med förlusten af sin militäriska grad, biilvit införlifvade i kejserliga hären bland gemenskapen. Deremot har en ny orden bildats för att belöna alla officerare som tjent i 20, samt underofficerare som räknade 12 tjenstår. Följande utnämningar omtalas: Krigsministern, fältmarskalklöjtnanten Gyulai till civil och militärguvernör i Ungern; fälttygmästar Hess till krigsminister; fältmarskalklöjtnant Schlick kommenderande general i Böhmen och fältmarskalklöjtnant Khevenhäller i Mähren och Schlesien; fältmarskalklöjtnant Clam-Gallas till generaladjutant hos kejsaren af Ryssland; äfvenså skall en rysk general bekläda denna rang hos den österrikiska kejsaren. De ryska armåerna skola draga sig från Ungern och dess underlydande länder, med undantag af 50—060,000 man, som berättas komma att qvarblifva öfver vintern, såsom besättning i Ungern och. Siebenbärgen. F. d. ungerska ministrarna Perenyi och Nyari lära blifvit förda fängslade till Pesth; äfven insurgentcheferna Csanyi, Iranyi och Harnik skola blifvit tillfångatagna. Grefve Casimir Esterhazy protesterar i Wienerzeitung mot att hafva erhållit det af österrikiska tidningar meddelade bref från Kossuth (äfven intaget i Posttidningen). Samma bref har af Aftonbladet meddelats såsom stäldt till Casimir Batthyany, hvilken uppgift synes vara den rätta, i fall verkligen ett dylikt bref nåsonsin existerat annorstädes än i wienerbladen. SCHWEIZ. Hertigen af Montpensier har, under resa från Spanien, inträffat i Geneve. Hufvudmännen för den sednaste badiska och tyska revolutionen lära komma att qvarstanna i Schweiz. Meilan 6 och 7 tusen flyktingar iro ännu qvar der. Den ryktbare predikanten Johannes Ronge har i ;Schweiz. Nationalzeitung anklagat ståndrätterna i Baden för uppenbara mord och uppmanat dem att dermed upphöra. I Bern berättades i slutet af förra månaden, att de tre stora makterna i norden gemensamt och i samråd med Frankrike förklarat schweigiska förbundsrådet, att Neufchåtel måste återsifvas åt konungen af Preussen. ITALIEN. Parisertidningarnes berättelser från Rom öfverensstärnma derulinnan att påfliga regeringskommissionens åtgärder blifva alltmer reaktionära och att det allmänna missnöjet är stegradt till den högsta grad. Kommissionen har dock ett säkert stöd i majoriteten bland de utländska sändebuden, och alla det franska sändebudets föreställningar synas fruktlösa. Enligt en berättelse i Journal des Debats från Rom, af den 24 Aug., har t. ex vid ett af kommissionens sednaste sammanträden frågan om förvaltningens bestridande med verldsliga embetsmän blifvit så afgjord, att hela förvaltningen åter faller i presterskapets händer — ett beslut som förr eller sednare måste åstadkomma påilfvemaktens fall. Neopolitanska sändebudet grefve Ludolf är det hufvudsakliga stödet bland diplomaterna, hvaremot österrikiska sändebudet grefve Esterhazys moderata hållning berömmes. Det säges att franska envojeerna de Rayneval och de Corcelles den 49 på sin regerings vägnar öfverlemnat till kardinal Antonelli en not, hvari de i mycket bestämda ordalag uppmana kommissionen att afstå från sin okloka reaktion. Den 20 offentliggjordes i Rom en förordning, som återställer armeen i det skick den hade den 16 Nov. sistl. år; afskedar den 1 Sept. alla nu tjenstgörande officerare och soldater, som äro utländningar eller icke kyrkostatens undersåter, med en månads sold till hemfärdspenningar; tillsätter ett revisionsråd som skall undersöka de nu i armåen tjenstgörandes förhållande och utlåta sig om de böra afskedas eller ånyo inskrifvas i rullorna; och, slutligen, stadgar att den år 1845 utarbetade krigslagen skall blifva gällande från den 1 Sept. detta år. Giornale de Roma innehöll den 23 Aug. en proklamation af general Oudinot till Romarne, i hvilken han, innan han nu lemnar Rom, tackar dess innevånare för deras sympatier, berättar för dem (hvad de annars icke kunde veta) att han skyddat dem mot politisk reaktion, och önskar att han måtte få tillfälle att in en gång arbeta för romerska statens lycka. Blott en ringa fransk styrka skulle qvarstanna i Rom, under general Rostolans befäl. Men från Paris berättas, att i en ministerkonselj den 31 Aug. beslutats, att kontraorder skulle med telegraf affärdas till Rom, så att de franska trupperna icke inskeppade sig till . Foulon. Anledningen till detta sednare förfosande skall vara, att Österrike — nu tryggt sina lombardiska besittningar, — ämnar använda hela sin i dessa länder samlade styrka vt 70—80,000 man till återställande af prestäldet i kyrkostaten. Underhöndlingarne mellan franska kabinettet och kamarillan i Gaöta hafva härigenom tagit en allvarsammare vändning, än förr. . Venedigs blockad upphäfdes den 28 Augusti. Staden lärer komma att förlora sin egenskap af frihamn. I anseende till de pestartade sjukdomar, som Österrikarne påstå härja i staden, får ingen resa dit eller dädan, men handeln är fri. . Fältmarskalken Radetzky har afrest till Wien och väntades dit som i denna vecka. Trupprörelser mot kantonen Tessins gräns hafva der ingifvit fruktan att Österrike ämnar, i samråd med Frankrike, besätta kantonen. En stark Österrikisk kolonn, som skall ökas till 10,000 man, har inträffat i Como, och 5000 man ligga i Varese. , Deputeradekammaren har med 117 röster mot 18 bemyndigat ministören att provisoriskt upptaga budgeten för 1849. . RYSSLAND OCH POLEN: Furst Paskiewitseh ankom till Warschau d-. 1 Sept. och mottogs af de församlade trupperna, AA balaangnaA NnÄARA HAÖå 2 4 ba.