att dels repetitionsvis deltaga uti den blifvande högre . afdelningens läsningar, dels på skolans fritimmar er-. hålla den undervisning, som möjligen kan dem sålunda beredas, utan att detta öfvergångsförhållandel tillräknas lärarne såsom en afvikelse ifrån skol-ordningen. För öfrigt är intet lokalt hinder för föreningen af lärdomsoch apologistskolan nu kändt af skol-kollegium.p I Westerås lärer den märkliga händelsen Ihafva tilldragit sig, att konsistorium, som nu lunder biskopsledigheten utöfvar eforalmyndigheten, endast skall föranstaltat möte af gymnasiilärarne (lektorerne, d. v. s. konsistorii egna leIdamöter), men icke af skollärarne, samt i allmänhet förklarat sig emot reformen. Då skollärarepersonalen icke funnit sig kunna häråt nöjas, skall sak derom hos Kgl. M:t redan vara anhängig. Vi skola ej underlåta att vid till-l. fälle ur akterna meddela närmare detaljer om denna något kuriösa tilldragelse; men taga oss under tiden friheten att delgifva våra läsarel. en i Westmanland; Läns Tidning för den 4 Okt. börjad artikel, rörande Skolfrågans behandling i Westerås, och hvari det, efter en kort ingress, heter: Vi hafva företagit oss att i sammandrag skrifva denna frågas krönika vid härvarande läroverk af det skäl, att en mängd egna förhållanden härstädes gjort dess öden i någon mån märkligare här än på andra ställen. Först och främst torde nemligen fä inrättvingar af denna art längre och trognare hafva bibehållit de gamla läroverkens egendomliga prägel, så väl i afseende på organisation och lärometod, som i afseende på disciplinen och den anda som, till följe af dessa förhållanden, utvecklat sig bland lärjungarne sjelfva. Här, om någorstädes, har den gamla hierarkiska skolförfattningen med sitt stela klasssystem, sitt lärotvång, sina många traditionella oarter, såsom penalism och dylikt ofog, florerat snart sagdt intill närvarande ögonblick (ty man må icke inbilla sig att penalismen är borttagen, den finnes ännu, visserligen under mildare, men också mera barnsliga och lumpna former). Här, om någorstädes, har intill sednare år riset varit disciplinens al och 0 inom skolan, under det gumnasiet, genom sin skefva ställning och slappa tukt, generation efter generation reproducerat dessa besynnerliga exemplar af ynglingar, dessa stackars barn med pretentioner på att vara män, i hvilkas sjelfbelåtna fysionomier och brusqua fasoner en synbar brist på modesti och ett högt begrepp om egen betydenhet på ett nästan komiskt sätt afspegla sig. På få ställen hafva vidare skolans män så mäktigt och så allmänt blifvit gripna af de nyare äsigterna uti pedagogiken, under det att den konsistoriella pluraliteten, hvilken tillika fungerat såsom skolstyrelse, företett den oböjligaste kon-S servatism; på få ställen har skolan visat en krafti-J! gare utvecklingstendens, under det att gymnasiet o-H rubbligi hållit sig vid det gamla, och endast under-! gått smärre partiella förändingar, åsyftande att åt: I 4 rn rr m rn RA —. nm to mn minstone lappa och hålla uppe en institution, som visade sig icke innebära någon utvecklings möjlig-! het. Slutligen har just, till följe af dessa förhållanden, konflikten emellan motsatserne på intet ställe varit starkare; och de kämpandes ansträngningar mera energiska, hvar på sitt håll, å ena sidan -för!! att gifva de nyare idterna den verklighet de nu ärof på väg att erhålla, och å den andra för att bibehålla sig i sina positioner. Alla dessa omständig-r heter gifva åt skolfrågans behandling vid härvaran-!I de läroverk ett större intresse än på de flesta andra T ställen. e Vi vilja då börja vid den tidpunkt då regeringens infordrade samtlige lärarckollegiernes i riket utlå-e tanden öfver af skolrevisionen föreslagne förändrin-S gar, d. v. s. vid år 