I Amiens trodde jag verkligen, att Frankrikes,
Europas och mitt öde vore stadgadt, att kriget vore
slut. Det var engelska kabinettet, som åter upptände
det ; detta ensamt har Europa att tacka för de föl-
jande olyckorna. Det ensamt skall bära ansvaret.
Hvad mig sjelf beträffar, ämnade jag helt och hållet
egna mig åt Frankrikes förvaltning, och jag tror att
jag deruti skulle gjort underverk. Jag skulle ej
hafva förlorat någonting i ära, men vunnit mycket
i besittningar. Jag skulle hafva moraliskt eröfrat
Europa, lika väl som jag var säker om att eröfra
det med vapen. Hvilken ära har man icke beröfvat
mig! — — — Jag hade ett ändamål i sigte; det
var en allmän fred, det var att förmå alla makter
till en ofantlig förminskning af deras stående härar.
— — — Jag skulle hafva önskat en europeisk in-
rättning och europeiska priser, till ledning och ord-
nande af alla lärda samfund i Europa. — — — På
det sättet, genom en sådan upplysning, allmänt
spridd, skulle man måhända kunnat drömma om
hela den europeiska familjens styrande genom ett
slags amerikansk kongress. — — — Den heliga al-
liansen är en id, som de hafva stulit från mig. —
Och i Mojaisk, under tåget till Moskwa, den 6 Sept.
4812, skref han: Hvad är kriget? Ett barbariskt
yrke, der konsten består uti att vara starkast på en
gifven punkt.
Vi gå härefter till de nu lefvande. Var general
Cavaignac utopist, när han den 314 Mars 1849 ytt-
rade i franska, nationalförsamlingen följande: Krig
är diktatur; det är farligt för friheten.
Var hr Thiers, som så gerna beskrifver fältslag,
utopist, när han i La Monarchie de 1830 sade:
Friheten behöfver fredens upprätthållelse, ty den är
ett andens framskridande, och andliga framsteg kräfva
fred.n
Och måste den nuvarande ministerpresidenten O-
dilon Barrot förebrås att vara utopist derför, att han
skref, den 435 November 1848 (märk dagen !):
Jag önskar, att den af folket valde har en till-
räckligt stark majoritet att afskrämma från våld-
samma försök och att gifva honom så mycken styr-
ka, att han utan fara kan förminska på en gång
armeen och budgeten, som krossar oss, till undvi-
kande af en tyvärr alltför öfverhängande bankrutt;
med ett ord att återgifva samhället styrka och lugn.
Vi måste välja mellan en effektiv krigsmakt, som
kostar oss 400 millioner om året, och en tyvärr
alltför öfverhängande bankrutt; — det är hr Barrot
som säger så; mellan bibehållandet af en armå på
500,000 man och republikens omöjlighet, enligt hr
Thiers utsago.
— , —