— Di i onsdags redaktionen införde en af hr öfverstelöjtnant Hazelius insänd uppsatts om Kompetensfrågan rörande öfverdirektörsembetet för landtmäteriet, ansåg redaktionen sig icke böra vid tillfället bifoga några anmärkningar vid hr Iazelii försök att försvara såväl formen som principen af den ovanliga och af Bore, med rätta klandrade resolution, hvarigenom regeringen , upptagande till pröfning hvad icke lagligen och formligen blifvit densamma underställdt, gått i förväg att afgöra personliga kompetensfrågor, utan att förut i sin ordning upphäfva gällande, och emot dessa personliga anspråk stridiga författningars stadganden. Red. ansåg all anmärkning så mycket mera obehöflig, som den utur Bore reproducerade artikeln var så rakt på saken, och hr Hazelii satser sådana sophismer, att läsaren icke kunde gerna undgå att sjelf anmärka förhållandet. Men vi hafve hört, alt en och annan ansett red. genom införandet af försvaret hafva ändrat sina åsigter i frågan; och derföre hafve vi funnit oss nu böra yttra några ord härom. Det har säkert af något hvar redan anmärkts, att hr Hazelius egentligen stödjer sig derpå, att regeringen förklarat topografofficerare, hvilka en längre tid vid kåren tjenstgjort, böra anses behörige att söka öfverdirektörtjensten vid landtmäteriet, när de tillika undergått de kunskapsprof, som för inträde i kansliet eller rikets hofrätter och kollegier erfordras,. Hr Hazelius har dervid låtsat okunnighet om, att ingen formenlig anledning fanns för regeringen att härom afgöra; ty han sjelf hade ej besvärat sig öfver kammarkollegii förslag; topografiska officerskåren hade icke inkommit med ansökan om kompetens; och således måste regeringens opåkallade förklaring, att den kårens officerare skulle på vissa vilkor få kompetens till chefsplatsen inom ett verk, der de icke ännu ega kompetens såsom sådane till underordnade ordinarie befattningar, anses i högsta grad oformlig. Också torde säkert hela saken blifva föremål för konstitutionsutskottets utredning vid nästa riksdag; så mycket heldre som, derest vid granskningen -af denna rådgifvareåtgärd en sådan formvidrighet godkändes, skulle grundlagens -stadgande om förslags upprättande efter antagna vilkor för kompetens till vissa tjenster, alldeles blifva ett tomt ord, och regeringsmakten skulle då för personliga fall kunna förändra befordringslagar, hvilka såväl förut som efteråt blifva gällande vid andra fall. : Vi se knappast något skäl hvarföre ej, sedan recognoserirgskonstens kännedom blifvit ett åliggande för andra officerare och en stor del af ärmeens befal tjenstgjort vid Topografiska kåren, äfven dessa skulle få kompetens, likaväl