QVINNANS FÖRVANDLING
ELLER
ERÖFRINGEN AR EN. VINDSKAMMARE ,
SAINTINE.:
Var denna lilla spegel i två eller tre bitar
på er tid? frågade henne Timothee, som åter
blifvit fullkomligt glad, och qvitt sitt dåliga
lynne.
Nej, endast i två.
Nå det kan jag säga! det var att hafva godt
minne, ty då jag emottog den af Pichon var
den endast i två bitar; det är jag som haft
det missödet att slå den i tre. Lika mycket,
ej sant? fortfor Timothee skalkaktigt. Om ni
vill spegla er deri ett ögonblick, så slår jag
vad, att ni det oaktadt skall återfinna er ännu
täckare och vackrare än fordom.,
Tillbudet var mer än öfverflödigt. Ingen
qvinna i verlden går förbi en spegel utan att
stadna; huru många rörande skäl hade ej den
nykomna gästen, som hoppades, i sin lifliga
inbildning, der ännu en gång få skåda bilderna
af de föremål hon mest älskat på jorden.
Under det hon hastigt kastade ögonen på
glaset, snarare drömmande, än tänkande på sig
sjelf, möttes hennes blickar på den glatta ytan
al den unge mannens lågande ögonkast.
Litet brydd och öfverraskad, gjorde hon en
rörelse för att lösgöra sin arm ur hans, på
samma säll som nyss förut sin hand.
Blott ett ögonblick, jag ber,, sade Timothee;
vi balva ej ännu fullbordat vår promenad.
I detsamma hördes ett jublande rop af glädje
och förtjusning; den unga fliekan, åter fri, hade
skyndat till fönstret som öppnades åt en liten
) Se A. B. M 295, 206 oåh 927,