systemet mot de dansksinnade 1 norra delen,
af landet, hafva de påfunnit, att låta under-
officerare och soldater i stor mängd ingå i det
s. k. gensdarmeriet, som skulle vara egentli-
gen en polisvakt. Hundradetals sådane nya
gensdarmer inläggas i städerna och utspridas
på landet. Afdelningar deraf skola bevaka
Däppelskansarne, enligt berättelser från Flens-
burg.
Den cirkulärnot som den döende tyska cen
tralmakten afgifvit och hvari hon ogillar det
af Preussen ,ensidigt afslutade vapenstillestån-
det med Danmark, är nu kändt och meddelas
i tyska tidningarne. Den är daterad den 4
Augusti och undertecknad af presidenten i
riksministeren Wittgenstein, samt meddelad den
substituerade fullmäktigen för Slesvig-Holstein
hos centralmakten, hr legationssekreteraren Ste-
mann.
Efter ett vidlyftigt ordande om Preussens
förfarande och ingrepp i centralmaktens myn-
dighet att besluta om kriget med Danmark åc.,
samt förklarande, att inga handlingar angående
fredsslutet eller vapenhvilan blifvit riksmini-
stern meddelade, hvarföre ock andra tyska sta-
ters biträdande d-ri, icke kan af centralmak-
ten anses förbindande; slutar likväl noten med
följande erkännande:
Likväl och med afseende derpå, att det un-
der de gifna förbållandena icke kan vara cen-
tralmaktens afsigt att genom enskilta förbunds-
stater föranleda eller autorisera ett krigs fort-
sättande, som i sjelfva verket icke blifvit ett
tyskt krig(?)samt derigenom oberäkneligt föröka
farorna af inre tvedrägt, har H. Kejs. Höghet
riksföreståndaren funnit sig benägen, att å sin
sida gifva befallning till faktiskt inställande af
fendtligheterna, i enlighet med de rent militära
bestämmelserna uti Berliner-vapenstillestånds-
konventionen, samt att uppdraga åt krigs- och
sjöministrarne vidtagandet af derför nödige åt-
gärdern,
Slutligen begäres att de höga tyska regerin-
garne måtte med rikskrigsministern träda i
samverkan angående kontingenternas begagnan-
de i rikets tjenstx: en begäran som troligen
icke blifvit uppfylld, emedan kontingenterna
marschera hem på v. Prittwitzs ordres.
Det var kändt att Libeck erkännt det emel-
Jan Preussen och Danmark afslutade stillestån-
det, samt meddelat detta till preussiska sände-
budet hos hansestäderna i Hamburg.
SPANIEN.
General Narvaez fader, grefve af Canada-
Alta, har aflidit. Ifrån Portugal berättas, att
den i Oporto aflidne ex-konungen Carl Alberts
lik skulle, efter balsameringen, på ett ångfartyg
öfverföras till Genua.
FRANKRIKE.
Inrikesministern Dufaure har den 6 Augu-
sti i nationalförsamlingen framlagt en proposi-
tion om belägringstillståndets upphäfvande i
Seinedepartementet och de öfriga departemen-
ter, som höra till första militärdistriktet. Pro-
positionen, som af församlingen förklarades er-
fordra skyndsam handläggning, är af följande
lydelse:
,Från den dag, då detta dekret blifvit kun-
gjordt, skall staden Paris jemte hela det di-
strikt, som tillhör den första militärdivisio-
nän, upphöra att vara i belägringstillstånd.
Följande dagen har nationalförsamlingen hål-
lit val till ledamöter af det 23-mannautskott,
som under församlingens prorogationstid skall
blifva permanent. Vid detta val gick högra
sidans lista igenom, hvilken endast innehåller
ett liberalt namn: Victor Lefranc. De öfriga
ledamöterna äro: Barillon, Bauchart, Bavoux,
De Beaune (du Gard), Bechard, Berryer, Bo-
cher, Boinvilliers, Chambolle, general Chan-
garnier, Collas (de Gironde), Gasc, general Hus-
son, de Kermarec, de la Bruguiere, Jules de
Lasteyrie, Mathieu de la: Redorte, Mol, Lu-
cien Murat, Pecoul, Piscatory, Prudhomme, de
Riancey och general de Saint-Priest.
Närmast i rösteantal stodo Grevy och Duprat.
National anmärker, att Louis Bonaparte ut-
delar en sådan mängd af hederslegionskors, att
om han fortsätter lika frikostigt, så skall han
vid slutet af sin presidentstid hafva dekore-
rat flera medborgare, än Napoleon under tio
års kejsareregering och segerrika krig.
Efter den förberedande undersökningen om
händelserna den 13 Juni hafva 37 af de ar-
resterade personerna blifvit ställda på fri fot.
Af 72 anklag:de, mot hvilka ytterligare rät-
tegång skall anställas, finnas, som bekant, icke
mindre än 33 folkrepresentanter, till hvilkas
åtalande nationalförsamlingen gifvit sitt bifall.
De äro: Ledru-Rollin, Victor Considerant,!
Boichot, Rattier, Commissaire, Felix Pyat, Fer-
dinand Gambon, Fargin-Fayolle, Brives, De-
ville, Beyer, Pflieger, Avril, Koenig, Martin-
Bernard, Cantagrel, Menard, Rougeot, Lan-
dolphe, Hoffer, Kopp, Astett, Rolland, Heitz-
mann, Suchet, Maigne, Pilbes, Boch, Vauthier,
Ronjat, Daniel Desmaziers, Janot och Lourion.
Bland de anklagade nämnes vidare följande
ledamöter. af en s. k. Comite de la Presse:
Langlois, Thorå, Ribeyrolles, Delescluze, Paya.
Man ville äfven veta att Etienne Arago samt
xfvarctarna Gninard och Forestier skulle ak-