länderna. Denna rörelse gäller Schweiz, som skall
anfallas från ena sidan af österrikisk-ryska och från
den andra af preussiska armter, i fall det väzrar!
att gå in på vissa fordringar af de tre makterna.
Dessa hafva kommit öfverens om flyktingarnes för-
visning samt äro nästan ense om Neufchatels afträ-l.
dande; men de österrikiska underhandlarne yrka an-
tingen moralisk borgen genom återställandet af sa-
jkernas gamla skick i Schweiz, eller materiell genom
besättande af kantonen Tessin och en del af kanto-
nerna Zörich och Schaffhausen. Den gamle generalj
i Dufour, som tjenat länge och känner noga de strids-
krafter Preussen, Tyskland, Österrike och Rysslands
kunna använda mot Schweiz, har öppet förklarat, c
jan motstånd är alldeles omöjligt, och man är nu i
I Schweiz allvarligt böjd för eftergift. Frankrike un-
derstödjer general Dufours kloka åsigt, och denne
får troligen en beskickring till kejsar Nicolai.n
ITALIEN.
Joutnal des Debats innehåller följande kor-
Irespondensartikel från Rom, daterad d. 34 Au-
gusti:
Sakerna blifva alltmer invecklade, och ställnin-
gens första svårigheter gåfvo icke anledning till en
aning, att man så hastigt skulle komma till en så-
dan kris, som nu står för dörren. De åtgärder kar-:
, dinalskommissionen sednast vidtagit, i tro!s af del.
enträgnaste föreställnisgar, hafva samma karakter
som de föregående; de äro lika uppeggande, lika li-
tet försonliga, som de steg den tog vid sitt första!
installerande i quirinalen. Man måste förundra sig!
öfver att finna samma illasinthet i formfrågor och i
vigtigare saker. Ni känner redan den officiellt kun-:
gjurda planen, att inrätta en domstol, en rigtig in-
qvisition, för att ransaka rörande de mot religionen
och påfvens anseende begångna brott och förseelser.!
,det vill på tydligare språk säga: för att rasa mot
en ofantligt öfvervägande majoritet af romerska fol-
Iket. Detta skulle hafva framkallat angifvelser, och
I dymedelst en stor process blifvit påbörjad mot hvar
och en af Kyrkostatens inbyggare, under det franska.
regeringen talade om amnesti och tillgift för det för-,
flutna. En annan gång uppstår en formfråga: Ge-
neral Rostolan, nyss utnämnd till öfverbefälhafvare,
gör sitt officiella besök i quirinalen och väntar två
dagar förgäfves på besökets besvarande. Efter denna
tids förlopp tillkallar kommissionen generalen, för att :
göra honom ett meddelande. General Rostolan för-
klarar, att om icke kardinalerna hade inom två tim-
mar besvarat hans besök, skulle han nödgas framför
allt utverka sig den aktning man vore skyldig hans
uniform och embete. Kommissionen beslöt ändtligen
att aflägga besöket; men det påstås att den redan i
förrgår morgon inberättat denna händelse till Gaöta,
med det tillägget, att churu den icke dragit i be-
tänkande att gifva efter i denna formfråga, hyste
den fast föresats att icke vika ett steg i vigtiga fall. !.
Så stå sakerna. Det är föga hopp att snart eller!
utan brytning komma till någon lösning. Och denna
utgång mäste man desto mer frukta, som de otaliga
svårigheter, de hinder af ala slag, franska regerin-
gens goda vilja (!) möter, utöfva en beklagansvärd!
verkan på den förståndiga och moderata delen af
Roms befolkning: sinnena uppfyllas af ovilja, och
uttryckens bitterhet vittnar redan om den fiendtliga
stämningen mot påfvens restauration. Denna re-
stauration har aldrig varit omöjlig, och är det icke
än; men det är nödigt för den helige fadrens råd-
gifvare att visa god vilja, att gå folket till mötes,
hvilket de likväl nu mindre än någonsin göra. Man
har räknat på de svårigheter Frankrike skulle finna
att inom några dagar korstituera en regelmessig
styrelse i Rom; man räknar äfven på dess naturliga
otålighet att fullända sitt verk; de 4400 soldater, som
fallit utanför Roms murar, måtte väl emedlertid
Igifva det rättighet att lemna råd.
Enligt Reforma di Lucca, skall franska re-
geringen hafva hotat påfliga regeringskommis-
sionen att sjelf insätta en påflig tillsvidare-
styrelse, hvilket nödgat kommissionen att för-
Iklara att den icke ämnade anstasta någon för
dess politiska eller religiösa tänkesätt. Kom-
missionen skall äfven gjort min att resignera,
för att slippa blifva afsatt.
I Marskalken Radetzky höll den 530 Augusti
sitt högtidliga intåg i Venedig, åtföljd af erke-
hertig Sigismund och general Gorzkowski. Ef-
Iter en revy med trupperna, bevistade han en
messa i St. Marcuskyrkan och derefter en stor
I middag. Om gqvällen var staden illuminerad.
En resande från Venedig har berättat, att
I kyrkan degli Scalzi och sakristian i San Gio-
I vanni e Paolo, med basreliefer z:f stort värde,
äro alldeles förvandlade i grushögar och flera
Jandra byggnader skadade. Före stadens upp-
gifvande hade 46:00 menniskor dött i kole-
Iran. Orlogsvarfvet skall förblifva i Venedig,
men de derå byggda fartygen hädanefter ut-
redas i Pola. Sjöakademien och kadettskolan
komma att flyttas till Triest. Antalet af ut-
lemnade pass uppskattas till 50,000.
Den nybildade ministören i Neapel är delad
Ji två partier. Ischitella, Longobardi och Ca-
Irascosa fordra ovilkorlig återställelse af de
Jgamla förhållanderna; Fortunato, dUrso och
I Troya vilja att konstitutionen upprätthålles.
De förra äro starkast, emedan de hafva konun-
gen på sin sida.
Konung Ferdinand har, på kardinalerkebi-
Iskopens af Neapel begäran, tillåtit jesuiterna
att åter taga sitt fordna etablissemang i be-
Isittning. Ordens provincial pater Fava har
ljemte flera ordensmedlemmar anmält sig, och
Inycklarne hafva högtidligen aflemnats till dem.
i GREKLAND.
De italienska flyktingarne njuta öfverallt
den största gästfrihet af enskide, men rege-
Iringen understöder dem icke. sterrikiska
sändebudet skall hafva fordrat deras förvis-
ning, men inrikesministe n svarat att ban nu-
mera icke vågad: aflärsna flyktingarne, eme-
dan det skulle framkalla uppror.
TURKIET.
I Händelserna i Ungern sysselsätta både rege-
ringen och folket i Konstantinopel. När Bem
gjorde infallet i Moldau, uppmanade Österrike
och Ryssland Porten att fatta ett beslut. I
sin korrespondans med Bem hade Kossuth
nyttjat följande uttryck: vPorten spelar en ive-
rItydig roll; man måste kompromettera denn.
De sednaste hände!serna vid Theiss följde emel-
flertid så hastigt på hvarandra, att Porten sko-
nades från stort bryderi, kanske ock från
ilstora faror. I en skrifvelse af den 5 Aug.
rjfrån Konstantinopel till Journal des Debats
säges alt Bems infall i Moldau hade bragt
Porten i en mycket kinkig ställning till Ryss-
rlland. I sin proklamation till Moldauerne kal-
lade Bem sig för en försvarare af Portens rät-
Il ticheter. som voro kränkta af Pwuccland. och