4845. k Det utlåtande collegium gymnasticum på hög befallning i saken afgaf synes oss temligen obetydan-f de. Det innehöll i allmänhet ingenting annat än på1 en löslig motivering stödda tilleller afstyrkandenl af revisionens förslager, hvilka redan i sig sjelfva!g icke vore annat än halfheter. De förändringar, hvil-!P ka kollegium fann nödigt att lörorda, voro enkan-S! nerligen en större enhet i kristendomsundervisnin-S gen och — kalligrafien! För öfrigt ansåg man dets vara bra som det var. Collegii Scholastici medlem n mar åter, hvilka redan gjort sig bekanta med pedagogikens nyare rön, afgåfvo ett betänkande, hvarut; innan de på en gång sökte uppdaga bristerne i den gamla skolförfattningen och framställa förslag till deras afhjelpande. Detta betänkande innehöll nemli-d gen ett fullständigt och väl motiveradt förslag tilll reorganisation af de svenska läroverken, så väl be-P träffande deras styrelse som deras organisation och lärometod; och för hvilket sammanslåendet såvälld af de båda bildningslinierne, som af skola och ål gymnasium, valfrihet i vissa ämnen, samt upphäf-i vandet af det slutna klasssystemet utgjorde huf-lsi vudgrundetna. Detta betänkande är temligen all-si mänt kändt. Mera i detalj utarbetadt ech utförli-g: gare motiveradt af skolans rektor, hr Westerlund,ct blef det under formen af en enskild uppsats, trycktd i 1845 års årgång af tidskriften Frey. För att pålv förhand underlätta de reformer, på hvilka man. ha-lir de skäl att hoppas, vidtog nu colleg. chol.åtskilligam åtgärder. Till en början ingick nemligen colleg.ef cholast. till konsistorium med anhållan, att konsist.S ville hos regeringen förorda kollegii ansökan om in-m rättandet af en s. k. förberedande klass, i hvilkenn blott sådane läroämnen skulle föredragas, som vore jå gemensamma för båda bildningslinierne, såväl den klassiska som den reala. Konsistorii beteende ilgi denna sak och den slutliga utgång den erhöll deriål genom att Kongl. Maj:t afgjorde densamma till colfr legii schol. fördel och anbefallde inrättande af enlii dylik klass, äro för alla bekanta oth vi vilja ickelp, genom en detaljerad berättelse upprifva det som eng gång blifvit gömdt, om också icke glömdt. Striden!k emellan den s. k. gamla och nya skolan hade nu på lst denna punkt utbrustit i full låga, om den ock ge-!m nast för ett eller annat år i det yttre afstadnade.ifr Regeringens befallning sattes emedlertid i verket och ja läsningen i den förberedande klassen tog sin början SO höstterminen 1847. fr Redan på våren samma år hade Kongl. Maj:t an-su befallt nedsättandet af en kommitte, med uppdraghe att utarbeta ett förslag till läroverkens -reorganisa-låt tion. I denna kommitt, för hvars arbeten dåva-ler rande ecklesiastikminisern hr statsrådet Silfverstol-lin pe stod i spetsen, inkallades äfven härvarande sko-ne as styresman, hr rektor Westerlund. Kommittenibr slutade under sommaren sina arbeten och sedan re-In. sultaterne deraf bifvit på enskild väg kända, skred im colleg. schol. genast till nya åtgärder för att förbe-lat reda de väntade förändringarne. Dessa bestodo der-de uti, att man i skolans öfre klasser införde ambula-jen torisk ämnesläsning, inskränkte hemläxorna och exa-de mineringstiden, och i stället förlade en del öfver-va äsningsarbetet inom skolan, för att sålunda närma lta ig det nya lärosättet så mycket det stela klasssystelell met sådant tilät. Sålunda kunde skolan när som lic! relst vara färdig att afkasta den gamla formen och !lva kläda sig den nya. Under allt detta höll man siglell nom gymnasium orubbligt vid det gamla och vid-na og blott partiella förändringar, såsom införandet aflha n och annan ny lärobok samt läsningenrs fördelande til vå fyra afdelningar i stället för på tre, som förhål-lha