Ett tal, som mären i Havre höll till presi-
denten Bonaparte vid hans besök, har icke
utan skäl väckt ett visst uppseende. Mären
yttrade hufvudsakligen:
Edert manifest, edert budskap, edra skrifter, hr
president! länder oss till bevis, att ni förstår: att
en regents högsta ära består i de rege ades ära.
Ni säger med oss: Nog af resolutioner! Frankrike
har sedan mer än 60 år gjort politiska experimen
ter, som utmatta och demoralisera det. Det är tid.
att göra balt. De politiska revolutionernas sista ord:
republik har blifvit uttaladt af landet. Såsom de
europeiska staternas äldste broder har Frankrike
nått sin politiska myndighet, det känner sig starkt
nog att regera sig sjelf: Republiken har således rät-
tighet att existera. I Frankrikes närvarande till-
stånd, i kraften af dess politiska, vetenskapliga, in-
dustriella, byggnads och handels geni, är det nödigt
för folket, att man med sans påskyndar de utveck-
lingar, för hvilka konstitutionen banat väg, — jag
menar regelmässiga konseqventa utvecklingar. Dessa
utvecklingar kunna endast ske under ordning och
lydnad för lagarne.
Vi hafva till vår lycka sett, hr president, att ni
är fast i det beslut, att upprätthålla den förra ge-
nom att vaka öfver de sednare. Vi kunne i öfrigt
icke betvifla, att edert höga inflytande blifver en
ganska stark impuls för eder regering i alla dessa
utvecklingar. Ni har försäkrat oss, att upproren icke
skola hafya någon framgång. Vi hoppas det. Ni
skall icke tåla, att något politiskt parti vid republi-
kens vagga gör det omöjliga försöket att åter upp-
höja en dynasti. Blif den franska republikens förste
laglige grundläggare: måtte Frankrikes kärlek blifva
er krona; eder ära skall då blifva odödlig. Washing-
ton hade ingen annan; hans minne skall evigt lefva.
Lefve republikens president !
Presidenten svarade:
Jag beklagar mycket, mine herrar, att jag ej så
som jag önskade kan uttala min tacksamhet för det
hjertliga sätt, hvarpå jag blifvit mottagen. Tillåten
mig dock att med få ord föreslå en skål för Havres
välgång och för dess handels blomstring. (Hand-
.klappningar.) Denna stads befolkning skall hvarje
dag stärkas i den öfvertygelse, att ingen blomstring
finnes för handeln utan ordning och stabilitet (lif-
ligt bifall). Nej, utan ordning och stabilitet finnes
ingen allmän lycksa!ighet. (Handklappningar.) M. H.
Jag dricker för staden Hayvres välgång (Uthållande
bravorop).
De ministeriella bladen t. ex. Constitulionnel! finna
-märens öppna och bhjertliga språk opassande. Andra
tidningar tro sig under presidentens ord se en illa
dold förlägenhet, blandad med en liten portion för-
argelse öfver lexan. Särskildt anmärkes att presi-
denten icke svarade ett enda ord på sjelfva den re-
publikanska bekännelsen, hvaremot han tvenne gån-
ger med särskild betoning nämnde ordet: stabilitet.
Femprocentsfonderna stodo den 14 Aug. på 88.175 å
89; treprocents på 33,85 å 34: bankens aktier på
2975 å 2280 och nordbanans på 422,50 å 425. Den
15:de var icke börsdag för namnsdagshögtidligheter-
nas skull. I operapassagen hade femprocents nomi-
nelt stiait till 89 fr.
STORBRITANNIEN.
Drottningen ankom den 14 till Glasgow, reste
derifrån till Perth, och skulle vidare begifva
sig till Balmoral.
Till betygande af sin tillfredsställelse öfver
sitt mottagande i Dublin, skall drottningen ut-
nämna prinsen af Wales till grefve af Dublin.
Lordmayorn der i staden skall göras till ba-
ronet.
Times förordar, i en artikel om Danmarks
förhållanden, detta lands förening med Sverige
på samma sätt som Norge är dermed före-
nadt.
Flere ministeriel:a tidningar, såsom Econo-
mist och Globe, uttrycka sig rörande Ungern
på ett sätt, som gör troligt att lord Palmerston
efter parlamentets nästa sammanträde vidtager
någon åtgärd till Ungerns förmån.
Guvernören på Goda Hoppsudden, Sir Harry
Smith har tillkännagifvit i Cap, att han, oak-
tadt sin egen och innevånarnes motvilja, måste
lyda den peremtoriska ordern från regeringen
om Caplandets förvandling till en straffkoloni.
Uti London hölls den 13 dennes ett stort
möte af medlemmar från flera reformsällska-
per, och bevistades af 4000 personer på Drury-
Lane-teatern. Ordförande för tillfället var Sir
Josuha Walmsey, och många notabiliteter samt
damer bevistade mötet. Af de yttranden som
härvid förekommo, synes det att representa-
tionsreformen vinner allt flera anhängare. Om
tillfälle blir skola vi meddela något framdeles
af de intressanta förhandlingarna.
Hr Josef Humes motion om reform af engelsk:
parlamentet.
I närvarande tid, då frågan om en repre-
sentationsreform är så lifligt å bane häri Sve-
rige, torde det vara af ökadt intresse att med-
dela ordagranna innebåilet af den motion,som
mr Josef Hume, en af underhusets äldsta och
mest högaktade mediemmar, tillkännagifvit sig
ämna framlägga i nästa parlament, angående
en reform af engelska representationen. Denna
motion afser väl nemligen en sådan utsträck-
ning af valrätten (the elective franchise), att
hvarje till myndiga år kommen man, som icke
lider af någon mental eller legal oförmögen-
het, och hvilken såsom ägare eller hyresman
bebott ett hus eller en del af ett hus un-
der tolf månader, och för den tiden blifvit
behörigen beskattad till de fattiga inom för-
samlingen, skall inregistreras såsom elektor
och berättigas att votera till en representant
i parlamentet; vidare att valen skola förrättas
med slutna sedlar; att parlamentsledamöternes
uppdrag icke skall räcka längre än trenne år,
och att proportionen af representanternas an-
tal skall göras mera motsvarande den nuva-
rande befolkningens och egendomens storlek.
TYSKLAND.
Såsom de föregående posterna medföra äfven
dagens tidningar föga märkliga faktiska nyhe-
ter från detta land. Det förnämsta inskränker
sig till rykten och förmodanden. Emedlertid
synes det som om Preussen och Österrike
skulle vara nära att försona sig med hvar-
andra. Atminstone skrifves från Frankfurt:
De sedan några dagar utspridda ryktena,
alt en sammanjemkning mellan Österrike och
Preussen i tyska frågan skulle snart förestå,
omtalas nu äfven bestämdare i de högre kret-
sarne och man tror derpå, utan att kunna
göra sig redo för orsaken. Det säges nemli-
gen att Österrike är beredt att öfverlemna den
exekutiva myndigheten i tveka förhundootaton