att dels repetitionsvis deltaga uti den blifvande högre .
afdelningens läsningar, dels på skolans fritimmar er-.
hålla den undervisning, som möjligen kan dem så-
lunda beredas, utan att detta öfvergångsförhållandel
tillräknas lärarne såsom en afvikelse ifrån skol-ord-
ningen.
För öfrigt är intet lokalt hinder för föreningen af
lärdoms- och apologistskolan nu kändt af skol-kolle-
gium.p
I Westerås lärer den märkliga händelsen
Ihafva tilldragit sig, att konsistorium, som nu
lunder biskopsledigheten utöfvar eforalmyndig-
heten, endast skall föranstaltat möte af gymnasii-
lärarne (lektorerne, d. v. s. konsistorii egna le-
Idamöter), men icke af skollärarne, samt i all-
mänhet förklarat sig emot reformen. Då skol-
lärarepersonalen icke funnit sig kunna häråt
nöjas, skall sak derom hos Kgl. M:t redan vara
anhängig. Vi skola ej underlåta att vid till-l.
fälle ur akterna meddela närmare detaljer om
denna något kuriösa tilldragelse; men taga oss
under tiden friheten att delgifva våra läsarel.
en i Westmanland; Läns Tidning för den 4
Okt. börjad artikel, rörande Skolfrågans be-
handling i Westerås, och hvari det, efter en
kort ingress, heter:
Vi hafva företagit oss att i sammandrag skrifva
denna frågas krönika vid härvarande läroverk af det
skäl, att en mängd egna förhållanden härstädes gjort
dess öden i någon mån märkligare här än på andra
ställen. Först och främst torde nemligen fä inrätt-
vingar af denna art längre och trognare hafva bibe-
hållit de gamla läroverkens egendomliga prägel, så
väl i afseende på organisation och lärometod, som i
afseende på disciplinen och den anda som, till följe
af dessa förhållanden, utvecklat sig bland lärjungar-
ne sjelfva. Här, om någorstädes, har den gamla
hierarkiska skolförfattningen med sitt stela klass-
system, sitt lärotvång, sina många traditionella oar-
ter, såsom penalism och dylikt ofog, florerat snart
sagdt intill närvarande ögonblick (ty man må icke
inbilla sig att penalismen är borttagen, den finnes
ännu, visserligen under mildare, men också mera
barnsliga och lumpna former). Här, om någorstä-
des, har intill sednare år riset varit disciplinens al
och 0 inom skolan, under det gumnasiet, genom sin
skefva ställning och slappa tukt, generation efter ge-
neration reproducerat dessa besynnerliga exemplar af
ynglingar, dessa stackars barn med pretentioner på
att vara män, i hvilkas sjelfbelåtna fysionomier och
brusqua fasoner en synbar brist på modesti och ett
högt begrepp om egen betydenhet på ett nästan ko-
miskt sätt afspegla sig. På få ställen hafva vidare
skolans män så mäktigt och så allmänt blifvit grip-
na af de nyare äsigterna uti pedagogiken, under det
att den konsistoriella pluraliteten, hvilken tillika fun-
gerat såsom skolstyrelse, företett den oböjligaste kon-S
servatism; på få ställen har skolan visat en krafti-J!
gare utvecklingstendens, under det att gymnasiet o-H
rubbligi hållit sig vid det gamla, och endast under-!
gått smärre partiella förändingar, åsyftande att åt- :
I
4
rn rr m rn RA —.
nm to mn
minstone lappa och hålla uppe en institution, som
visade sig icke innebära någon utvecklings möjlig-!
het. Slutligen har just, till följe af dessa förhållan-
den, konflikten emellan motsatserne på intet ställe
varit starkare; och de kämpandes ansträngningar
mera energiska, hvar på sitt håll, å ena sidan -för!!
att gifva de nyare idterna den verklighet de nu ärof
på väg att erhålla, och å den andra för att bibe-
hålla sig i sina positioner. Alla dessa omständig-r
heter gifva åt skolfrågans behandling vid härvaran-!I
de läroverk ett större intresse än på de flesta andra T
ställen. e
Vi vilja då börja vid den tidpunkt då regeringens
infordrade samtlige lärarckollegiernes i riket utlå-e
tanden öfver af skolrevisionen föreslagne förändrin-S
gar, d. v. s. vid år 4845. k
Det utlåtande collegium gymnasticum på hög be-
fallning i saken afgaf synes oss temligen obetydan-f
de. Det innehöll i allmänhet ingenting annat än på1
en löslig motivering stödda till- eller afstyrkandenl
af revisionens förslager, hvilka redan i sig sjelfva!g
icke vore annat än halfheter. De förändringar, hvil-!P
ka kollegium fann nödigt att lörorda, voro enkan-S!
