het och lättheten att beträda den, skall den
förefalla besvärlig för dem som redan blifvit
förtrogna med de äldre åsigterna och meto-
derna; man öfvergifver icke lätt det invanda
för att gripa efter någonting främmande, eller
gör sig till lärling der man redan är mästare.
Dessutom måste det alltid blifva påkostande,
att nödgas kasta gamla begrepp och metoder
öfver bord, i utbyte mot andra, som man ännu
icke pröfvat. Men sådant är alla reformers öde;
deras pröfning, deras fullständiga godkännande
och fullföljande tillhörde alltid det uppväxande
slägtet. Ref. är ock öfvertygad att detta skall
både inse att hr Agardh gjort upptäckter af
ännu oöfverskådlig vigt för analysen, och för-
stå att tillegna sig ljuset och fördelarne deraf.
Hr Agardh har, som man ser, äfven denna
gången författat på franska; det tycks som han
icke räknade mycket på hvarken uppmärk-
samhet eller erkännande af sina landsmän. Kan-
hända ock att hans förmåga att på franska
uttrycka sig väl och nätt, ingår som ett huf-
vudskäl i hans val af detta språk, för ett ämne
som företrädesvis påkallar ett dylikt uttrycks-
sätt.
Förf:n har i denna tredje skrift varit lyck-
ligare än i de föregående i afseende på kor-
rekturet; den är fri från märkbara tryckfel,
en förmån, som icke kom den andra i ordnin-
gen till del, och som till den grad saknades i
den första, att denna knappast kan begagnas utan
en ny och rättad upplaga.
a
Norges Statistik, fremstillet ved M. Braun Tve-
the. Christiania 4348—49, 4 2 haeefte.
Då det utan tvifvel måste vara angeläget för
våra landsmän, att taga en närmare kännedom
om förhållandena i brödrariket, tillåta vi oss
anmäla denna bok såsom för närvarande den
fu!lständigaste och bästa, om icke enda, hand-
bok för vinnande häraf. Ty Krafts och Schwei
gaards arbeten i denna väg kunna icke antagas
allmännare bekanta eller nog tillgängliga i Sverige.
Krafts Norges topographisk-statistiske Beskri-
velse gifver väl en omfattande kunskap om
särskilda delar af Norge, men är i följd af den
topografiska framställningen icke egnad att lem-
na någon totalöfversigt öfver det hela aflandet.
Schweigaards statistik meddelar deremot vis-
serligen en klar öfversigt öfver Norges ekono-
miska förhållanden; men då hans verk ej ännu
är afslutadt, och de data, hvarpå det hittills
deraf utkomna stödjer sig, icke gå längre än
till 4838, efter hvilket år likväl ej obetydliga
förändringar inträffat i brödrariket, gör äfven
det Schweigaardska arbetet icke Braun Tve-
thes öfverflödigt. Så mycket mindre kan detta
ske genom G. P. Bloms Das Königreich Nor-
wegen, statistisch beschrieben, då det är af en
fremling och på ett främmande språk skrifvet,
samt dessutom icke i Sverige är särdeles be-
kant eller att bekomma i bokhandeln.
Hr Braun Tvethe har känt sig kallad att fö-
retaga närvarande arbete, destomera, som han,
i följd af sin ställning såsom kopist i inrikes
departementet i Christiania en lång tid tjenst-
gjort i statistiska tabellverkskontoret, hvarest
han fått tillåtelse att begagna många förut icke
offentliggjorda data för äldre och nyare tider;
samt dessutom i och med sin tjenst redan del-
tagit i utarbetandet af den öfversigt öfver ri-
kets ekonomiska tillstånd (för åren 1841—43,
som inrikesdepartementet h:ft att i samman-
hang med amtmännens femårsberättelser ut-
gifva; ett arbete således, hvari hr Tvethe re-
dan frambragt något analogt med deita. — Ka-
pitlen om bergverken, industrien, handeln och
bankväsendet äro behandlade med jemförelsevis
stor utförlighet, till följe af wmaterialiernas
mängd; men detta skall göra verket så mycket
brukbarare för handlande cech industriidkare,
om det ock för läsare i allmänhet ej är så till-
dragande. I kap. om militärväsendet finner man
mot slutet en jemförelse mellan Sveriges och
Norges stridskrafter, som erbjuder ämne till
många betraktelser. Förf. sjelf påpekar ett för-
hållande med Norges marin, hvars ringhet emot
den svenska står i ett slags omvänd proportion
till ländernas natur, och han resonerar öfver
hvad här vid lag kunde uträttas, eller måhända
borde göras, på ett sätt, som förtjenar bebjer-
tas, om man ock får tillstå, att han på sina
ställen ej kan fritagas från att hafva talat med
någon nationel partiskhet för de norska matro-
serna, jemförda med de svenska. Han säger
sid. 339:
Sammenligner man Norges og Sveriges Stridskref-
ter, vil: det sees, at Norge med Hensyn til Land-
magten forholdsvis ikke kan siges at staa tilbage.
Derimod er dette i höj Grad Tilfeldet med det
for de forencde Riger saa vigtige Ssforsvar.
Da de forenede Riger i strategisk Henseende i det
Vesentligste ere at betragte som en VII, maa nad-
vendigen Spforsvaret vere det vigtigste, og navnli-
gen ere der for Norge seregne Omstendigheder, som
gjore, at det synes at vere Norges Pligt at legge
fortrinlig Vegt herpaa, sely med Tilsidesettelse af
Landmagten. Disse Omstendigheder ere: 1) at Nor-
ges hele gkonomiske Existence er baseret paa en
aaben Handelsforbindelse med Udlandet. Man be-
höver blot at erindre sig Udförselen af Fiskevarer
og Trelast och Indförselen af Kornvarer, og at der
vanckalig cal kanna naavises navet fand hvår don