skulle uttagas för hvarje åbo särskildt, och endas:
3:ne resolutioner utfärdas, eller en för hvarje åbo
Allmänheten får någon gång dyrt plikta för att er
och annan landshöfding icke gjort tjenst i något em
betsverk och icke äger några juridiska kunskaper
De fleste ärender bli främmande för en sådan, som
måste helt och hållet kasta sig i armarne på sir
landssekreter, lycklig om denne är samvetsgrann och
oegennyttig. En och annan landshöfding har ju en-
dast användt sin mesta och bästa tid på studeran.
det af krigsartiklarne och exercisreglementet; mer
ett studium af de förre gör en landshöfding, som
icke riktigt uppfattat sin ställning, ibland något fö:
djerf; då deremot ett djupsinnigare grubblande ;
exercisreglementet kan göra, att ett hufvud, synner-
ligast om åren något förslöat det, så förirrar sig
takterne, att det slutligen blir alldeles taktlöst.
(Insändt.)
Mendacem oportet esse memorem.
Utgifvaren af Tiden för den 25 Augusti d. å. sö-
ker, i anledning af en liten insänd artikel i A. B.
urskulda den uppenbara motsägelsen mellan Tiden:
åsigter och vissa i hr Palmblads geografi befintliga
yttranden om Ungerns elände och styffaderliga be-
handling från österrikiska regeringens sida. Detta
urskuldande må gälla hvad det kan. Insändaren har
icke, såsom Tiden förmenar, velat finna en sådan
motsägelse, utan endast gifvit svar på Tidens fråga,
hvarifrån någon kunnat hämta den uppgiften, att
Österrike utsugit Ungern. Tiden förmäler sig
hafva år 4948 ändrat sin dittills hysta åsigt om Un-
gerns elände, och den styffaderliga behandlingen,
säger Tiden, var fullkomligt sann ända till Nov.
4847. Det är vid sådant förhållande likväl besyn-
nerligt, att i samma tidning år 41849 få läsa, att
det är första gångenp (!) redaktionen, för sin del
hört den ifrågavarande förebråelsen.