oss för österrikare och förrådde sin hemlighet;
men när de hade upptäckt sitt misstag, tände
de eld på qvarnen för att dölja hvad slags
fångar de hade derinne. Den tappre Kmetthy
och hans följeslagare undkommo med möda öde!
att blifva brända af dessa uslingar. Fyra af
dessa drogos med tåg om halsen fram till Bem,
som mcd sin vanliga moderation — ty han är
lika mensklig och god som tapper — skonade
deras lif och blott fordrade att de och presten
i byn stulle följa oss såsom vägvisare öfver
gränsen. Jag ser att de österrikiska tidnin-
garne, s vanligt, fullkomligt vanställt ung-
rarnes förhållande vid Morel, hvilket i sjelfva
verket var, i betraktande af omständigheterna
och der iidna oförrätten, på det högsta öfver-
seende och mildt. Deras uppförande var en
fullkomlig motsats till österrikarnes. Såsom
ett bevis på detta, behöfver jag blott nämna
följand: ndelse, om hvars autenticitet ni kan
vara fullkomligt förvissad:
Under vårt korta upperåll i Ruseberg vi-
sade oss on farcilj, vid namn Madebusch, gäst-
frihet. stön tyskar, voro herrn och frun i:
huset gynnsamt stämda för Ungerns sjelfstän-
dighet, och gjorde sig ingen möda att dölja
det. Nacra dagar efter vår afresa kom gene-
ral Haspcu tl Ruseberg och utgjöt, när han
fick vetz att Ben och Guyon undkommit, all
sin vrede öfver dem som bade b mött de begge
flyktingsrne med välvilja. Han gaf befallring
att frun i huset skulle piskas, och hon slåpa-
des dere ter af hans soldater barfotad ända
till Huaiscg. Ussinnig öfver denna tehandlirg
sköt sig hennes olycklige man för pannan. Jag
bar sje:t läst den utförliga berättelsen om der-
nar bed: tiga händelse i ett bref till en aj
fruntivses slägtihgar, som är boende i Wid-
din. Dia är ingalunda det enda exemplet
på östesrikarnes råbet, som kommit till min
kunskap; det öfverensstämmer med hela deras
handiin :ssätt i Ungern. Ingentng kan ursäkta
det, och det är vanhbedrande för Times och
andra tidningar, som göra anspråk på att vara
liberala och sjelfständiga, att försöka öfverskyla
eller rättlärdiga ett sådant barbari.