QVINNANS- FÖRVANDLING
ELLER
ERÖFRINGEN AF EN VINDSKAMMARE,
NS BAINTINE.
Cu
,Hvilka upprörande tankar kunna väl i detta
ögonblick så odeladt sysselsätta henne? Hennes
blick på en gängrorörlig och sväfvande som
den af en elair-voyant, hvarför irrar den nä-
stan medvetslöst mellan himmelen och jorden?
Nu fäster den sig, just som träffad af inspira-
tionens klara stråle, vid den af tegelstenspan-
nor och skorstenar i fjerran begränsade hori-
sonten?
Vore det icke bättre, min lilla älskvärda
enka om du utbytte dessa drömmar som nu
upptaga dig ochi stället sänkte dina sköna
ögons ljufva strålar till dessa Floras barn, som
blomstrande stå under din balkong långs ut-
med den vackra gräsplanen och hvilkas rosen-
doftande ångor luftens lätta andar på skära
vingar smekande bära till dig såsom en hyll-
ning.
Men behaga de dig ej, så lyft ditt öga upp
till det sköna högblå himlahvalfvet, så maje-
stätiskt klart i denna stund; den milda strål-
brytning, i hvilken du så tjusande skimrar, är
för din skönhet så fördelaktig att, om också
endast som tacksamhetsoffer, du vore skyldig
den ettleende.
Men, nej! hvarken den högblå himlen eller
den af blommors emalj skimrande gräsplanen
kunna aflocka henne ett ögonblicks uppmärk-
samhet.
Bestämdt grubblar hon. Men på hvad?
Kan det möjligtvis vara på den aflidne? Ja,
hvarför icke? Färdig att ingå ett nytt äkten-
skap eftersinnar.hon säkerligen hvad hon har
denne ädle, hederlige gubbe att tacka för, han,
som under titel af make var för henne dn an-
nan far, och då han dog lemnade henne ung,
skön, rik och betitlad. ?
Likväl om ni tänker på honom, min frå
grefvinna, skulle ej den dubbla raden af edra
svarta ögonhår försättas i en vibrerande rö-
yelse och förråda en leende blick, lik den som