vitt CIL bldUL THUMNMdlUc.
ssd
— Följande artikel öfver ett af dagens vig-
tigaste ämnen har blifvit red. tillsänd; och
meddela vi den desto hellre, som den i de
flesta fall öfverensstämmer med hvad vi anse
rätt i saken; ehuru vi i förbigående tillåta oss
den anmärkningen, att insändaren i allmänhet
synes betrakta vissa svårigheter, som vid nya
skolregleringen måste uppkomma, och dem vi
i en förutgående artikel påpekat, lindrigare än
de måhända komma att visa sig en gång.
ÄNNU ETT ORD OM REGERINGENS BESLUT
I LÄROVERKSFRÅGAN.
Den i Aftonbladet för någon tid sedan fö-
rekommande anmälan och kritik af regeringens
cirkulär till konsistorierna rörande elementar-
läroverkens reform, har föranledt insändaren af
efterföljande reflexioner att anhålla om dess in-
förande i tidningen, såsom ett instämmande i
det omdöme öfver saken, hvilket i Aftonbladet
blifvit uttaladt, och ett tillägg af ett och an-
nat derjemte.
Det är en afgjord sanning, att alla, som in-
sett, att läroverksfrågan är en både för sven-
ska bildningens och svenska samhällets fram-
tid högvigtig fråga, hafva med den mest spända
uppmärksamhet afbidat regeringens ultimatum
rörande skolreformen. Detta ultimatum har
nu, åtminstone till grunddragen, offentligen
framträdt i ofvannämnde cirkulär till stiftens
konsistorier. Det har egentligen ej tillfreds-
ställt någondera sidan af de i skolstriden och
dess utgång intresserade, ehuru belåtenheten
visserligen är större på deras håll, som ärligt
och uppriktigt önskat en förändring och ej
blott låtsat sig önska en sådan, hvilket beklag-
ligtvis varit fallet med rätt många, det man
tydligast märkt allt sedan ifrågavarande cirku-
lär såg dagen. Det är också ganska lätt att
inse, att dessa skenkämpar för reformen hafva
fulla skäl till missnöje och nära nog hopplös-
het. Ty vill man vara billig och opartisk, så
skall man, under det man visserligen bekla-
gar, att regeringen lemnat mycket öfrigt att
önska hvad reformgrunddragens såväl innehåll
som närmare bestämning vidkommer, tillika
erkänna, att regeringen i flera än en ytterst
vigtig punkt framträdt på ett både liberalt och
frimodigt sätt, och visat en raskket och deci-
sion, hvarpå, uppriktigt taladt, ingalunda alla
skolreformens vänner hittills ansett grund vara
att boppas. Vi draga knappt i betänkande att
påstå, att hvad som nu af regeringen blifvit,
åtminstone inledningsvis, gjordt för skolrefor-
men, är det vigtigaste och bästa som blifvit
gjordt sedan konung Oscars anträde till styret,
om man också hade bort kunna hoppas, att
regeringen i allo skulle taga steget ut med
den bestämdhet och energi, som önskan af en
snart förverkligad reform förutsätter.
Utan tvifvel är den första bestämningen i
cirkuläret, nemligen den rörande den öfver
hela riket fria ansökningsrätten till elementar-
lärarebeställningar, en ganska vigtig bestäm-
ning. Nyttan af detta förordnande, som upp-
häfver det ömkliga nationalitetsväsendet i dess
mest hopskrumpna skala,-är så ögonskenlig,
att den ej behöfver uppvisas och förordas, helst
de konservativa sjelfva icke ansett nyttigt vara
att motarbeta denna lagbestämning, hvilken en
och annan bland dem till och med sjelfmant
påyrkat, förmenande att denna fria ansöknings-
rätt, jemte en eller annan mera obetydlig re-
formerande bestämning derutöfver, skulle göra
all annan förändring af de gamla elementar-
läroverken fullkomligt öfverflödig. Men just
denna de konservativas beredvillighet att er-
känna nyttan af en fri ansökningsrätt bevisar
tillräckligt, huru litet är vunnet med denna
lagbestämning f och för sig, och att de åtmin-
stone hittills hoppats, och kanske ännu hop-
SERREERTEEEEA Es GREN NEt StSANESOr EANAART EAE