I Amiens trodde jag verkligen, att Frankrikes, Europas och mitt öde vore stadgadt, att kriget vore slut. Det var engelska kabinettet, som åter upptände det ; detta ensamt har Europa att tacka för de följande olyckorna. Det ensamt skall bära ansvaret. Hvad mig sjelf beträffar, ämnade jag helt och hållet egna mig åt Frankrikes förvaltning, och jag tror att jag deruti skulle gjort underverk. Jag skulle ej hafva förlorat någonting i ära, men vunnit mycket i besittningar. Jag skulle hafva moraliskt eröfrat Europa, lika väl som jag var säker om att eröfra det med vapen. Hvilken ära har man icke beröfvat mig! — — — Jag hade ett ändamål i sigte; det var en allmän fred, det var att förmå alla makter till en ofantlig förminskning af deras stående härar. — — — Jag skulle hafva önskat en europeisk inrättning och europeiska priser, till ledning och ordnande af alla lärda samfund i Europa. — — — På det sättet, genom en sådan upplysning, allmänt spridd, skulle man måhända kunnat drömma om hela den europeiska familjens styrande genom ett slags amerikansk kongress. — — — Den heliga alliansen är en id, som de hafva stulit från mig. — Och i Mojaisk, under tåget till Moskwa, den 6 Sept. 4812, skref han: Hvad är kriget? Ett barbariskt yrke, der konsten består uti att vara starkast på en gifven punkt. Vi gå härefter till de nu lefvande. Var general Cavaignac utopist, när han den 314 Mars 1849 yttrade i franska, nationalförsamlingen följande: Krig är diktatur; det är farligt för friheten. Var hr Thiers, som så gerna beskrifver fältslag, utopist, när han i La Monarchie de 1830 sade: Friheten behöfver fredens upprätthållelse, ty den är ett andens framskridande, och andliga framsteg kräfva fred.n Och måste den nuvarande ministerpresidenten Odilon Barrot förebrås att vara utopist derför, att han skref, den 435 November 1848 (märk dagen !): Jag önskar, att den af folket valde har en tillräckligt stark majoritet att afskrämma från våldsamma försök och att gifva honom så mycken styrka, att han utan fara kan förminska på en gång armeen och budgeten, som krossar oss, till undvikande af en tyvärr alltför öfverhängande bankrutt; med ett ord att återgifva samhället styrka och lugn. Vi måste välja mellan en effektiv krigsmakt, som kostar oss 400 millioner om året, och en tyvärr alltför öfverhängande bankrutt; — det är hr Barrot som säger så; mellan bibehållandet af en armå på 500,000 man och republikens omöjlighet, enligt hr Thiers utsago. — , —