gistratens ledamöter skola för Stockholm väljas till
riksdagsmän, vore det svårt att i valet nödgas in-
skränka sig endast till literate ledamöter af magi-
straten.
Handlanden hr Hedbom ansåg, med afseende på
hvad yttradt blifvit derom att nämndemän icke åt-
njuta löneförmåner, sig böra upplysa att, ehuru
nämndemän ej åtnjuta arfvoden, äro de likväl be-
friade ifrån åtskillige prestationer.
Hr S:hartau: Jag tviflar att borgare finnas, som
vilja åtaga sig rådmänsbefattningar endast emot fri-
het ifrån skatten. Således är jemförelsen med näm-
demännen icke bevisande. Hvad åter saken angår,
äro hrr Wedberg och Brink ense derom, att tvenne
illiterate rådmän böra bibehållas inom Stockholms
magistrat; men hr Wedberg har gått ännu längre.
då han föreslagit hela antalet af rådmän till tio, och
deribland två illiterate. Deremot har hr Brink fö-
reslagit, med bibehållande af tolf rådmän, tvenne
deribland af den iiliterata klassen. Jag hemställer
likväl till hr Brink, om icke någon förlägenhet egt
rum vid valet af platser för de tvenne illiterate råd-
männen. Hr Brink anser nemligen tillsynen öfver
vågar och packhus vara en lämplig sysselsättning för
de illiterate, men placeras dessa sedermera, en på
rådstufvurättens 4:a afdelning och den andra å an-
dra afdelningar. Man ihågkomme, att ibland göro-
målen för de 2:ne första afdelningarne ingår icke tillsy-
nen öfver vägar och packhus. Om imedlertid denna pla-
cering komme att bestå, måste de illiterate rådmännen
likasom de litterate, vara lottning af mål underka-
stade. Vid en saks behandling af magistraten, är
det ej nog, att en ledamot håller tal, utan han är
förbunden att äfven utarbeta målet; och denna utar-
betning är den ledamot skyldig att fullgöra, hvilken
målet, genom lottning, träffar. Man har sökt att
hemta stöd för de illiterata rådmännens bibehållan-
de ifrån jemnförelsen med nämndemännen å landet.
Denna institution anser jag vara god; men jag fin-
ner derjemte det böra tagas i betraktande, dels att
någon afgörande rösträtt nämndemännen ej tillkom-
mer annorledes, än om de äro, uti en häradsrätt
alla ense om en mening, i strid med ordföranden,
dels att någon skyldighet att utarbeta målen och
deri uppsätta domar eller beslut dem icke åligger.
Det måste medgifvas, att det icke är lämpligt att
på de illiterate rådmännen lotta mål, men det är
lika gifvet, att de ej kunna derifrån frikallas. Jag
antager dock, att de ej kunna utföra åliggandet, och
då måste de vända sig med begäran om hjelp utom
hus, hvilket förhållande på det mest uppenbara sätt
ådagalägger olämpligheten af de föreslagna domare-
befattningarne för illiterate, som ej kunna begäras
ega dertill erforderliga insigter. Såsom ett hufvud-
sakligt skäl för de illiterata rådmännens bibehållan-
de har hr Brinck åberopat, att uteslutandet störer
sambandet emellan magistrat och borgerskap. Jag
åter kan ej dela denna mening, då jag icke finner
något samband emellan magistraten och borgerska-
pet genom de illiterata rådmännens närvaro. Dere-
mot anser jag detta samband ega rum genom den
borgerskapet tillförsäkrade rättighet att genom val
till lediga ledamotsplatser inom magistraten upprätta
förslag, hvarutom Kongl. Maj:t, vid utnämning, en-
ligt grundlagen, icke kan gå. Vid detta förhållande
faller felet borgerskapet till last, om borgerskapet
genom valet och det derpå grundade förslaget icke
sätter Kongl. Maj:t i tillfälle att till magistratsper-
soner utnämna dertill skicklige män. En talare har
åberopat nyttan af de illiterate rådmännens bibehål-
lande, med hänseende till riksdagsmannaval. Derå
svaras, att denna rättighet blifvit ej sällan på det
sätt af borgerskapet begagnad, att det onyttiga, hvad
de illiterata rådmännen beträffar, är ännu mera i
denna del framstående. Det har väl varit en hederl
för illiterate rådmän att af borgerskapet väljas till
riksdagsmän; men det har stundom visat sig, att de
icke äro lämplige till riksdagsmannavärf. För några
riksdagar tillbaka valdes en sådan man till ledamot
af borgareståndet, af hvilken man gjorde sig storal,
förhoppningar, men som ådagalade ej annat än mot-.
