ver tvifta, så skall dess seger öfver alla dessa frem-
mande eiementer norr om gränsen vara afgjord. De
samme sam uttala den omnämda fruktan, säga äf-
ven ideligen, med den märkvärdiga inkonseqvens som
framträder i hela denna sak, att man blott skall låta
Danmark få hela Slesvig, så skall det icke vara länge
förr än alli är danskt ända till Eidern. Detta torde
likväl vara mer än tvifvelaktigt, äfven om Slesvig
icke fick den ringaste sjelfständighet. Man bör icke
underkänna det bistånd, som den tyska nationalite-
ten i detta fall skulle få, icke blott från Holstein.
utan från hela Tyskland, hvars uppmärksamhet nu
blifvit så storkt vänd på Slesvig. Man bör framför
allt icke nma, att folket sjelft verkeligen är tyskt
i den sydligaste delen af Slesvig, och aw just detta
Slesvig visar hur: svårt det är att förändra en na-
tionalitet, till och med då man har allt för sig och
intet emot sign.
— en
