Augusti 1572 utplinas och försvinner för den 2
Augusti 1849! (Långvariga bifallsrop.)
(Insändt.)
Uti Aftonbladet, N:is 463 och 164 finnes inför
en recension af hr N. Lilja, med öfverskrift:
Svenska Trädgårdsföreningens årsskrift 1845
och Theoretisk-praktisk anvisning att anlägga
och underhålla trädgårdar, af Dan. Måller
Hvad anmärkningarne mot Trädgårdsföreningens
ärsskrift beträffar, så finnes i ett sednare Je af Af-
tonbladet ett svar, som visar, att hr L. begått an-
senliga misstag. Angående recensionen af min bok,
tillåter jag mig nu, då jag nyligen till hufvudstaden
återkommit, några rättelser. Hr L. säger sig hafva
förväntat att i boken finna korta notiser om allt,
som rörer trädgårdsskötseln. Hr L. måste hafva
bra inskränkta begrepp om trädgårdsskötselns alla
dela , då han tror, att korta notiser derom kunna
inrymmas på 227 sidor. Han klandrar dernäst, att
jag i boken för mycket ordat om gräsplaner; likväl
äro alla, som hafva anlagt och skött sådana, ense
derom, att det är en svår uppgift att i vårt kli-
mat anlägga och underhålla vackra och varaktiga
gräsplaner, hvadan jag trott det gagneligt, att något
vidlyftigare genomgå detta för vårt land nyttiga
ämne. Att äfven jag erkännt Lolium perenne vara
en vacker art, kan äfven hr L. se afsid. 117; men
genom min och andras erfarenhet besannas, att detta
gräs under vintern går fläcktals förloradt, hvarföre
det äfven i blidare klimater endast med någon an-
nan tillblandas, aldrig ensamt användes, såvida man
icke vill årligen anlägga gräsplaner genom nytt ut-
säde. Att Triticum repens icke bildar någon vac-
ker gräsplan, utan blir ett farligt ogräs, som hr L.
finner sig böra anmärka. Arfven detta är i boken,
sid. 148, upptaget; jag har föreslagit detta gräs att
dermed binda flygsand och starka sluttningar, hvar-
till det af alla synes tjenligast. Att hr L. verkligen
icke läst min bok, synes vidare deraf, att han före-
brår mig i de uppställda förteckningar hafva uteglömt
en mängd trädarter, som kunna odlas hos oss. Han
säger sig endast vilja uppräkna tvenne slägten, Quer-
cus och Saliz. Af det förra skulle jag hafva ute-
glömt Quercus coccinea, Q. Cerris, Q. rubra, Q.
sylvestris, Q. tinctoria; men vill hr L., så kan
han finna alla dessa sid. 427. Quercus virens är
ömtålig och uthärdar ej våra vintrar; derföre är
den icke af mig upptagen. Af Salix har hr L. ej
kunnat se Salix Amygdalina hos mig uppräknad,
ehuru den finnes på sid. 198. Salix lanceolata
Fries finner han under namn af Salix acuminata
Smith och Salix viridis Fries under namn af Sa-
tir fragilis Lin. (i hvilka namnbestämningar jag
följt Steudel sid. 128.) Anmärkningen deremot, att
Salix pentandra växer oftast vild i kärr, äger sin
riktighet; likväl trifves den äfven på torra ställen,
såsom jag i boken anmärkt.
Det rådet hr IL. lemnar, att anlägga sängar för
nordamerikanska Ericcer, , fot lägre än marken
deromkring, vågar jag ej tillstyrka till efterföljd, åt-
minstone icke för de fleste Aralea, Rhododendra,
Rhodore, Clethre, Calinie m. m.: här skulle vat-
ten samla sig, hvilket under vintern, då det fryser
till, förstör dessa växter. Att de måste täckas,
är äfven i boken anmärkt, ehuru hr L. ej förmått
se det.
Att många af de för fritt land i förteckningen
uppställda växter nödvändigt böra odlas i växthus,
såsom hr IL. menar, betvifiar jag. En mängd har
jag sjelf så odlat och många har jag sett af andra
likaledes med god framgång odlas; dessutom har jag,
innan förteckningarne trycktes, låtit dem genomses
af hr direktör C. Stenberg vid Landtbruksakademien,
som säkerligen af alla hos oss har den rikaste erfa-
renhet, beträffande odlingen af dessa växter, och han
gillade sammanställningen.
Att jag upptagit Veronica Buxbaumii bland pe-
renne växter, är-etlt misstag af mig, hvilket hr L.
nog riktigt anmärkt.
Pneustemon och Callistemon, som hr IL. vill
hafva masculint, och mig förebrår att jag har upp-
tagit dem som neutra, finnes alldeles icke i min
bok; ty en växt under namn Pneustemon existerar
ej och Callistemon är en krukväxt, hvarföre båda
icke äro af mig upptagna. För öfrigt är Calliste-
mon af alla botanister, som känna språket, uppta-
gen som neutrum.
Alt jag, vid anförandet af synonymer och auctors-
namn, rådfrågat ett verk i hortikulturen, ej i bota-
niken, som hr L. menar, nekar jag. Har jag här-
uti rådfrågat något verk, så var det Steudel, No-
menclator botanicus, som af alla bättre botanister
i de flesta fall är antagen såsom norm, och hvilken
jag äfven rekommenderar hr L., då han framdeles
vill låta trycka sin af honom sjelf mycket berömda
katalog.
Hr L. tillägger vidare, att xen mängd vore att
anmärka äfven vid registret öfver de annuelle
växter, men utrymme nekar det,. Jag är öfver-
tygad om, att många välgrundade anmärkningar
kunna göras emot min bok och skulle vara tacksam
emot hr L. om han hade kunnat göra det, i stället
för dem, hvilka han nu framställt, och hvilka, så-
vidt jag kan se, bero dels på bristande sakkänne-
dom, dels deraf, att han ej läst boken; och kan jag
af samma skäl ej af honom såsom beröm emottaga
de slutord, hvarmed han yänskapligen trott sig lisa
den han tyckt sig risa: och kan jag i det hela
icke annat än Tekommendera boken, såsom den
enda hos oss i sill slag, och såsom en ledning
för den, som vill studera trädgårdskonsten eller
vill praktisera den. Så borde hr L. ej hafva
sagt, om han velat vara konseqvent.
Dan. Miller.
———