Article Image
Ett tal, som mären i Havre höll till presidenten Bonaparte vid hans besök, har icke utan skäl väckt ett visst uppseende. Mären yttrade hufvudsakligen: Edert manifest, edert budskap, edra skrifter, hr president! länder oss till bevis, att ni förstår: att en regents högsta ära består i de rege ades ära. Ni säger med oss: Nog af resolutioner! Frankrike har sedan mer än 60 år gjort politiska experimen ter, som utmatta och demoralisera det. Det är tid. att göra balt. De politiska revolutionernas sista ord: republik har blifvit uttaladt af landet. Såsom de europeiska staternas äldste broder har Frankrike nått sin politiska myndighet, det känner sig starkt nog att regera sig sjelf: Republiken har således rättighet att existera. I Frankrikes närvarande tillstånd, i kraften af dess politiska, vetenskapliga, industriella, byggnads och handels geni, är det nödigt för folket, att man med sans påskyndar de utvecklingar, för hvilka konstitutionen banat väg, — jag menar regelmässiga konseqventa utvecklingar. Dessa utvecklingar kunna endast ske under ordning och lydnad för lagarne. Vi hafva till vår lycka sett, hr president, att ni är fast i det beslut, att upprätthålla den förra genom att vaka öfver de sednare. Vi kunne i öfrigt icke betvifla, att edert höga inflytande blifver en ganska stark impuls för eder regering i alla dessa utvecklingar. Ni har försäkrat oss, att upproren icke skola hafya någon framgång. Vi hoppas det. Ni skall icke tåla, att något politiskt parti vid republikens vagga gör det omöjliga försöket att åter upphöja en dynasti. Blif den franska republikens förste laglige grundläggare: måtte Frankrikes kärlek blifva er krona; eder ära skall då blifva odödlig. Washington hade ingen annan; hans minne skall evigt lefva. Lefve republikens president ! Presidenten svarade: Jag beklagar mycket, mine herrar, att jag ej så som jag önskade kan uttala min tacksamhet för det hjertliga sätt, hvarpå jag blifvit mottagen. Tillåten mig dock att med få ord föreslå en skål för Havres välgång och för dess handels blomstring. (Hand.klappningar.) Denna stads befolkning skall hvarje dag stärkas i den öfvertygelse, att ingen blomstring finnes för handeln utan ordning och stabilitet (lifligt bifall). Nej, utan ordning och stabilitet finnes ingen allmän lycksa!ighet. (Handklappningar.) M. H. Jag dricker för staden Hayvres välgång (Uthållande bravorop). De ministeriella bladen t. ex. Constitulionnel! finna -märens öppna och bhjertliga språk opassande. Andra tidningar tro sig under presidentens ord se en illa dold förlägenhet, blandad med en liten portion förargelse öfver lexan. Särskildt anmärkes att presidenten icke svarade ett enda ord på sjelfva den republikanska bekännelsen, hvaremot han tvenne gånger med särskild betoning nämnde ordet: stabilitet. Femprocentsfonderna stodo den 14 Aug. på 88.175 å 89; treprocents på 33,85 å 34: bankens aktier på 2975 å 2280 och nordbanans på 422,50 å 425. Den 15:de var icke börsdag för namnsdagshögtidligheternas skull. I operapassagen hade femprocents nominelt stiait till 89 fr. STORBRITANNIEN. Drottningen ankom den 14 till Glasgow, reste derifrån till Perth, och skulle vidare begifva sig till Balmoral. Till betygande af sin tillfredsställelse öfver sitt mottagande i Dublin, skall drottningen utnämna prinsen af Wales till grefve af Dublin. Lordmayorn der i staden skall göras till baronet. Times förordar, i en artikel om Danmarks förhållanden, detta lands förening med Sverige på samma sätt som Norge är dermed förenadt. Flere ministeriel:a tidningar, såsom Economist och Globe, uttrycka sig rörande Ungern på ett sätt, som gör troligt att lord Palmerston efter parlamentets nästa sammanträde vidtager någon åtgärd till Ungerns förmån. Guvernören på Goda Hoppsudden, Sir Harry Smith har tillkännagifvit i Cap, att han, oaktadt sin egen och innevånarnes motvilja, måste lyda den peremtoriska ordern från regeringen om Caplandets förvandling till en straffkoloni. Uti London hölls den 13 dennes ett stort möte af medlemmar från flera reformsällskaper, och bevistades af 4000 personer på DruryLane-teatern. Ordförande för tillfället var Sir Josuha Walmsey, och många notabiliteter samt damer bevistade mötet. Af de yttranden som härvid förekommo, synes det att representationsreformen vinner allt flera anhängare. Om tillfälle blir skola vi meddela något framdeles af de intressanta förhandlingarna. Hr Josef Humes motion om reform af engelsk: parlamentet. I närvarande tid, då frågan om en representationsreform är så lifligt å bane häri Sverige, torde det vara af ökadt intresse att meddela ordagranna innebåilet af den motion,som mr Josef Hume, en af underhusets äldsta och mest högaktade mediemmar, tillkännagifvit sig ämna framlägga i nästa parlament, angående en reform af engelska representationen. Denna motion afser väl nemligen en sådan utsträckning af valrätten (the elective franchise), att hvarje till myndiga år kommen man, som icke lider af någon mental eller legal oförmögenhet, och hvilken såsom ägare eller hyresman bebott ett hus eller en del af ett hus under tolf månader, och för den tiden blifvit behörigen beskattad till de fattiga inom församlingen, skall inregistreras såsom elektor och berättigas att votera till en representant i parlamentet; vidare att valen skola förrättas med slutna sedlar; att parlamentsledamöternes uppdrag icke skall räcka längre än trenne år, och att proportionen af representanternas antal skall göras mera motsvarande den nuvarande befolkningens och egendomens storlek. TYSKLAND. Såsom de föregående posterna medföra äfven dagens tidningar föga märkliga faktiska nyheter från detta land. Det förnämsta inskränker sig till rykten och förmodanden. Emedlertid synes det som om Preussen och Österrike skulle vara nära att försona sig med hvarandra. Atminstone skrifves från Frankfurt: De sedan några dagar utspridda ryktena, alt en sammanjemkning mellan Österrike och Preussen i tyska frågan skulle snart förestå, omtalas nu äfven bestämdare i de högre kretsarne och man tror derpå, utan att kunna göra sig redo för orsaken. Det säges nemligen att Österrike är beredt att öfverlemna den exekutiva myndigheten i tveka förhundootaton

23 augusti 1849, sida 2

Thumbnail