Htåg. Likaså ogrundad är Wiener-Zeitungs
;Iskrylsamma privatberättelse från Haynaus
I högqvarter, , hvaruti berättas om en äro-
full stormning af ungrarnes förskansade lä-
ger. Ungrarne drogo sig nemligen tillbaka öf-
ver Theiss före Haynaus ankomst, så att blott
Ideras arriergarde vid Uj-Szegedin (Nya Szege-
Idin) kom i affär med de kejserliga, under Be-
Inedeck, vid hvilket tillfälle staden sattes i
brand genom raketer. Den följande dagen,
Iden 4, slog Haynau broar öfver Theiss; men
den ungerska armen var redan då, enligt sin
operationsplan, försvunnen. Riksdagen, som
(ända dittills haft sitt säte i Szegedin, var för-
lagd till Grosswardein, efter att förut hafva
beviljat 60 millioner floriner för krigets full-
följande, samt fattat flera högst vigtiga beslut
med afseende på nationaliteterna i Ungern.
Haynau vill nu framtränga vidare mot söder,
för att om möjligt kunna räcka handen åt sin
Jvän, den ridderlige banen,. Uti Wien äro
tänkande militärer icke litet bekymrade öfver
Iden riktning, som fältmarskalkens operationer
II tagit. Man fruktar, att Haynau skall blifva
fullkomligt afskuren från Schlicks kår, som
står vid Szolnok, och derigenom äfven från all
förbindelse med den ryska hufvudarmen; man
befarar, att ungrarnes sluge härförare med af-
Isigt lockat honom mot söder uti det alldeles
förhärjade och ödelagda Backa-komitatet, för
rlatt genom brist på lifsmedel försvaga honom
tjoch tvinga honom till ett förderfligt återtåg
tlgenom ödelagda nejder. Man säger med rätta,
att banens räddning och föreningen med hans
Jarme är en genom idel sjelfbedrägeri skapad
fantom, emedan banen icke mer äger någon
armå och följaktligen densammas räddning och
-Jen förening med honom är ett. tomt skuggspel.
Såväl Die Presse, som den i strategiska saker
Iväl bevandrade Soldatenfreund uttala temli-
Igen oförtäckt denna farhåga; och sedan olyc-
Ikan vid Komorn hafva till och med de ,väl-
Isinnade förlorat föriroendet till Haynaus fält-
; herretalang. .
Hvad den ryska hufvudarmån egenteligen
gör, vet man icke så noga; ehuru det icke är
Ibrist på bulletiner som se dagen i Warschau.
Furst Paskiewitsch synes göra strategiska pro-
menader i Haiduken- och Kumanierland, der
Than den 2 Aug. återigen besökt Debreczin.
IGeneralerna Sacken och Grabbe göra utitrak-
Iten af Karpaterna ännu alltid jagt efter Gör-
Igey, hvilken såsom ett irrsken sväfvar för dem
löfverallt, och, så snart de söka följa honom,
Jeller gå honom inpå lifvet, antingen försvin-
Iner bakom dimmorna af Theiss,, eller lockar
Isina fiender vilse mellan sjöar och moras. Pas-
Ikiewitsch, som troddes utföra ett strategiskt
mästerverk genom sin forcerade marsch från
ITissa-Färed till Debreczin, hvarigenom han
trodde sig hafva afskurit Görgey från Dembin-
sky, måtte ej hafve blifvit litet förvånad, då
general Grabbe rapporterade att han funnit ge-
neral Görgey med 39,000 man uti en rätt fast
Iposition vid Miskolcz, således ännu en gång
Talldeles i ryggen på fursten af Warschau. Så-
ledes för andra gången öfverlistad och vilse-
ledd af den snillrike ungerske fälthärren, skall
sannolikt furst Paskiewitsch se sig nödsakad
att ganska snart åter lemna Debreczin, samt
genom Görgeys farliga ställning och brist på
tillförsel se sig nödsakad att återvända till
Theiss, i stället att vända sig söderut mot
Grosswardein. Då skulle ungrarna hafva full-:
komligt uppnått ändamålet med sitt återtåg
från Szegedin, nemligen Haynaus afskärande
Ifrån ryska hufvudhären.
) Samma orsaker som tvang Teheodojeff, hvil-
ken, som bekant är, den 3 Juni besatte De-
breczin, att åter uppgifva denna öppna stad
och återvända öfver Theiss, torde äfven kate-
goriskt föreskrilva Paskiewitsch den marsch-
ruta som han har att följa. Ofverhufvud är,
vid den karaktär som det ungerska kriget nu
antagit, intagandet af öppna städer, sådana som
Debreczin och Szegedin, af alls ingen strate-
gisk betydelse. Urgrarna uppgilfva dem utan
strid, på det de kejserliga måtte sakna allt
sken af anledning att på dem tillfredsställa sin
Irof- och mordbrännarlust. De flesta ungerska
städer äro icke, såsom i Tyskland, till hälften
fästningar, utan helt öppna, utan vallar graf-
var och portar. Deras intagande, eller rättare
besättande, är derföre ingen seger i och för
sig, utan blott krigsoperationernas naturliga
följd. Landets enda strategiskt vigtiga punkter
äro Komorn, Peterwardein, Arad, Temesvar och
Karlsburg, af hvilka blott den sistnämnde är
i de kejserligas händer. Men så ofta Österri-
karne inrycka i någon by eller öppen stad,
förstå de att i sina bulletiner — såsom denna
gången Haynau i fråga om Szegedin — fram-
ställa det såsom en eröfring, en seger; ty om
ej genom något annat, genom bulletinfabrika-
lion äro åtminstone de Österrikiske generalerna
i Ungern ogement stora, och erinra om deras
föregångares talang i denna genre, under sju-
åriga kriget, då redan Fredrik den Store gjorde
sig lustig deröfver, i det han, parodierade de-
ras method, en dag rapporterade till Berlin: Vi
hafva vunnit slagtningen. Fienden har 3000 döda.
Vi hafva förlorat den ena mannen, som vi hafva
vanan att förlora. (Nous, nous avons perdu.
le seul homme, que nous avons Phabitude de
perdre). Det synes nästan som om denna den
store konungens skämtsamma bulletin begag-
lnats såsom mönster af de österrikiska och ryska
generalerna, blott med den skillnad, att liksom
då, bland förlusterna, den obligata ena man-
nen, nu bland trofeerna med verkligt förvå-
nande regelbundenhet den ena eröfrade kano-
nen figurerar. En kanon förlorade rebellernan
lvid deras skyndsamma återtåg från Ofen-Pesth;
Jen kanon eröfrade Paskiewitsch i slaget vid
Waitzen; en kanon tog Tolstay vid Aszod från
) Desöffy; en dito förlorade Bem vid Karlsburg;
jen tog Grotenhelm vid Bistritz från Szekler-
I horden, och slutligen figurerar åter den der