Em tinansmunistern Fassy, som den d Aug. bestämdhet förordade förnuftiga reformer, och den yttersta högern, som slöt sig till den al Denis Benoist uttalade åsigt, att man för närvarande icke hade annat att göra än att upprätthålla det bestående, synes en fullkomlig söndring vara för handen. Den yttersia högerns organer begynna anfalla finansministern såsom revolutionär; Conseil-dEtatsklubben (den f. d. Poitierska) har redan diskuterat den frågan, huruvida den längre kan unders!ödja finansministern, och man talar redan om Passys störiande, hvarefter hans portfölj skulle öfvertagas af Achille Fould. Störtandet af Passy, en af den Odilon Barrot-Dufaureska ministerens stöd, skulle naturligtvis lätt kunna leda tili en allvarsam ministerkris och leda till oförutsedda parlamentariska förvecklingar. Å andra sidan antyder Sigele, att krigsministern Zulliere, som tillhör den motsatta ultrareaktionära kabinettsfraktionen, skulle ämna draga sig tillbaka. Ett sådant steg, säger en tidning, skulle dock betyda mindre, emedan general Rullieres inflytande är så godt som intet. De sedarste händelserna i Rom, hvilkas ultrareaktionöra karakter ingen kan förneka, sätter ministeren i stor förlägenhet. Statsrådets betänkande angående Lesseps beteende väntas inom kort tid och den 6 Aug. skulle interpellationer förekomma i nationalförsamlingen angående den romerska frågan. National vill veta att O. Barrot ämnar föreslå interpellationernas uppskjutande. Att emedlertid regeringen synes vilja vidhålla sin hittills iakttagna medelvägspolitik, synes man kunna sluta af en notiden officielis fMonitören, som vederlägger ett rykte, att man ämnade återkalla hr de Hartcourt, en bland Frankrikes liberalare diplomater i Italien, hvariemte Monitören förklarar, att regeringen städse varit nöjd med Hartcourts beteende. Monitören för den 5 Aug. innehåller en mängd ordensförläningar åt militärer vid expeditionsarmeen i Rom. Den bekante polischefen Carlier har äfven blifvit utnämnd till officer af hedersiegionen. Den förberedande undersökningen om händelserna den 13 Juni är slutad. Instruktionsdomaren Filhon har redan aflemnat ett betänkande, hvari han yrkar, att 70 personer måtte försättas i anklagelsetillstånd för komplott eller attentat. flärom skulle utslag fällas inom kort varefter man tror att proposition skall as för nationalförsamlingen om samle af pla haute cour nationalen. elserna olika. Det ser dock ut, som der oftare hört ropet: Lefve kejsaren!, än i Orleans, Angers o. s. v. Ett starkt regn biudrade emellertid både manifestationen och höctidligheten. En lysande bankett, som man förberedt i ett stort tält, måste afbrytas. Från Nantes begaf sig L. Bonaparte den 31 Juli till Saumur. Nära Angers inbjöds han till S:t Georges af en rik legitimist de Walsh Scrent och bespisades i samma slott, der hertiginnan af Berry för 25 år sedan blifvit på det mest lysande sätt emottagen. Hvad legitimisterna för öfrigt tänka om Louis Bonaparte, kan man se af Union, som bland annat nyligen yttrat: Vi hafve icke försummat något tillfälle att låta rättvisa vederfaras ;Prins Louis, Hans namn är visserligen icke politikens sista ord. Men genom sin klokhet och sans motsvarar han den närvarande ställningen, och vi prisa honom för den upprigtighet och fasthet, hvarmed han möter våldet och förblindelsen. Repubiikens president lärer nu äfven göra en resa söderut. Rykten att han äfven skulle resa till Lyon och Strassburg, anses mindre sannolika, i anseende till de der rådande revolutionära tänkesätt. Monitören för den 4 Aug. innehåller en artikel angående presidentens resa och betygar den kärlek, som han öfverallt funnit till den republikanska statsformen, och slutar med att bestämdt desavuera hvarje, äfven den aflägsnaste tanke på en statskupp; en sådan, heter det, skulle framkalla inbördes krig i 50 departementer. Lamartine har hos nationalförsamlingen begärt permission på obestämd tid för att sköta sin helsa och sina förstörda affärer. En fransk kår af 900 man har i Algier blifvit öfverfallen och slagen af en kabylstam, samt förlorat 32 döda och 117 fångar. Några tidningar omtala ryktesvis, att nationalförsamlingens prorogation icke skulle begynna förr än d. 23 eller 24 Augusti (?). Det förtjenar anmärkas, att legitimisterna vid öfverläggningen om det nya lagförslaget angående belägr ingstillståndet, bestämdt satt sig emot en artikel, enligt hvilken republikens president skulle äga rätt att under nationalförsamlingens frånvaro förklara en ort i belägringstillstånd; de fordrade det vilkor, att en sådan åtgärd endast kunde ske med det permanenta 25-mannautskottets samtycke. Vid en af statsrådets sednaste sammanträden blef fråga om den omtalade planen att höja presidentens dotation. Den unga högern är deremot och tycker, att 4,200,000 francs kunna vara nog för en president, och att en större summa liknar en civillista. Majoriteten anses dock beredvillig att gå in på planen. Det 2:dra lätta infanteriregementet, som utmärkt sig för socialistiska sympathier och för sitt förhållande under det sednaste upproret i Lyon blifvit afiigsnadt derifrån, har blifvit nästan helt och hållet upplöst. Ölversten, öfverstelöjtnanten, 2 bataljonskommendanter, 3 subalternofficerare berättas hafva fålt afsked, oberäknadt. omkring 459 underofficerare och soldater, som erhållit större och mindre straff. Regeringen har garanterat jernvägen från Marseille till Avignon. . Victor Hugo ämnar inom kort föreslå en utomordentlig kritik för theatrarne i Paris. PIP a . -. e-. ar 0