med förlusten af sin militäriska grad, biilvit
införlifvade i kejserliga hären bland gemen-
skapen. Deremot har en ny orden bildats för
att belöna alla officerare som tjent i 20, samt
underofficerare som räknade 12 tjenstår.
Följande utnämningar omtalas: Krigsmini-
stern, fältmarskalklöjtnanten Gyulai till civil
och militärguvernör i Ungern; fälttygmästar
Hess till krigsminister; fältmarskalklöjtnant
Schlick kommenderande general i Böhmen och
fältmarskalklöjtnant Khevenhäller i Mähren
och Schlesien; fältmarskalklöjtnant Clam-Gal-
las till generaladjutant hos kejsaren af Ryss-
land; äfvenså skall en rysk general bekläda
denna rang hos den österrikiska kejsaren.
De ryska armåerna skola draga sig från Un-
gern och dess underlydande länder, med un-
dantag af 50—060,000 man, som berättas kom-
ma att qvarblifva öfver vintern, såsom besätt-
ning i Ungern och. Siebenbärgen.
F. d. ungerska ministrarna Perenyi och Nyari
lära blifvit förda fängslade till Pesth; äfven
insurgentcheferna Csanyi, Iranyi och Harnik
skola blifvit tillfångatagna. -
Grefve Casimir Esterhazy protesterar i Wie-
nerzeitung mot att hafva erhållit det af öster-
rikiska tidningar meddelade bref från Kossuth
(äfven intaget i Posttidningen). Samma bref
har af Aftonbladet meddelats såsom stäldt till
Casimir Batthyany, hvilken uppgift synes vara
den rätta, i fall verkligen ett dylikt bref nå-
sonsin existerat annorstädes än i wienerbladen.
SCHWEIZ.
Hertigen af Montpensier har, under resa
från Spanien, inträffat i Geneve.
Hufvudmännen för den sednaste badiska och
tyska revolutionen lära komma att qvarstanna
i Schweiz. Meilan 6 och 7 tusen flyktingar
iro ännu qvar der.
Den ryktbare predikanten Johannes Ronge
har i ;Schweiz. Nationalzeitung anklagat stånd-
rätterna i Baden för uppenbara mord och upp-
manat dem att dermed upphöra.
I Bern berättades i slutet af förra månaden,
att de tre stora makterna i norden gemensamt
och i samråd med Frankrike förklarat schwei-
giska förbundsrådet, att Neufchåtel måste åter-
sifvas åt konungen af Preussen.
ITALIEN.
Parisertidningarnes berättelser från Rom öf-
verensstärnma derulinnan att påfliga regerings-
kommissionens åtgärder blifva alltmer reaktio-
nära och att det allmänna missnöjet är steg-
radt till den högsta grad. Kommissionen har
dock ett säkert stöd i majoriteten bland de ut-
ländska sändebuden, och alla det franska sän-
debudets föreställningar synas fruktlösa. En-
ligt en berättelse i Journal des Debats från Rom,
af den 24 Aug., har t. ex vid ett af kommis-
sionens sednaste sammanträden frågan om för-
valtningens bestridande med verldsliga embets-
män blifvit så afgjord, att hela förvaltningen
åter faller i presterskapets händer — ett beslut
som förr eller sednare måste åstadkomma påilf-
vemaktens fall. Neopolitanska sändebudet gref-
ve Ludolf är det hufvudsakliga stödet bland
diplomaterna, hvaremot österrikiska sändebu-
det grefve Esterhazys moderata hållning be-
römmes. Det säges att franska envojeerna de
Rayneval och de Corcelles den 49 på sin rege-
rings vägnar öfverlemnat till kardinal Antonel-
li en not, hvari de i mycket bestämda ordalag
uppmana kommissionen att afstå från sin oklo-
ka reaktion.
Den 20 offentliggjordes i Rom en förord-
ning, som återställer armeen i det skick den
hade den 16 Nov. sistl. år; afskedar den 1
Sept. alla nu tjenstgörande officerare och sol-
dater, som äro utländningar eller icke kyrko-
statens undersåter, med en månads sold till
hemfärdspenningar; tillsätter ett revisionsråd
som skall undersöka de nu i armåen tjenstgö-
randes förhållande och utlåta sig om de böra
afskedas eller ånyo inskrifvas i rullorna; och,
slutligen, stadgar att den år 1845 utarbetade
krigslagen skall blifva gällande från den 1 Sept.
detta år.
Giornale de Roma innehöll den 23 Aug. en
proklamation af general Oudinot till Romarne,
i hvilken han, innan han nu lemnar Rom, tac-
kar dess innevånare för deras sympatier, be-
rättar för dem (hvad de annars icke kunde
veta) att han skyddat dem mot politisk reak-
tion, och önskar att han måtte få tillfälle att
in en gång arbeta för romerska statens lycka.
Blott en ringa fransk styrka skulle qvar-
stanna i Rom, under general Rostolans befäl.
Men från Paris berättas, att i en ministerkon-
selj den 31 Aug. beslutats, att kontraorder
skulle med telegraf affärdas till Rom, så att
de franska trupperna icke inskeppade sig till .
Foulon. Anledningen till detta sednare förfo-
sande skall vara, att Österrike — nu tryggt
sina lombardiska besittningar, — ämnar an-
vända hela sin i dessa länder samlade styrka
vt 70—80,000 man till återställande af prest-
äldet i kyrkostaten.
Underhöndlingarne mellan franska kabinettet
och kamarillan i Gaöta hafva härigenom tagit
en allvarsammare vändning, än förr. .
Venedigs blockad upphäfdes den 28 Augusti.
Staden lärer komma att förlora sin egenskap
af frihamn. I anseende till de pestartade sjuk-
domar, som Österrikarne påstå härja i staden,
får ingen resa dit eller dädan, men handeln
är fri. .
Fältmarskalken Radetzky har afrest till Wien
och väntades dit som i denna vecka.
Trupprörelser mot kantonen Tessins gräns
hafva der ingifvit fruktan att Österrike ämnar,
i samråd med Frankrike, besätta kantonen. En
stark Österrikisk kolonn, som skall ökas till
10,000 man, har inträffat i Como, och 5000
man ligga i Varese. ,
Deputeradekammaren har med 117 röster
mot 18 bemyndigat ministören att provisoriskt
upptaga budgeten för 1849.
. RYSSLAND OCH POLEN:
Furst Paskiewitseh ankom till Warschau d-.
1 Sept. och mottogs af de församlade trupperna,
AA balaangnaA NnÄARA HAÖå 2 4 ba.