afseende medförd många värdefulla antydnin-
gar och föreskrifter från presidenten sjelf.l
National nämner i anledning häraf om Lud-
vig Filips lansett och åderlåtning, och skäm-
tar deröfver att Frankrike, som haft en fält-T
skärskung, nu fått en president-apotekare.
Lon Faucher, f. d. inrikesminister, har åter-
kommit till Paris. I Limoges hade han haft
ett lindrigt anfall af choleran. I samma stad
hade departementets moderata centralutskott
gifvit er bankett till hans ära, dervid han hbål-
lit ett tal, bvaraf man velat sluta, att han snart
nog kommer att återtaga ärendernas ledning.
Han yttrade bland annat följande:
Det finns revolutioner, som fullkomliggöra
ider, seder, institutioner; med ett ord som
beteckna ett framskridande i menniskoandens
gång. Det finns åter andra, som äro ett straff:
för folken och framstå såsom en meteor, för
att kasta sin skimrande klarhet på djupet af
samhällsordningen. - Februarirevolutionen har
kommit öfver oss såsom ett straff. Den har:
kommit för att straffa medelklassen, emedan
den icke väl nyttjat sin makt under de 18
år, som den haft den; derföre att den, förblin-
dad genom egennyttiga intressen, felat mot de
ädla känslor, hvilka måste vara driffjedern för
hvar och en, som har den äran att omedel-:
bart gripa in i sitt fiderneslands historia.n
Constitutionel vederlägger åtskilliga rykten
om en nära förestående ministerförändring.
Thiers, heter det, tänker icke alls på att blifva
minister. Courrier frangais,, som mottager sina
ingifvelser från Thiers sjelf, för ett bestämdare
språk: Ingen förändring i ministeren kommer
att ega rum under prorogalionstiden; vid na-
tionalförsamlingens sammanträde skall man san-
nolikt åvägabringa icke blott en sammanjemk-
ning, utan en fullkomlig förändring. Den hän-
delse, som vi förespå, skall hafva till hufvud-
syfte att befästa Frankrikes ordning och frihet
i det inre och värdighet i afseende på utlandet.
Lola Montez och hennes gemål hafva isträn-
gaste inkognito ankommit till Marseille, och
derefter genast gått om bord på ångbåten Ma-
rie Antoinette till Rom, för att tillbringa smek-
månaderna i Italien.
Hr Persigny har rest till Tyskland, som det
berättas i friareärender för presidenten Bona-
parte, hvilken enligt ryktet fikar efter en nor-
disk — några säga en Svensk prinsessan.
Presidenten sjelf skulle den 2 September resa
till Epernay och andra städer i Marnedepar-
tementet. -
Hvad fattas oss? säger Corsaren för den
26 Aug. Åck, det fattas oss penningar, bröd,
kredit, bundsförvandter, ideer, nationalitet, ja
oss fattas morgondagen. Låt mig slippa att
säga, hvad som mer fattas ossn.
Fredskongressens tredje och sista session äg-
de rum der 24 Aug. Den katholska pastorn
Deguerry höll ett tal, som skördade mycket
bifall. En åhörare, som förmodligen ville sätta
den katholske presten i förlägenhet, lät i hans
händer komma en sedel med följande ord: I
dag är Bartholomeinattens årsdag. Talaren
förklarade under åhörarnes bifall, att detta
stora mord, hvarom så mycket varit taladt,
icke hörde till ämnet för förhandlingarne. Föl-
jande ord väckte mycket uppseende:
Skall jag uttala min mening helt och bål-
let? Jag älskar icke restaurationer genom främ-
mande vapen; men lika litet älskar jag revo-
lutioner, som åstadkommits af främlingar. Då
man med främmande händer restaurerar en
regering, begår man våld mot landet. Skali
detta våld blifva ständigt? Det är omöjligt.
Man har på det sättet endast ti!lstoppat en
vulkan, som blott afvaktar ett gynsamt ögon-
blick för att utspy sin glödande lava, sin lava
af blod och spillror. Ett bättre medel att be-
kämpa revolutionen, är att utrota eländet. Då
detta icke mer existerar, så finnas icke heller
några revolutioner merp.
Victor Hugos sluttal skördade än större bi-
fall och besvarades med sjufaldt hurrarop, som;
engelsmannen Cobden utbragte. Den 23 hade
Cocquerel, Emile de Girardin och Cobden ut:
märkt sig såsom talare.
Följande dagen den 25 Aug. gaf utrikes mi-
nistern Tocqueville en bankett för fredskon-
gressens ledamöter. Omkring 1,500 gäster voro
samlade i hötel des Capucins.
Vid fredskongressen hade qväkarne väckt eit
visst uppseende för sin egna drägt. Flere af
denna sekt hade med sina fruntimmer lemnat
Amerika för att besöka en kongress, hvars syfte
så öfverensstämde med deras religiösa sympa-
tier. Qväkarne, säger en tidning, nyttja i all-
mänhet svart frack och utmärka sig för ut-
sökt renlighet. Fruntimmerna äro äfvenledes
enformigt klädda; de gifta begagna ljusgråa klä-
der, flickor hvita och enkor violetta. Alla
bära en bakåt spetsig och framtill utstående
hatt, liksom William Penns gemål.
Man vill veta, att frågan om grundlagens
revision verkligen kommer att upptagas af flera
departementsråd. Landsorternas allmänna opi-
nion i denna fråga påstås uttala sig med så-
dan enhällighet, att man skänker uppmärk-
samhet deråt.
Carl Blind, sändebud från f. d. provisoriska
regeringen i Pfalz-Baden, har efter en lång
fängelsetid blifvit förvist från Frankrike. Han
skall under eskort af en polisagent afresa till