nerligen en - större enhet i kristendomsundervisnin-S
gen och — kalligrafien! För öfrigt ansåg man dets
vara bra som det var. Collegii Scholastici medlem n
mar åter, hvilka redan gjort sig bekanta med peda-
gogikens nyare rön, afgåfvo ett betänkande, hvarut- ;
innan de på en gång sökte uppdaga bristerne i den
gamla skolförfattningen och framställa förslag till de-
ras afhjelpande. Detta betänkande innehöll nemli-d
gen ett fullständigt och väl motiveradt förslag tilll
reorganisation af de svenska läroverken, så väl be-P
träffande deras styrelse som deras organisation och
lärometod; och för hvilket sammanslåendet såvälld
af de båda bildningslinierne, som af skola och ål
gymnasium, valfrihet i vissa ämnen, samt upphäf-i
vandet af det slutna klasssystemet utgjorde huf-lsi
vudgrundetna. Detta betänkande är temligen all-si
mänt kändt. Mera i detalj utarbetadt ech utförli-g:
gare motiveradt af skolans rektor, hr Westerlund,ct
blef det under formen af en enskild uppsats, trycktd
i 1845 års årgång af tidskriften Frey. För att pålv
förhand underlätta de reformer, på hvilka man. ha-lir
de skäl att hoppas, vidtog nu colleg. chol.åtskilligam
åtgärder. Till en början ingick nemligen colleg.ef
cholast. till konsistorium med anhållan, att konsist.S
ville hos regeringen förorda kollegii ansökan om in-m
rättandet af en s. k. förberedande klass, i hvilkenn
blott sådane läroämnen skulle föredragas, som vore jå
gemensamma för båda bildningslinierne, såväl den
klassiska som den reala. Konsistorii beteende ilgi
denna sak och den slutliga utgång den erhöll - deri- ål
genom att Kongl. Maj:t afgjorde densamma till col- fr
legii schol. fördel och anbefallde inrättande af enlii
dylik klass, äro för alla bekanta oth vi vilja ickelp,
genom en detaljerad berättelse upprifva det som eng
gång blifvit gömdt, om också icke glömdt. Striden!k
emellan den s. k. gamla och nya skolan hade nu på lst
denna punkt utbrustit i full låga, om den ock ge-!m
nast för ett eller annat år i det yttre afstadnade.ifr
Regeringens befallning sattes emedlertid i verket och ja
läsningen i den förberedande klassen tog sin början SO
höstterminen 1847. fr
Redan på våren samma år hade Kongl. Maj:t an-su
befallt nedsättandet af en kommitte, med uppdraghe
att utarbeta ett förslag till läroverkens -reorganisa-låt
tion. I denna kommitt, för hvars arbeten dåva-ler
rande ecklesiastikminisern hr statsrådet Silfverstol-lin
pe stod i spetsen, inkallades äfven härvarande sko-ne
as styresman, hr rektor Westerlund. Kommittenibr
slutade under sommaren sina arbeten och sedan re-In.
sultaterne deraf bifvit på enskild väg kända, skred im
colleg. schol. genast till nya åtgärder för att förbe-lat
reda de väntade förändringarne. Dessa bestodo der-de
uti, att man i skolans öfre klasser införde ambula-jen
torisk ämnesläsning, inskränkte hemläxorna och exa-de
mineringstiden, och i stället förlade en del öfver-va
äsningsarbetet inom skolan, för att sålunda närma lta
ig det nya lärosättet så mycket det stela klasssyste- lell
met sådant tilät. Sålunda kunde skolan när som lic!
relst vara färdig att afkasta den gamla formen och !lva
kläda sig den nya. Under allt detta höll man siglell
nom gymnasium orubbligt vid det gamla och vid-na
og blott partiella förändringar, såsom införandet aflha
n och annan ny lärobok samt läsningenrs fördelande til
vå fyra afdelningar i stället för på tre, som förhål-lha