S oo Se ll KI WH I OST Ro tWmnw.ooumM u L . Å i j EO OP of om Pom 5 om ee . YE DO ehuru på indirekt sätt, det förhållande vittnesbörd, att general von Arbin, med anledning af hvad kapten Z. anfört, blifvit entledigad från generalfälttygmästareembetet, emedan detta måste förutsätta, att general von Årbin erkänt sanningsenlighetenaf den publicerade berättelsen om samtalet. Man måste isammanhang härmed göra general v. Arbin den rättvisa, att han, ehuru straffbar såsom embetsman, visat sig såsom enskild person handlat hederligt och rättskaffens, åtminstone derutinnan, att han ej i och för sjelfbevarandet låtit förmå sig tillgripa den utväg — tyvärr finnas personer, som kanske ej skulle försmått tillgripa den, — att förneka sanningen af hvad kapten Z. påfört honom. Kan väl nu sjelfva det förut omnämnda offentliggörandet, såväl af general von Arbins mål — Z:s förfarande må i öfrigt bedömas huru man än vill — i ringaste mån rubriceras såsom ett brott emot krigslydnaden? Härtill svaras icke allenast nej, utan man vågar norlunda kan komma att anse saken. väl blifvit bestraffad, då han under den 14 af sarmtalet med general von Arbin, och 12 afgång från generalfälttygmästare-befattningen, af t. f. generalbefälhafvaren i 3:e militärdistrikmånaders extrajudiciel arrestå högvakt för missaktning och vanvördnad emot sin högste förman i artilleriet. Nu innehåller tjenstg.-regl. 1 del. 2 kap. 14 8 3 mom.: Alla missbruk af den -extrajudiciella bestraffning, som en befälhaf-! ;vare fått sig uppdragen, till bibehållande af -ordning och lydnad, äro uttryckligen förbudna. -Den befälhafvare, som denna honom uppdragna myndighet missbrukar eller inom sin kår ;missbruka låter, skall till laga ansvar ställas. Krigsart. innehålla åter, i 2 kap. 30 8 sammanställd med 1 8 af kongl. cirkuläret den 26 November 1812: Den som afstraffar eller låter afstraffa underhafvande utan laga skäl, el ler annorlunda än tillåtet är: varde dömd till embetets förlust eller arrest å högvakt eller fästning på viss tid, ifrån en till tre månader, efter omständigheterna, och ersätta skadan. Det ansvar hvartill generalmajoren at DalIström gjort sig förfallen, visar sig således af hvad nyss anfördt blifvit. Att bringa detta ansvar till verkställighet kan ske, antingen derigenom att kapten Z. begagnar -sig af den lrättighet, honom enligt kap. 2 8 26 och kap. 114 8 26 krigsart. tillkommer, eller ock derigenom, att krigsfiskalen, likmätigt sin, genom 14 kap. 54 krigsart. föreskrifne embetspligt, Iförbrytelsen åtalar. Oberäknadt ofvanberörde bestraffning, öfver Ihvars så väl natur som påföljder yttrande afIgifvits, ha:va några af kapten Z. i Stockholm vistande kamrater ) funnit för godt underteckna len emot kapten Z. riktad skrift, hvilken är af I det innehåll att det gör dem samt och synnerligen hemfallna under duellsplakatet, samt dessutom den del af dem, hvilka befinna sig 1 subordinationsförhållande till kapten Z., äfven under krigsartiklarna. Den här omordade skriften, hvilken i vittnens närvaro blifvit kapten Z. meddelad, innehåller bland annat: att kapten Z. åsidosatt hederns fordringar, att dess förfarande är stridande mot det handlingssätt som tillkommer hvarje man af heder. Duellsplakatet af den 22 Augusti 1682 innehåller i 9 8: Såsom Kongl. Maj:t redan uti det föregående har på det allvarligaste förbjudit att ingen må understå sig att utmana eller låta utmana någon till duell och enviges kamp, ehuru högt och svårligen han kunde vara på ett eller annat sätt offenderad, antingen i ord eller gerningar, alltså fordrar ock sjelfva rättvisan, att den som understår sig att således skymfa och förolämpa en annan, samt gifva orsak till slik olycka och duellerande, att ock den måtte få sin tillbörliga näpst, hvarföre Kongl. Maj:t ock härmed allvarligen befaller samt på det kraftigaste stadgar och förordnar, att der någon af ridderskapet och adeln samt krigsbefälet och dess vederlikar, skulle härefter finnas så förmäten och obetänksam att föröfva den ena mot den andra ,sådana förgripelser och vanheder, hurudan orsak han ock dertill häfva kunde, att öfver,falla hvarandra med skymfliga och oqvädinsrd — — ——-——— densamma, der harr rätteligen öfvertygad blifver, skall, utan att njuta någon tillgift eller förmedling och utan anseende till person, ehvem och hvad kondition, värde och vilkor den ock vara må, först vara sin tjenst förlustig och sedan dertill straffas med tvenne års fängelse, så ock uti böter erlägga 666 rdr 32 sk. Lägger man härtill ytterligare innehållet af Kongl. brefvet den 8 Juni 1691, innehållande: Grofva tillvitelser i bref böra dragas under duellsplakatet; så finnes tydligen det ansvar, hvartill majoren Wrede, kaptenerne Koskull, Gyldenstolpe, Coijet, löjtnanterne Staaf, B.ldt, samt underlöjtnanterne Odelstjerna, Torpadie, Caspersson, Lewenhaupt, Cronstrand, Söderhjelm, von Ehrenstein samt Jocknick gjort sig förfallna. Men icke nog härmed: Krigsartiklarne innehålla i 2 kap. 7 3 3 mom., sammanstäldt med Kongl. cirkuläret den 26 November 1812, 8 2: Höter någon sin förman, eller utbrister. emot honom i smädeliga, vanvördiga eller föraktliga ord eller åthäfvor, skall officer eller underoflicer mista tjensten och sitta fyra år på fästning; hvarigenom alla, för hvilka kapten Z. är förman, d. v. s. hvilka äro yngre office) Ibland dessa finner man friherre Koskull, hvilken under loppet af några och trettio år icke vid regementet tjenstgjort, men fortfarit att derstädes till lön, och som oaktadt ledamot i krigshofrätten; således domare, icke destomindre funnit för godt att på förhand opinera uti ett mål, hvilket icke alyttranden, som Zachrissons derå afgifna svaro-l äfven påstå, att ingen domstol finnes, som anI strid med denna åsigt har kapten Z. likdennes, eller sex veckor efter offentliggörandet dagar efter denne generals entledigande och tet, generalmajoren af Dalström, blifvit ålagd 21 Ta rm OAS tr fr mn mg rn he fem me Bm mg Kg Ja — -— OR —-—mm fa AA RR OÖOD RDR RAR MM mm AA in -— FR tt, Me yngre kamraters förfång uppbära äldre kaptens-1