ramtiden endast har att söka bjelp och skydd hos eder rättmätige landsherre, och j skolen, om med uppriktighet j återvänden till Oss, finna Oss beredda att glömma hvad som föregått. Af eder alla, innevånare i vårt Hertigdöme Slesvig, hoppas och vänte vi, att j under fortfarandet af den nu insatta landsförvaltningen, genom ett lag och rätt motsvarande förhållande sko!en bidraga att befordra det till landets väl börj de fredsverket, och att j äfven iframtiden efter edra krafter viljen understödja våra bemödanden att genom en landsfaderlig regering och genom af Oss förlänade nya institutioner å nyo grundlägga och befästa alla våra undersåters välfärd. Landsförvaltningen har under den 28 Aug. låtit kungöra, att det under den 7 April detta år utfärdade förbud mot all gemenskap mellan konungariket Danmark och hertigdömet Slesvig är utan all kraft. Ifrån Rendsborg skrifves, att den så kallade Slesvig-holsteinska armåeen nu består af 14 linie-infanteribataljoner, hvardera af 1000 man, 5 jägarkårer af lika styrka (?), 2 kavalleriregementen, hvardera af 750 hästar, 6 batterier fästningsoch 6 batterier fält-artilleri samt 400 man pionierer. De äldre årsklasserna permitteras under stilleståndet. I Rendsborgs garnison hade ombyte föregått. SPANIEN. Mon tros bestämdt utträda ur ministeren. I Madrid intrigeras för att hindra verkställigheten af den nya tulltariffen, som anses fördelaktig för England. Det berättas, att engelska regeringen skall vara missbelåten med nuvarande ministeren och att ett ultimatum har blifvit afgifvet från lord Palmerston, som skall vara ganska allvarsamt. Deri skall yrkas icke endast upprättelse för äldre förnärmelser mot engelska sändebudet, utan äfven betalning till engelska innehafvare af gamla spanska statslåne-obligationer. — Tulltariffens skyndsamma verkställande torde dock vara den egentliga, ehuru tysta fordran. Spanska expeditionen till Kyrkostaten återväntas i slutet af denna månad. FRANKRIKE. Ministeren är i en besynnerlig ställning — det har ingen tidning för sig. Blott hr Chamballe afvärjer de hugg Assemblee Nationale, gifver hans vän, hr Dufaure. Emellertid påstår Aftonmonitören, hvars namn redan antyder dess officiösa karakter, att alla sägner om ministerförändring äro fabler. I Paris hade man den underrättelse från Ems, att dervarande legitimistkongress åtskiljts, utan att kunnat förena sig om det tilltänkta manifestet till franska folket. Man ansåg tiden ännu icke vara inne att vidtaga några kraftigare steg för den äldre bourbonska liniens sak. Hr Laborde var återkommen till Paris och Laroche-Jacquelin till sina gods. I nästan alla departementer hade vid valen till byråerna i les Conseils-Generaux det konservativa partiet segrat. Hr Clary, som är slägtinge såväl till den svenska kongl. familjen som till presidenten Ludvig Napoleon, har afrest från Paris till Stockholm,. (Förmodligen är det till Christiania.) Allt blifver nu i Frankrike behandladt ur politisk partisynpunkt. De i Paris inrättade associationer som utdela soppa åt de fattige, under kolerans härjning, utgifvas vara fiendtlige mot regeringen, legitimistiske, komunistiske, sociale, 0. s. v. Polisen vakar öfver dem, för att hindra tidningars och brochyrers spridning eller läsning vid utdelningsställena, och ett af köken var nästan en hel dag stängdt. En ifrågasatt nattasyl för de fattiga har icke kunnat komma till stånd, emedan man befarar, att den skulle blifva en plantskola för socialister och ett läsekabinett för demokratiska brochyrer. Så snart någon demokratisk författare nu vågar framställa en liberal tanka, öfverfalles han genast med personliga smädelser och insinuationer, af de reaktionära organerna. ,Monitören har offentliggjort statsrådets berättelse till republikens president om hr de Lesseps förhållande såsom sändebud i Rom. Tvenne saker läggas honom till last: 1) att hafva handlat mot sina instruktioner och 2) att hafva undertecknat en traktat, som helt och hållet strider mot Frankrikes intresse och värdighet. Mot instruktionen skulle han hafva handlat i trenne punkter: a) Han har icke inskränkt sig till underhandling med de romerska autoriteterna, såsom med en blott de facto bestående makt: han har genom sina handlingar gifvit dem en moralisk makt, hvilket han icke bordt. b) Han har i väsendtliga punkter handlat mot Harcourts och Raynevals vilja, hvaremot hans instruktioner ålade honom att träffa öfverenskommelse med dem om allt, som hade en större vigt. c) Ehuru han endast erhållit bemyndigande att underhandla om särskilda punkter och arbeta på att göra Roms besättande möjligt, så har han dock befattat sig med lösningen af frågan i sin helhet, hvilket synes af utkast rr Tr ann Lilla fill om dal In. Aer Or