liknar 1 min tanka ett skepp, som, sedan detld blifvit kastadt omkring af stormen, slutligen)b funnit en mer eller mindre god hamn och derv ligger för ankar. Det måste undergå en full-s ständig reparation, innan det åter kan våga! sig ut i sjön. De lagar, som vi stiftat, kunna vara bristfälliga, men de kunna förbättras. Hafven förtroende för framtiden, utan att tänka på statskupper och uppror. Stlatskupperna li hafva ingen förevändning, upproren intet hopplfi om framgång; knappast begynta, äro de genast undertryckta. Hysen förtroende för national-la församlingen och eder första magistratsperson, ls! som äro nationens utvalde., ti En tidning tillägger följande: Följetonisternals följde med presidenten under den sednaste re-n san såsom hof-historieskrifvare. I Saumur dansade presidenten, Falloux, Lanjuinais ochl9o mären quadrille. Man kan ingenting sägaln deromn, inföll Dupin, så länge de icke dansa !a bort republiken. k S g ÅH Engelska korrespondenter berätta följande: Republikens president har mottagit en egenhändig skrifvelse från kejsar Nikolaus, som skall hafva fägnat honom utomordentligt. Kejsaren anmäler sin!g sondotters död. Brefvet är skrifvet både på ryskal7 och franska och begynner med dessa ord; Min berömlige och gode vän, den franska republikens president, och slutar med: Eder gode vän Nicolaus. Detta bref har så mycket mera glädt presidenten, som Nicolaus aldrig någonsin har sändt Ludvig Filip någon egenhändig skrifvelse. Efter hertigens af Orleans död dikterade kejsar Nicolaus ett bref för Nesselrode, hvaruti han uttalade sin djupa sympathi för den förlust, som Ludvig Filip lidit, och förklarade, att det endast var af princip, som han icke skref egenhändigt. Med detta bref sätter man i förbindelse förvisningen af de 200 pohlackarne. Presidentens resa till Nantes, Angers 0.s. vV., som tyckes vara företagen i stor stil, sysselsätter folk mycket. Prefekter och andre äro i liflig rörelse. Prefekten i Tours t. ex. gick till och med så långt i sin devuerade ifyer, att han hotade taga afsked, om man icke ville gå in på, att i Tours gifva en lysande bankett till presidentens ära; han uppnådde sin och befolkningens önskan, ehuru resplanen i följd deraf måste förändras. Legitimister och äkta republikaner beskylla presidenten att vilja känna folket på pulsen, och försöka, om icke de ord, som han uttalade vid sitt besök i Uam: att han var den stora nationens lag-!t liga (legitima) öfverhufvud kunna få erhålla en annan betydelse, än de nu kunna hafva. Mottagandet i Amiens, der man från alla sidor hörde ropet: f Lefve kejsaren! har styrkt det kejserliga partiets! förhoppningar och man klagar icke utan skäl deröf-!1 ver att man förföljer dem, som ropa: Lefve Bour-k bonerna! eller Lefve den demokratiskt-sociala re-ld publiken under det man å andra sidan öfverser med utbrott af den kejserliga entusiasmen. Som bekant är har man verkligen fruktat för en statskupp och trodde, att nationalförsamlingens ajurnering skulle stå i förbindeise dermed, hvilket förklarar det starka motstånd, som denna åtgärd rönte. f Presidenten, som på ett så lysande sätt blef motta-ll gen i norddepartementerna och framför allt i Amiens, g går nu till legitimisternas säte. Ett sammanträde aff representanterna för de departementerna, genom hvilka c presidenten reser, kan bidraga till att beteckna sinnesstämningen. De deputerade för Nantes och det s departement, hvars hufvudstad Nantes är, äro ifriga I S eo MÅR -m— MM d AA sv RY MM AA 3 mm TO AA legitimister och deltogo på sin tid i den bekanta Bourbonska pilgrimsfärden till Belgrave Square. De uppmanades att följa presidenten på hans visit till Nantes. Emellertid höll man ett stormande möte, hvarvid den stora majoriteten förklarade, att den icke ville åtfölja presidenten. L. Bonaparte blef mycket orolig häröfver och kunde så vida lugna dessa! representanter, som de beslöto att låta en deputa-? Vv y L I tion följa honom. Denna har blifvit vald och be-!t står af några de aldra ifrigaste legitimister. Treprocentsfonderna stodo den 4 Aug. påls 53,20; femprocents på 87,60; bankens aktier ji på 2272,50; Nordbanans på 420. Femprocents-l fonderna stodo den 5 Aug. på 87,40. u STORBRITANNIEN. d Drottningen afseglade den 1 Aug. på jaktenlr Victoria från Osborne och ankom till Covesld hamn den 3 Aug. på morgonen. Hon skullele hålla sitt intåg i Cork den 4. b h Den 1 Aug. frågade lord Nugent i under-la Ss A huset om lord Palmerston hade erhållit officiell underrättelse om Haynaus proklamation till invånarne i Pesth och Ofen, hvilken hotade dem med dödsstraff för hvarje handling som i ge-it neralens ögon vore politiskt brottslig. Är dennalk förskräckliga proklamation äkta eller icke?!! Lord Palmerston svarade: Jag behöfver ickelt säga att H. M:ts regering, liksom hvar och en annan, läst denna proklamation med den pin-!s sammaste känsla. (Hör! hör!) Men vi kännalo den blott genom tidningarne, icke på officielll, väg, och veta icke om den är äkta. Lordia Nugent: Men om den är äkta, är H. M:tsln regering färdig att, liksom vid Elliotfördraget ic i Spanien, uppbjuda sin bemedling och i nöd-ls fall sin makt för att hämna sådana rysligheter, (c som aldrig förr blifvit föröfvade eller ens upp-s tänkta? Lord Palmerston: Den ädle lordenlo: och huset måste inse att regeringen nödgas!b förbehålla sig att handla efter omständighe-ls terna.n få Koleran går temligen starkt i London; den 2 Aug. sjuknade 259 och dogo 119. Möten till förmån för ungrarne hafva hållits i Leicester, Manchester och Wakefield. Entusiasmen för dem är allmän i England. De från Piemont genom Frankrike ankomn ungerska husarerne hafva inskeppat sig på-en ångbåt för att gå till Svarta hafvet och derifrån inkomma i sitt fädernesland. : Den första jesuitkyrka i London öppnades der i dessa dagar. TYSELAND. Berlin den 7 Augusti. Andra kammaren öppnades i dag, på uppdrag af H. M:t, genom ministerpresidenten grefve von Brandenburg, med ett vidlyfligt trontal. Deri förklarades till en början, hurusom ministeren ansett för en trängande pligt att uppträda mot det skräckvälde, som ett förväget parti begynt utöfva öfver Preussen och Tyskland,; — derefter omnämnas i korthet de åtgärder, som för dettalw stora ändamål blifvit vidtagna. Vidare berättades, att tronarfvingen har i spetsen för de troppar han anfört, delat härens faror och mödor, och att en yngre, prins af det kongl. huset gjutit. sitt blod i hennes leder. Öfver VE re 6 s Å