Article Image
Augusti 1572 utplinas och försvinner för den 2 Augusti 1849! (Långvariga bifallsrop.) (Insändt.) Uti Aftonbladet, N:is 463 och 164 finnes inför en recension af hr N. Lilja, med öfverskrift: Svenska Trädgårdsföreningens årsskrift 1845 och Theoretisk-praktisk anvisning att anlägga och underhålla trädgårdar, af Dan. Måller Hvad anmärkningarne mot Trädgårdsföreningens ärsskrift beträffar, så finnes i ett sednare Je af Aftonbladet ett svar, som visar, att hr L. begått ansenliga misstag. Angående recensionen af min bok, tillåter jag mig nu, då jag nyligen till hufvudstaden återkommit, några rättelser. Hr L. säger sig hafva förväntat att i boken finna korta notiser om allt, som rörer trädgårdsskötseln. Hr L. måste hafva bra inskränkta begrepp om trädgårdsskötselns alla dela , då han tror, att korta notiser derom kunna inrymmas på 227 sidor. Han klandrar dernäst, att jag i boken för mycket ordat om gräsplaner; likväl äro alla, som hafva anlagt och skött sådana, ense derom, att det är en svår uppgift att i vårt klimat anlägga och underhålla vackra och varaktiga gräsplaner, hvadan jag trott det gagneligt, att något vidlyftigare genomgå detta för vårt land nyttiga ämne. Att äfven jag erkännt Lolium perenne vara en vacker art, kan äfven hr L. se afsid. 117; men genom min och andras erfarenhet besannas, att detta gräs under vintern går fläcktals förloradt, hvarföre det äfven i blidare klimater endast med någon annan tillblandas, aldrig ensamt användes, såvida man icke vill årligen anlägga gräsplaner genom nytt utsäde. Att Triticum repens icke bildar någon vacker gräsplan, utan blir ett farligt ogräs, som hr L. finner sig böra anmärka. Arfven detta är i boken, sid. 148, upptaget; jag har föreslagit detta gräs att dermed binda flygsand och starka sluttningar, hvartill det af alla synes tjenligast. Att hr L. verkligen icke läst min bok, synes vidare deraf, att han förebrår mig i de uppställda förteckningar hafva uteglömt en mängd trädarter, som kunna odlas hos oss. Han säger sig endast vilja uppräkna tvenne slägten, Quercus och Saliz. Af det förra skulle jag hafva uteglömt Quercus coccinea, Q. Cerris, Q. rubra, Q. sylvestris, Q. tinctoria; men vill hr L., så kan han finna alla dessa sid. 427. Quercus virens är ömtålig och uthärdar ej våra vintrar; derföre är den icke af mig upptagen. Af Salix har hr L. ej kunnat se Salix Amygdalina hos mig uppräknad, ehuru den finnes på sid. 198. Salix lanceolata Fries finner han under namn af Salix acuminata Smith och Salix viridis Fries under namn af Satir fragilis Lin. (i hvilka namnbestämningar jag följt Steudel sid. 128.) Anmärkningen deremot, att Salix pentandra växer oftast vild i kärr, äger sin riktighet; likväl trifves den äfven på torra ställen, såsom jag i boken anmärkt. Det rådet hr IL. lemnar, att anlägga sängar för nordamerikanska Ericcer, , fot lägre än marken deromkring, vågar jag ej tillstyrka till efterföljd, åtminstone icke för de fleste Aralea, Rhododendra, Rhodore, Clethre, Calinie m. m.: här skulle vatten samla sig, hvilket under vintern, då det fryser till, förstör dessa växter. Att de måste täckas, är äfven i boken anmärkt, ehuru hr L. ej förmått se det. Att många af de för fritt land i förteckningen uppställda växter nödvändigt böra odlas i växthus, såsom hr IL. menar, betvifiar jag. En mängd har jag sjelf så odlat och många har jag sett af andra likaledes med god framgång odlas; dessutom har jag, innan förteckningarne trycktes, låtit dem genomses af hr direktör C. Stenberg vid Landtbruksakademien, som säkerligen af alla hos oss har den rikaste erfarenhet, beträffande odlingen af dessa växter, och han gillade sammanställningen. Att jag upptagit Veronica Buxbaumii bland perenne växter, är-etlt misstag af mig, hvilket hr L. nog riktigt anmärkt. Pneustemon och Callistemon, som hr IL. vill hafva masculint, och mig förebrår att jag har upptagit dem som neutra, finnes alldeles icke i min bok; ty en växt under namn Pneustemon existerar ej och Callistemon är en krukväxt, hvarföre båda icke äro af mig upptagna. För öfrigt är Callistemon af alla botanister, som känna språket, upptagen som neutrum. Alt jag, vid anförandet af synonymer och auctorsnamn, rådfrågat ett verk i hortikulturen, ej i botaniken, som hr L. menar, nekar jag. Har jag häruti rådfrågat något verk, så var det Steudel, Nomenclator botanicus, som af alla bättre botanister i de flesta fall är antagen såsom norm, och hvilken jag äfven rekommenderar hr L., då han framdeles vill låta trycka sin af honom sjelf mycket berömda katalog. Hr L. tillägger vidare, att xen mängd vore att anmärka äfven vid registret öfver de annuelle växter, men utrymme nekar det,. Jag är öfvertygad om, att många välgrundade anmärkningar kunna göras emot min bok och skulle vara tacksam emot hr L. om han hade kunnat göra det, i stället för dem, hvilka han nu framställt, och hvilka, såvidt jag kan se, bero dels på bristande sakkännedom, dels deraf, att han ej läst boken; och kan jag af samma skäl ej af honom såsom beröm emottaga de slutord, hvarmed han yänskapligen trott sig lisa den han tyckt sig risa: och kan jag i det hela icke annat än Tekommendera boken, såsom den enda hos oss i sill slag, och såsom en ledning för den, som vill studera trädgårdskonsten eller vill praktisera den. Så borde hr L. ej hafva sagt, om han velat vara konseqvent. Dan. Miller. ———

12 september 1849, sida 3

Thumbnail