bildandet af en sådan ny provisorisk centralregering,r
ökt öfverenskomma om ett förslag, att framläggass!
för de öfriga förbundsmedlemmarne. ti
I följd deraf hafva undertecknade sammanträdt!d
åsnna dag, för att på grund af de mellan de-b
a
k
å
allerhögsta hof förda förhandlingar öfverens-
komma om nedanstående punkter och bekräfta dem
med sina underskrifter, under förbehåll af ratifikation:
1. De tyska förbundsregeringarne upprätta i
afverensstämmelse med riksföreståndaren ett interim,p
enligt hvilket Österrike och Preussen i samtliga för-11
bundsregeringarnes namn öfvertaga utöfvandet afli
centralregeringen för tyska förbundet till den 4 Majlt
1850, såvida densamma icke förut kan öfverlemnaslv
till en definitiv rezering. h
g 2. Ändamålet med detta interim är tyska för-
bundets upprätthållande såsom en folkrättlig före-
ning mellan Tysklands furstar och fria städer, för
att skydda deras till förbundet hörande staters oaf-S
hängighet och okränkbarhet samt bibehålla Tysk-l!
lands inre och yttre säkerhet. I
3. Under detta interim förblifver Tysklandss
författningsangelägenhet öfverlåten åt en fri öfver-:
enskominelse mellan de serskilda staterna. Detsam-!
ma gäller om de angelägenheter, som enligt 6:e ar-
tikeln i förbundsakten äro förbundsförsamlingens!
plenum förbehållna. s
4. Om efter detta interims förlopp den tyskal!
författningsangelägenheten ännu icke skulle vara af-!S
gjord, skola de tyska regeringarne öfverenskomma
rörande fortfarandet af den nu träffade öfverens-S
kommelsen. S
5. De ärenden, som den provisoriska central-:
regeringen hittills besörjt, skola, såvida desamma en-
ligt förbundslagarne tillhört det mindre förbundsrå-
dets kompetens, under interimstiden besörjas af enl:
kommitut, hvari Österrike och Preussen hvarderal!
utse 2 medlemmar, och hvilken tager sitt säte i
Frankfurt. - De öfriga regeringarne kunna enskild!
för sig eller flera gemensamt låta genom fullmäktige :
representera sig hos förbundskommit!:een.
6. Förbundskommittten besörjer ärendernal
sjelfständizt, under ansvarighet inför sina kommit-l
tenter. Den fattar sina beslut efter gemensam öf-1
verläggning. I händelse den ej kan blifva ense, af-I
göres frigan genom öfverenskommelse mellan Öster- j
rikes och Preussens regeringar, hvilka om så behöf-
ves skola föranstalta om skiljedomare-utslag. Detta
utslag fälles af tre tyska förbundsregeringar. I detta
fall väljer alltid Österrike en och Preussen en an-
nan bland skiljedomarne. De båda på detta sätt
bestämda regeringarne förena sig öfver valet af enj.
tredje, till skiljedomstolens komplettering. Medlem-
marne åf förbundskommittåen fördela sinsemellan de
dem åliggande ärenden, hvilka de i enlighet med
bestående förbundslagstiftning, isynnerhet om för-
bundskrigsförfattningen antingen sjelfva besörja eller
hvilkas besörjande de leda och öfvervaka.
7. Så snart närvarande förslag blifvit godkändt
af regeringarne, skall riksföreståndaren afsäga sig
sin värdighet och nedlägga de honom anförtrodda
förbundets rättigheter och pligter, iD. M. Kejsarens
af Österrike och Konungens af Preussen händer.
Efter skedd ratifikation, hvilken bör här verkstäl-!
las inom 40 dagar genom ömsesidigt utvexlade mi- j
nisterialförklaringar, och sedan hr erkehertigen riks- .
föreståndarens bifall inträffat, om hvars inhemtande
kejserliga kabinestet genast skall draga försorg, skola
de båda hofven i Wien och Berlin gemensamt in-:
bjuda samtliga tyska regeringarne att biträda.
Närvarande dokument är utfärdadt i två lika ly-l:
dande exemplar, som skedde i Wien i utrikesmini-
ståren den 40 Sept. 1849. j
E. Schwarzenberg. Bernstorff.
ITALIEN.
Inrikesministern kardinal Savelli har begärt
afsked i anledning af en häftig tvist med brl
de Corcelles. Han hade skrifvit till denne, att
det vore olidligt att se, huruledes många per-
soner, som gjort sig skyldiga till majestäts-
brott, ännu uppehölle sig i Rom, och att en!
sådan tolerans vore vanärande för franska ar-
måen. I stället för att svara fordrade de Cor-
celles med värdighet och bestämdhet, att den-
na fras skulle återkallas, emedan den vore så-
rande för armeens ära. Saken underställdesl.
påfven, som gaf Corcelles rätt och klandrade
Savelli. — Kardinalkommissionen har ej velat
bevilja hans begäran om afsked.
Både i Vatikanen och i Velletri sättas rum
skyndsamt i ordning för påfven, hvaraf mån
slutar att han snart skall komma till Velletri
och, efter ett kort uppehåll der, till Rom.
Denna tro blir allt starkare och starkare.
Den i går omtalta finanskommitteen är nu
bildad och består af Galli, Torlonia, kommen-
danten A. Feoli, -riddarne Bighetti och Al-
linghi.
Vid utdelningen af de dekorationer påfven
lemnat franska befälhafvaren för att gifvas åt
gemenskapen, bar händt att man mist genom
lottning afgöra hvilka soldater som skulle de-
koreras, emedan soldaterna icke brydde sig om
dekorationerna.
Judeskatten är ånyo införd i Kyrkostaten,!
och der talas till och med om att judarnes
qvarter i Rom ånyo skall. stängas. med :jern-
portar, liksom fordom.
Konung Carl Alberts lik ankom till Turin
den 13 Okt. och mottogs der med stor hög-
tidlighet. Den 14 hölls sorgegudstjensten.
Nu påstås att anledningen till ryktet om ett
mord å konungen af Neapel skall. vara upp-
täckten af en sammansvärjning, hvars; delta-
gare skola hafva blifvit dels häktade, dels lands-
förvisade.
Enligt bref från Neapel väntas der, att sta-
den skall blifva förklarad i belägringstillstånd.
Det säges äfven att furst Filangieri ej skall
vara obenägen att mottaga presidentskapet i
ministeren, men blott med. förbehåll att man
upprätthåller de konstitutionella formerna och
att han får begynna sin verksamhet med ut-
färdande af en vidsträckt amnesti. Landetsl
sorgliga belägenhet tillskrifves , mindre, konun-
gen, än de personer som omgifva honom och
utgöra ett slags hemlig r-gering, beherrskande
konungen och konseljen. Bland demspelar
pater Curci en. utmärkt roll. :Jesuiterna för-
må allt och äro naturligtvis ultrareaktionära.
TURKIET.
Enligt Kölnische Zeitung har:en engelsk
kurir afgått till Konstantinopel med order till
engelska ambassadören -derstädes satt bestyra
om de ungerska flyktingarnes inskeppande till
England.
sROGTAROBI. I