al lldia rdr AR Le VLT AT nd PRAAES DAR
troti sig kunna uträtta något godt, voro de
ord, med hvilka Henrik V sökte trösta sig.
Nycheln till den skenbara gåtan låg deri, att
Falloux, i själens grund och af religiös öfver-
tygelse tillgifven den legitima monirkien, fram-
för slit var katholik och såsom sådan kände
sig kallad att i den re:igiösa propagandans in
tresse bidraga till socialismens och materia-
lismens bekämpande.
Mun erinrar sig ock, att Falloux, så länge
han sjelf förestod undervisningsministeren, to-
lerersde ett kyrkomötes sammankallande tilll
Paris utan föregående tillstånd af staten, och
att först Lanjuinais, drifven af legal betänklig-
het, ansåg nödigt att gifva uttryckligt tillstånd
i detta afseende. Detta de katholsk-konserva-
tivas parti, som är mäktigare än det synes,
söker alt i sig absorbera både staten och alla
politiska sträfvanden. Till och med fredskon-:
gressens aftigter anser detta parti såsom pett
ingrepp i Guds rättigheter och påfvens, hvil-
ken ensam medlarekallet tillkommer, såsom
fordom: i medeltuiden.,
Det parisiska kyrkomötets förhandlingar äro
böljda af en djup bhemlighetsslöja. Alla leda-
möter äro förbunine till den strängaste tyst-
låtenhet. Den romerska frågan skulle under:
de sednate dagarne hafva utgjort ämne för
öfverliggningarne. En korrespondent vill veta,
att påfven sjelf sammankallat detta Conceilium.
hvarpa snart andra provineialkoncilier tros
följa, för att utröna franska presterskapets
tankar i afseende på de omtvistade frågorna.
Man erinrar sig härvid Pius VII:s förfarande
i afseende på 1804 års konkordat, och man
ser ati påfven sluter sig troget till sina före-
trädares traditioner, hvilket i allmänhet mer
är faliet vid romerska hofvet än annorstädes.
Följande uppgift lemnas om de franska tid-
ningarnes abonnent-antal i landsorten: Union
har 4737, Patrie 4750, Univers 4792, Assem
blge Nitiona!e 7109, Estaffette 7774, National
8695, Journal des Dbats 10,591, Constitution-:
nel 25,082, Sicc!e 253,082 och Presse 28,021!:
abonnenter i departementerna.
De olika arbetare-associationerna i Paris haf-
va ådragit sig polisens uppmärksambet; del!
räkna nu omkring 7060 arbetare, församla sig
ofta, tala icke om politik, men desto mer om
socialistiska frågor. Skräddarne äro ifrigast.
Den 21 Sept. utfärdade bergets ledamöter
en proklamation med påminnelse om den 22
Sept. såsom årsdagen för republikens första ut-
ropande i Frankrike för 57 år sedan
Ryktesvis berättades, att undervisningsport-
följen blifvit erbjuden åt Montalembert.
Gustave de Baaumont skall afgå såsom sän-
d-:bud till Wien; Lucien Murat, som först var
bestämd för Madrid, skall nu i stället sändas
till Turin, hvarifrån Bois-le- Comte skall afgå
till Madrid, hvarest Murats fader, som bekant,
efterlemnat alltför blodiga minnen
Ater talas derom, att någon af Louis Bona-
partes anförvandter skulle afgå såsom sändebud
till Sverige.
Louis Bonaparte påstås nu hafva försonat sig
med exkonungen af Westphalen, Jerome Bo-
naparte; och man trodde att Louis Bonapartes
försoning med Jeromes son, Napoleon Bona-
parte, snart skulle följa. :
Spänningen mellan negrer och hvita på ko-
lonierna synes fortfara. I Pointe å-Petre har
en temligen häftig gatustrid förefallit, hvarvid
de hvite erhöllo öfverhand. De frukta emed-
lertid ett nytt utbrott och lära vilja utvandra
i massa.
Äfven i Cholet i Bretagne har en kravall
förefailit. Eu hop väfvare upprest: sig mot
en fabrikant för att tilltvinga sig högre lön.
De fingo btjelp af hönderna. Man sköt med
bössor och några personer sårades.
En bankberättelse af den 20 Sept. visar åter ett
tillskott i metallförrådet af 6 millioner i jemförelse
med den nästföregående bankberättelsen af den 453.
Under det att metallförrådet stiger till nära 402 ,
millioner, går förloppet af de i omlopp varande
banknoterna till mer än 414!V, millioner, eler nära
4 millioner mer än för åtta dagar sedan. Bankens
portiö:j hade valuta för 120 mill. De protesterade
vexlarne belöpte sig ti!l 6 mill. Skattkammaren ha-
de en kredit af 835 millioner; den hade under de
sednaste 8 dagarne förökats omkring 6 mill. Dn
löpande räkningen hade förminskats omkring 7 mil-
lioner; den steg nu till 404 mill. — Pariserportföl-
jen steg till 43.667,356 francs; filialportföljen till
77,172 596 fr.
På fonderne hade starka anbud och åtskilliga min-
dre gynnsamma politiska rykten verkat ofördelaktigt.
Förhållandet var den 24 Sept. följande: Treprocents
stodo på 55,90; femprocents på 88,13; bankens ak-
tier på 2330 och nordbanans på 438,75. Bland an-
nat ville man på börsen veta att påfven å nyo väg-
rat gå in på den minsta reform i liberal anda.
BELGIEN.
Nittonde årsdagen af Sepiember-revolutionen
1830 har firats i Brässel.
Intet cholerafall hade inträffat på flera dagar.
Ex-vicepresidenten i Frankfurterförsamlingen
hr Eisenstuck har inackorderat sig med familj
i en af Brässels förstäder.
NEDERLÄNDERNA.
Konungen öppnade personligen den 17 Sep-
tember generalstaternas sammankomst med ett
tal, hvari skildrades landets tillfredsställande
belägenhet, såväl i inre som yttre afseenden.
Angående Limburg yttrade H. M., att genom
traktaters skydd vore alla invecklingar i den
frågan afbjelpte, och att man ägde hopp att
det rättmätiga tillståndet aldrig på annat än
rättsenligt sält skall blifva befästadt. Såsom
vigtigaste föremålet för öfverläggningarne an-
tyddes utarbetandet af de organiska lagar, som
nya grundlagen erfordrar.
Oaktadt alla försäkringar om den goda ställ-
ningen, hade samtlige ministrarne afgåt!; så som
det påstås, emedan de icke hoppas få stöd afs
andra kammaren och icke lära kunnat utföra
hvad de lofvade förre generalstater, angående
inskränkning i utgifterna och indragning af
embeten m. m. Donker Curtius och Lighten-
feldt hade af konungen fått uppdrag att bilda
ett nytt kabinett.
STORBRITANNIEN.
Regeringen har ingalunda ocillat. utan tvärt-
mm -- ms ATT