ramtiden endast har att söka bjelp och skydd
hos eder rättmätige landsherre, och j skolen,
om med uppriktighet j återvänden till Oss, finna
Oss beredda att glömma hvad som föregått.
Af eder alla, innevånare i vårt Hertigdöme
Slesvig, hoppas och vänte vi, att j under fort-
farandet af den nu insatta landsförvaltningen,
genom ett lag och rätt motsvarande förhållan-
de sko!en bidraga att befordra det till landets
väl börj de fredsverket, och att j äfven ifram-
tiden efter edra krafter viljen understödja våra
bemödanden att genom en landsfaderlig rege-
ring och genom af Oss förlänade nya institu-
tioner å nyo grundlägga och befästa alla våra
undersåters välfärd.
Landsförvaltningen har under den 28 Aug.
låtit kungöra, att det under den 7 April detta
år utfärdade förbud mot all gemenskap mellan
konungariket Danmark och hertigdömet Slesvig
är utan all kraft.
Ifrån Rendsborg skrifves, att den så kallade
Slesvig-holsteinska armåeen nu består af 14 li-
nie-infanteribataljoner, hvardera af 1000 man,
5 jägarkårer af lika styrka (?), 2 kavallerirege-
menten, hvardera af 750 hästar, 6 batterier
fästnings- och 6 batterier fält-artilleri samt
400 man pionierer. De äldre årsklasserna per-
mitteras under stilleståndet.
I Rendsborgs garnison hade ombyte föregått.
SPANIEN.
Mon tros bestämdt utträda ur ministeren.
I Madrid intrigeras för att hindra verkstäl-
ligheten af den nya tulltariffen, som anses för-
delaktig för England. Det berättas, att engel-
ska regeringen skall vara missbelåten med nu-
varande ministeren och att ett ultimatum har
blifvit afgifvet från lord Palmerston, som skall
vara ganska allvarsamt. Deri skall yrkas icke
endast upprättelse för äldre förnärmelser mot
engelska sändebudet, utan äfven betalning till
engelska innehafvare af gamla spanska stats-
låne-obligationer. — Tulltariffens skyndsamma
verkställande torde dock vara den egentliga,
ehuru tysta fordran.
Spanska expeditionen till Kyrkostaten åter-
väntas i slutet af denna månad.
FRANKRIKE.
Ministeren är i en besynnerlig ställning —
det har ingen tidning för sig. Blott hr Cham-
balle afvärjer de hugg Assemblee Nationale,
gifver hans vän, hr Dufaure. Emellertid på-
står Aftonmonitören, hvars namn redan an-
tyder dess officiösa karakter, att alla sägner
om ministerförändring äro fabler.
I Paris hade man den underrättelse från
Ems, att dervarande legitimistkongress åtskiljts,
utan att kunnat förena sig om det tilltänkta
manifestet till franska folket. Man ansåg ti-
den ännu icke vara inne att vidtaga några
kraftigare steg för den äldre bourbonska liniens
sak. Hr Laborde var återkommen till Paris
och Laroche-Jacquelin till sina gods.
I nästan alla departementer hade vid valen
till byråerna i les Conseils-Generaux det kon-
servativa partiet segrat.
Hr Clary, som är slägtinge såväl till den
svenska kongl. familjen som till presidenten
Ludvig Napoleon, har afrest från Paris till
Stockholm,. (Förmodligen är det till Chri-
stiania.)
Allt blifver nu i Frankrike behandladt ur
politisk partisynpunkt.
De i Paris inrättade associationer som utdela
soppa åt de fattige, under kolerans härjning,
utgifvas vara fiendtlige mot regeringen, legiti-
mistiske, komunistiske, sociale, 0. s. v. Polisen
vakar öfver dem, för att hindra tidningars och
brochyrers spridning eller läsning vid utdel-
ningsställena, och ett af köken var nästan en
hel dag stängdt. En ifrågasatt nattasyl för de
fattiga har icke kunnat komma till stånd, eme-
dan man befarar, att den skulle blifva en plant-
skola för socialister och ett läsekabinett för
demokratiska brochyrer.
Så snart någon demokratisk författare nu
vågar framställa en liberal tanka, öfverfalles
han genast med personliga smädelser och in-
sinuationer, af de reaktionära organerna.
,Monitören har offentliggjort statsrådets be-
rättelse till republikens president om hr de
Lesseps förhållande såsom sändebud i Rom.
Tvenne saker läggas honom till last:
1) att hafva handlat mot sina instruktioner
och
2) att hafva undertecknat en traktat, som
helt och hållet strider mot Frankrikes intresse
och värdighet.
Mot instruktionen skulle han hafva handlat
i trenne punkter:
a) Han har icke inskränkt sig till under-
handling med de romerska autoriteterna, så-
som med en blott de facto bestående makt:
han har genom sina handlingar gifvit dem en
moralisk makt, hvilket han icke bordt.
b) Han har i väsendtliga punkter handlat
mot Harcourts och Raynevals vilja, hvaremot
hans instruktioner ålade honom att träffa öf-
verenskommelse med dem om allt, som hade
en större vigt.
c) Ehuru han endast erhållit bemyndigande
att underhandla om särskilda punkter och ar-
beta på att göra Roms besättande möjligt, så
har han dock befattat sig med lösningen af
frågan i sin helhet, hvilket synes af utkast
rr Tr ann Lilla fill om dal In.
Aer Or -