1 Fattic alt Palloua Ssjell glilat piecslucnhten Bonapartes bref vederlägges af Falloux sjelf i Monitören. Flera inflytelserika legitimister sägas hafva uppvaktat republikens president, och dervid förklarat, alt brefvet vis erligen var äkta fransyskt, men icke politiskt. En tidning innehåller följande: Flera ledamöter af corps diplomatique hafva den 8 Sept. f. m. församlat sig hos lord Normanby och låtit honom förklara för utrikesministern Tocqueville, att några makter sannolikt skulle anse presidentens bref som en krigsförklaring, om ministeren erkände det (?).n Enligt en annan uppgift skulle general Rostolan hafva blifvit återkallad, emedan han vägrat tillägga presidentens bref någon officielll karakter. Andra påstå, att generalen sjelf begärt att entledigas. Några tidningar anse hela brefvet endast såsom en Napoleonisk fras utan all betydelse. Emedlertid äro legitimisterna förargade på Louis Napoleon, hvilken de på spe kalla Augustulus. En mängd rykten äro i omlopp; än heter det att påfven sjelf gillat meranämnde bref, än att general Bedeau, än att general Randon skall efterträda Rostolan m. m. Bland annat ville man veta, att general Changarnier skulle ölvertaga högsta befälet öfver en ny alp-armå. General Oudinot hade redan ankommit till Marseille. Gazette de France seqvestrerades den 7 Sept. för anfall mot grundlagen och d-: republikanska institutionerna. Underrättelserna från departementerna äro af ganska fredlig natur. Ingen enda af de så mycket fruktade Conseils Gentraux har hittills uttalat nå on önskan om en sådan revision af grundlagen, som vore förtidig eller i: öfrigt stode i strid med författningen. Generalrådet i Aube har uttalat sin önskan om en revision i laglig form; syftet skulle vara att förnya och förlänga presidentens makt samt åstadkomma en förändring af vallagen. I öfra Pyrencerdepartementets generalråd uppträdde en legitimist med den motionen, att bannlysningsdekretet mot Henrik af Bourbon måtte upphäfvas. Motionen förkastades dock efter en häftig debatt. I departementet Var har generalrådet enhälligt antagit följande beslut: Troget sin förklaring att biträda den demokratiska, enda och odelbara republiken, uttalar generalrådet följande önskan: att grundlagen må hållas helig, att den i de organiska lagarne må erhålla den utveckling, som motsvarar dess demokratiska princip, och att denna princip må bilda den oföränderliga och nödvändiga grundvalen för hvarje revision, som vid föreskrifven tid och i lagenlig form kan blifva beslutad.n LÅeon Faucher — säger en tidning — har ännu icke blifvit kurerad från sin republikskräck (fievre republicophobe). Afven han har yttrat sig om grundlagens revision. Detta skedde vid en bankett, som gafs till hans ära i Chålons sur Marne. Enligt hans åsigt var det tvenne saker som hindrade industriens och handelns förnyade blomstring, nemligen: de faror, som hotade från den socialistiska propagandan och den verkställande maktens obeständighet. I sistnämnde afseende åberopade han det för hvart fjerde år återkommande presidentvalet med det dervid fästade villkoret att den närvarande presidenten icke finge omväljas; han kallade detta en för hvart fjerde år återvändande revolution, och yrkade derföre författningens revision vid den lagliga tidpunkten, då man borde utverka förlängning af Louis Bonapartes presidentskap; ty en sådan man ansåg han för en verklig skänk af Försynen! Corsaire talar om ett nytt hemligt sällskap af rödan, som uppstått under namn af En-sou-associationen, som af Frankrikes samtliga socialister skall upptaga en månadtlig skalt af en sou. Man vill veta att en bonde, som vid presidentens ankomst till Rheims ropade p,lefve kejsaren, genast arresterades af en nationalgardeskapten inför Louis Bonapartes ögon. Bref från Ryssland berätta, att kejsar Ni kolaus inbjudit det franska sändebudet Lamoriciere alt åtfölja storfursten Konstantin till Kaukasus för att jemte honom mönstra dervarande ryska armå. En bankredogörelse af den 6 dennes har, enligt Journal des Dåebats,, tagit statsmännens uppmärksamhet i anspråk. Pariserportföljen har fallit 2, mill., d. v. s. till 43 mill., och departementsportföljen 1!, mill., eller till 78 mill. (I förbigående må anmärkas, alt Pariserportföljen den 28 December 1848 steg till 57 mill. och departementsportUöljen till 111 mill.) Bankens metallförråd, som på en tid allt mer och mer förökats, hade under den sednaste veckan stigit 9 mill., d. v. s. till 390 millioner franes. I omlopp varande banknoter stego till ett belopp af 407 millioner, således endast 17 mill. mer än det metalliska förrådet. Journal des Dåebats anser, att banken nu kan börja alt för kontanter inlösa sina obligationer, och önskar att sådant måtte ske snart; eller att man på annat vis måtte sätta i omlopp det guld, som nu ligger dödt i bankens källare. Man synes icke vara benägen att upphäfva den rovisoriska regeringens lag i detta ämne. Eljest, heter det, kunde banken förskjuta finansministern Passy de 200 mill., som han nu vill anskaffa genom lån. Privata personer kunde då nedlägga sina befriade summor i jernvägseller andra företag. oo Treprocentsfonderna stodo på 56 fr.; femprocents på 83,80; bankens aktier på 2370 och nordbanans på 442,50. NEDERLÄNDERNA. ifrån Haag berättas under den 8 dennes, att konungen utnämnt ryske storfurslen Constantin axet ace Arden. för Rå FS