bildandet af en sådan ny provisorisk centralregering,r ökt öfverenskomma om ett förslag, att framläggass! för de öfriga förbundsmedlemmarne. ti I följd deraf hafva undertecknade sammanträdt!d åsnna dag, för att på grund af de mellan de-b a k å allerhögsta hof förda förhandlingar öfverenskomma om nedanstående punkter och bekräfta dem med sina underskrifter, under förbehåll af ratifikation: 1. De tyska förbundsregeringarne upprätta i afverensstämmelse med riksföreståndaren ett interim,p enligt hvilket Österrike och Preussen i samtliga för-11 bundsregeringarnes namn öfvertaga utöfvandet afli centralregeringen för tyska förbundet till den 4 Majlt 1850, såvida densamma icke förut kan öfverlemnaslv till en definitiv rezering. h g 2. Ändamålet med detta interim är tyska förbundets upprätthållande såsom en folkrättlig förening mellan Tysklands furstar och fria städer, för att skydda deras till förbundet hörande staters oaf-S hängighet och okränkbarhet samt bibehålla Tysk-l! lands inre och yttre säkerhet. I 3. Under detta interim förblifver Tysklandss författningsangelägenhet öfverlåten åt en fri öfver-: enskominelse mellan de serskilda staterna. Detsam-! ma gäller om de angelägenheter, som enligt 6:e artikeln i förbundsakten äro förbundsförsamlingens! plenum förbehållna. s 4. Om efter detta interims förlopp den tyskal! författningsangelägenheten ännu icke skulle vara af-!S gjord, skola de tyska regeringarne öfverenskomma rörande fortfarandet af den nu träffade öfverens-S kommelsen. S 5. De ärenden, som den provisoriska central-: regeringen hittills besörjt, skola, såvida desamma enligt förbundslagarne tillhört det mindre förbundsrådets kompetens, under interimstiden besörjas af enl: kommitut, hvari Österrike och Preussen hvarderal! utse 2 medlemmar, och hvilken tager sitt säte i Frankfurt. De öfriga regeringarne kunna enskild! för sig eller flera gemensamt låta genom fullmäktige : representera sig hos förbundskommit!:een. 6. Förbundskommittten besörjer ärendernal sjelfständizt, under ansvarighet inför sina kommit-l tenter. Den fattar sina beslut efter gemensam öf-1 verläggning. I händelse den ej kan blifva ense, af-I göres frigan genom öfverenskommelse mellan Österj rikes och Preussens regeringar, hvilka om så behöfves skola föranstalta om skiljedomare-utslag. Detta utslag fälles af tre tyska förbundsregeringar. I detta fall väljer alltid Österrike en och Preussen en annan bland skiljedomarne. De båda på detta sätt bestämda regeringarne förena sig öfver valet af enj. tredje, till skiljedomstolens komplettering. Medlemmarne åf förbundskommittåen fördela sinsemellan de dem åliggande ärenden, hvilka de i enlighet med bestående förbundslagstiftning, isynnerhet om förbundskrigsförfattningen antingen sjelfva besörja eller hvilkas besörjande de leda och öfvervaka. 7. Så snart närvarande förslag blifvit godkändt af regeringarne, skall riksföreståndaren afsäga sig sin värdighet och nedlägga de honom anförtrodda förbundets rättigheter och pligter, iD. M. Kejsarens af Österrike och Konungens af Preussen händer. Efter skedd ratifikation, hvilken bör här verkstäl-! las inom 40 dagar genom ömsesidigt utvexlade mij nisterialförklaringar, och sedan hr erkehertigen riks. föreståndarens bifall inträffat, om hvars inhemtande kejserliga kabinestet genast skall draga försorg, skola de båda hofven i Wien och Berlin gemensamt in-: bjuda samtliga tyska regeringarne att biträda. Närvarande dokument är utfärdadt i två lika ly-l: dande exemplar, som skedde i Wien i utrikesministåren den 40 Sept. 1849. j E. Schwarzenberg. Bernstorff. ITALIEN. Inrikesministern kardinal Savelli har begärt afsked i anledning af en häftig tvist med brl de Corcelles. Han hade skrifvit till denne, att det vore olidligt att se, huruledes många personer, som gjort sig skyldiga till majestätsbrott, ännu uppehölle sig i Rom, och att en! sådan tolerans vore vanärande för franska armåen. I stället för att svara fordrade de Corcelles med värdighet och bestämdhet, att denna fras skulle återkallas, emedan den vore sårande för armeens ära. Saken underställdesl. påfven, som gaf Corcelles rätt och klandrade Savelli. — Kardinalkommissionen har ej velat bevilja hans begäran om afsked. Både i Vatikanen och i Velletri sättas rum skyndsamt i ordning för påfven, hvaraf mån slutar att han snart skall komma till Velletri och, efter ett kort uppehåll der, till Rom. Denna tro blir allt starkare och starkare. Den i går omtalta finanskommitteen är nu bildad och består af Galli, Torlonia, kommendanten A. Feoli, -riddarne Bighetti och Allinghi. Vid utdelningen af de dekorationer påfven lemnat franska befälhafvaren för att gifvas åt gemenskapen, bar händt att man mist genom lottning afgöra hvilka soldater som skulle dekoreras, emedan soldaterna icke brydde sig om dekorationerna. Judeskatten är ånyo införd i Kyrkostaten,! och der talas till och med om att judarnes qvarter i Rom ånyo skall. stängas. med :jernportar, liksom fordom. Konung Carl Alberts lik ankom till Turin den 13 Okt. och mottogs der med stor högtidlighet. Den 14 hölls sorgegudstjensten. Nu påstås att anledningen till ryktet om ett mord å konungen af Neapel skall. vara upptäckten af en sammansvärjning, hvars; deltagare skola hafva blifvit dels häktade, dels landsförvisade. Enligt bref från Neapel väntas der, att staden skall blifva förklarad i belägringstillstånd. Det säges äfven att furst Filangieri ej skall vara obenägen att mottaga presidentskapet i ministeren, men blott med. förbehåll att man upprätthåller de konstitutionella formerna och att han får begynna sin verksamhet med utfärdande af en vidsträckt amnesti. Landetsl sorgliga belägenhet tillskrifves , mindre, konungen, än de personer som omgifva honom och utgöra ett slags hemlig r-gering, beherrskande konungen och konseljen. Bland demspelar pater Curci en. utmärkt roll. :Jesuiterna förmå allt och äro naturligtvis ultrareaktionära. TURKIET. Enligt Kölnische Zeitung har:en engelsk kurir afgått till Konstantinopel med order till engelska ambassadören -derstädes satt bestyra om de ungerska flyktingarnes inskeppande till England. sROGTAROBI. I