satsen. Vid den föreslagna förändrade organisatio-
nen af Stockholms magistrat och rådstufvurätt, kunna
borgerskapets äldste göra anmärkningar, men att
uppgöra något nytt förslag, föreställer jag mig icke
vara för oss möjligt. Då likväl en anmärkning gö-
res, måste det tillhöra den anmärkande, att utreda
verkställbarhet af hvad derigenom åsyftas. Om så-
ledes borgerskapets äldste förklara, det de anse tvenne
illiterate rådmän böra bibehållas, måste de ock til-
lägga, hvarest de skola placeras. Svårigheten här-
vid, under förutsättning af ärendernas jemna och
orubbade gång, har jag sökt att utveckla. Såsom
jag redan uttryckt mig, finner jag grundadt skäl sak-.
nas att vilja bibehålla institutionen, endast för be-
varande af en förment rättighet. Jag bör i främsta
rummet betrakta rättighetens beskaffenhet; och idet
ögonblick jag ser, att densamma är skadlig, bör jag
yrka upphäfvandet deraf. Om jag tror, att det ärl
för kommunen nyttigt, att magistraten består endast
af literate ledamöter, bör jag icke draga i betänkan-!
de, att tillstyrka denna förändring af närvarande
ordning; och det vore icke patriotiskt att, med så-
dan öfvertygelse, vidhålla det gamla endast för häf-
den och slentrianen, hvilka bevekelsegrunders tid i
allmänhet är försvunnen.
Förre åldermannen uti garfveriembetet, hr Jacob
Westin. Med de ledamöter, som talat för bibehål-
lande af illiterate rådmän, instämmer jag helt och
hållet. Rättighe en för städers borgerskap att ega
medlemmar , deltagande i städers styrelse, är en
qvarlemning af svenska folkets rätt att i styrelsen
deltaga. Förhållandet uti städer, i afseende på bor-
gerskap, är fullt jemnförligt med förhållandet på lan-
get, i afseende på nämndemän. Ar denna rättighet
ansedd af vigt i andra städer, måste denna vara an-
sedd af ännu större vigt i Stockholm, hvarest mång-
faldiga saker förekomma af största angelägenhet och
intresse för borgerskapet. Af borgerskapet deltaga
flere medlemmar uti serskilda municipalbesyr; och
det måste obestridligt vara af nytta vid magistratens
förhandlingår, att den kan tillegna sig upplysningar
af erfaren borgare, jemte biträdet af de juridiskt
bildade tjenstemännen. Sambandet emellan magi-
strat och borgerskap är äfven ett särdeles vigtigt
skäl, till stöd för min åsigt; och min bestämda tanka
är, att om de illiterata rådmännen uteslutas, kom-
mer magistraten att blifva temmeligen främmande
för borgerskapet. Man åberopar, att det egentliga
sambandet består uti rättigheten för borgerskapet,!
att, genom val, upprätta förslag till återbesättande
af lediga platser inom magistraten. För min del,
tror jag åter, alt det närmare sambandet i sjelfva
verket blifver motadt, derest de illiterate rådmännen
inom magistraten försvinna. Man har jemväl erin-
rat, att borgerskapet ej varit lyckligt i dess val vid
förslagens upprättande till illiterate rådmanstjensters
besättande, utan att förfogandet härvid hufvudsakli-.
gen grundats på konsiderationer. Jag vill deremot
hoppas, att konsiderationernas tid skall vara förbi
och att duglighetsprincinen skall taoa ut sin rätt: