RÄTTEGÅNGSocH POLISSAKER. I går kl. 3 e m. företog kämnersrättens 2:drs afdelning vid Danvikens dårhus undersökningen angående den vid dårhuset aflidne enkan Petterssons misshandling och förhandlingen fortsattes till närs kl. 9, utan att likväl man medhann att afhöra all: personer, som i saken hade att afgifva upplysningar De personer som afhördes voro pigorna Carlsson, Flodberg, Herlin, Höglin, Lundqvist, sköterskan Lindström, portvakten Lundberg, t. f. inspektoren Lundberg, doktor Greve, förestånderskan Olsson, fru Åkerman, mamsell Daguin och den aflidne Petterssons systerdotter mamsell Lundqvist. Vittnet Carlsson, som först afhördes, var i yttersta grad osäker och tvehogsen. Ordföranden gjorde många föreställningar till henne om vigten af att öppet och utan sidoafsigter berätta allt, hvarom vittnet kunde hafva någon kännedom, men då hon likväl fortfor i sin osäkerhet, fann rätten för godt att låta utföra tilltalade Sandberg, på det icke vittnet möjligen skulle af hans närvaro ingifvas betänkligheter emot att öppet framlägga, hvad som kunde vara henne bekant. Det egentligen vigtigaste detta vittne hade att förmäla inskränkte sig emellertid dertill, att, då vittnet, som lördagseftermiddagen varit till staden, kommit hem, hade pigan Lundqvist, som för tillfället skött vittnets göromål, berättat, att patienten Pettersson blifvit misshandlad. Söndagsmorgonen hade vittnet besökt Pettersson och dervid iakttagit att Hon hade blånader på lår och ben och, som vittnet ville minnas, äfven på bröstet. Vittnet minnes icke om hon frågade Pettersson rörande denna misshandling och det hade icke talat om för någon huru patienteh såg ut, men eh annån patient. Zetterberg hade varit närvarande äfven för att betrakta Pettersson. Från söndagsmiddagen, då Pettersson förtärde något litet, hade hon mottagit så godt som icke någon föda. Om tisdagen hade blånaderna betydligt tilltagit och om qvällen hade hon jemravsig. Sednare på aftonen omkring 10-tiden hade vittnet med pigan Lundqvist, sjuksköterskan Lindström och patienten Norberg besökt Pettersson, då de förmärkt att bröstet häfde sig mer än vanligt och att alla tecken utvisade det hennes sista stund nalkades. Fru Lindström och patienten Norberg hade då qvar stadnad, för att åfvakta Petterssons död. Under det att detta vittne afhördes hade hr justieombudsmannen infunnit sig för att öfvervara förhandlingen. På aktors påminnelse blef Sandberg åter införd för att höra det väsendtigaste af vittnets berättelse, men han gaf icke någon vidare förklaring öfver hvad som orsakat blånaderna på Petterssons kropp än hvad han förut änfört. Pigan Flodberg berättade att hon sett drängen Hagberg hafva, då han skulle införa Pettersson till dårhuset, upplyftat denna och stött henne mot stengolfyet. Detta hade dock enligt vittnets förmodan skett för att bringa Pettersson, som varit mycket oregerlig, till någon stillhet. )