Ae ART AR DR
Presidenten Bonapartes intåg i Epernay lik-
nade en triumf, säger en tidning; traktens hela
oefolkning hade infunnit sig och egnade pre-
sidenten sin hyllning. Biskopen af Chålons lä-
ste välsignelsen öfver lokomotiven. I afseende
vå presidentens tal och svar anmärkte man,
utt han undvek ordet republik. I Meaux ro-
pades lefve republiken! Under hela den öf-
riga resan hörde man blott lefve Napoleon !
och någon gång: Vive PEmpereur!
Den 8 Oktober skulle la haute cour, sam-
manträda i Versailles för att döma de ankla-
sade af den 13 sistl. Juni. Den 3 innevaran-
le September fingo fångarne del af de dem
rörande akter. De anklagades antal var, som
förr blifvit nämndt, 73, af hvilka 6 snart nog
åter försattes i frihet. 66, af hvilka 39 från-
varande, äro instämde för la haute cour,. De
iro indelade i 6 klasser:
1) 14 ledamöter af den socialistisk-demokra-
iska 253-mannakommitteen ,
2) 7 ledamöter af en s. k. presskommittå,
hvaribland 5 tidningsskrifvare;
3) 4 ledamöter af skolkommitteenn;
4) 33 representanter, af hvilka 22 aflägsnat sig;
5) 3 personer häktade med anledning af
sjelfva manifestationen nämnde dag; bland dem
befinner sig Etienne Arago.
6) 12 andra personer, bland hvilka må an-
märkas de vid det parisiska nationalgardets
artilleri anställda officerarne Guinard, Fore-
stier och Kersausie.
På Guadeloupe hafva nya oordningar före-
fallit, dock af mindre betydenhet.
En korrespondent skrifver följande: Efter
kongressen i Ems hålla legitimisterna sig full-
komligt stilla och tyckas ämna på allvar följa
den utaf grefven af Chambord uttalade före-
satsen, att icke taga något steg på samman-
svärjningens eller våldets väg. De fästa sitt
hopp på det nya presidentvalet.
Alla. rykten om en formell försoning mellan
den äldre och yngre bourbonska familjen för-
klaras nu för ogrundade, ehuru allt hat under
en gemensam olycka sannolikt upphört af sig
sjelf.
För någon tid sedan nämndes, att utgifvaren
af en tidning i Rouen vid namn Furet, såsom
anklagad endast för tryckfrihetsförseelser, blif-
vit förd till fots och med jernbojor från Rouen
till Paris. Sedermera har det blifvit upplyst
att denna stränga åtgärd hade härledt sig från
ett misstag med ett i S:t Denis utgifvet läkare-
betyg, att Furet kunde i likhet med andra de-
linqventer gå till fots. Läkaren hade ansett
Furet för en vanlig delinqvent, och fångföraren
hade blott rättat sig efter läkarebetyget.
KRIGSTEATERN I UNGERN.
Den 24:de ryska armeåbulletinen meddelar
följande:
Flygeladjutanten öfverstelöjtnant Isakson be-
gaf sig på den österrikiska krigsministerns upp-
maning, åtföljd af en österrikisk officer, från
Raab till Komorn, för att meddela dess besätt-
ning underrättelse om sakernas verkliga ställ-
ning i Ungern och förmå densamma att upp-
gifva fästningen utan alla vilkor. Kommen-
danten Klapka, som befinnner sig i ett för-
skansadt läger under Komorns murar med en
härafdelning, svarade att han måste först och
främst hafva visshet om hvad som förefallit
vid Arad, hvarföre han ville sända 2 officerare
till nämnde fästning. Man afslutade en 14
dagars vapenhvila, under hvilken tid såväl
magyarerna som belägringskåren skulle för-
hålla sig stilla. Derföre marscherade general
Grabbe med sin kår från Neusohl till Leva,
dit han ankom den 25, för att der låta sina
trupper hvila ut efter strapatserna. — Från
Siebenbärgen berättar Läders, att major Frum-
miers kår, som sträckte vapen vid Hotzeg,
var 1500 man stark och medförde 8 kanoner,
8 ammunitionsvagnar och 8 standarer. Den
hlef eskorterad till Hermannstadt. General
Läders berömmer mycket de wallachiska par-
tisanerna Jankos, Aksemtzis och Sentivans käck-
het, emedan de genom sin uthållighet mycket
bidragit till segern öfver szeklerna. General
Grotenhjelm erfor efter sin ankomst till Dress,
att magyarerna under Kosinczy den 15 Aug.
hade lemnat denna by. Han sände till dem
en stabsofficer med ett bref från Görgey, för
att förmå dem att gifva sig på nåd och onåd.
Denne officer träffade Kosinezys kår, 15,000
man stark med 30 kanoner, i ett läger vid
Szibo. Kosinczy sände tvenne parlamentärer
till Görgey i Peterwardein. Dit ankommo de
den 24:e, talade med Görgey och afreste den
25:e, efter att förut hafva gifvit försäkran om
att Kosincezy skulle sträcka vapen.
ITALIEN. .
Det i gårdagsbladet omtalade brefvet från
Rom till tidningen Siecle är skrifvet af en
bland det moderata partiets anhängare, och
har följande lydelse:
Jag är modfälldare än någonsin. Händelserna
bekräfta med en styrka, som kan göra en förtviflad,
gissningarne i mitt förra bref. Hvarthän går påf-
ven? Hvarthän drifves han af sina rådgifvare? När
jag ser den fullkomliga bristen på förutseende, det
ytterliga föraktet för allmänna tänkesättet, det oupp-
hörliga trotset mot idter, som ändock aldrig skola
kunna besegras, frågar jag mig sjelf, om icke det
är Försynens mening, att låta Pius IX genom sin
blindhet vara ett bevis, äfven för de mest hårdnac-
kade, på den fullkomliga oförmågan att upprätta
påfvens verldsliga välde; ty detta välde — det ser
man dagligen — stödjer sig blott på nonsens och
hvilar på omöjligheter.
Kan någon begripa att, i nittonde seklet, en stats
styresmän förklarar folket, atv det är ett ting och
tillhör en kast, hvilken under religionens mantel re-
gerar det och drager parti af det? Kan någon be-
gripa, att ett sådant system kan upprätthållas, icke
i ett ociviliseradt land, som nyss blifvit befriadt
från lifegenskapen, såsom Ryssland, utan i ett land,
der Dante, Macchiavelli, Vico och Beccaria äro födda;
i ett land, som på mindre än 20 år har gjort 3 revo-
lutioner för att återvinna de rättigheter man från-
tagit det; i ett land, som blott behöfver vända jord-
torfvan, för att i sig sjelf finna vittnesmål om sin
forntida storhet och rätt till en framtida? Kan nå-