SMÅSAKER
AF N.
Xx.
EN ARFTAGERSKA.)
Här ser du mina största skatter, min kä-
raste och dyrbaraste egendom, min man och
mina barn. Du skall älska dem för min skull,
icke sant, dyra syster?, sade hon med öfver-
drifna känslor. .
Jag ber dem nu till en början vara väl-
kemnap, svarade Cecilia, som obehagligt öf-
verraskades af denna stormande komedi, lös-
gjorde sig från sin systers armar och vände
sig med en lätt och behaglig helsning till
hennes man.
Ett efterlängtadt och angenämt tillfälle att
göra min älskvärda svägerskas bekantskapp, ha-
rangerade den äkta mannen med en öfverläg-
sen och artig min i det han bugade sig för
Cecilia.
Hur är det möjligt, min lilla Cecilian, sade
frun då de väl tagit Plats i soffan, hur är
det möjligt att tiden kunnat så stå stilla för
dig! Jag tror du var sextom år då jag såg dig
sist, och du tycks i denna stund ej vara en
enda dag äldre.n .
Du är alldeles för artig att vara trovärdigp,
log Cecilia med en något spefull min, du
skulle då efter den räkningen endast vara tret-
ton, ty jag vill minnas att det är tre år som
skilja vår ålder.,
Ack, min Cecilia, den som är gift åldras
hastigt, suckade den sublima frun med en
matt blick. Alla de ömma omsorger, all den
oro man har för dessa kära varelser, hvars
verld man är, måste ju bli verkliga själsan-
strängningar hos en så känslig och vek qvinna
som jag. Man vet ej hvad uppoffringar vill
) Se ÅA. B, JM 241, 213, 44 och 946. 3