både hvad supandet och tillverkandet angick. Ita
larens församlingar var ännu ingen nykterhetsföre
ning stiftad, dels emedan tal. ännu ansåg sig fö
obekant med ställningar och förhållanden i orten
dels emedan föreningsformen möjligtvis kommit
misskredit, och slutligen derföre att talaren icke höl
på formen, blott ändamålet kunde vinnas, och at
det redan vunnits i stort mått, sade han sig var
öfvertygad genom många skäl, åtminstone är de
icke nu, såsom för 45 å 20 år sen, en heder at
vara drucken. Derefter framställdes några af nyk
.erhetsvännernas skarpaste satser, med uppmaninj
till. de närvarande åhörarne att deröfver inleda e!
liskussion; men då ingen fanns hugad dertill, an
modades en tillstädesvarafide friherre Raab (anföra
ren för den bekanta minoriteten i representations
frågan), att yttra sin åsigt öfver hvad som på lag
stiftningsväg kunde göras för nykterhetssaken, hvil
ken önskan han också, ehuru alldeles oförberedd
uppfyllde på ett tillfredsställande sätt. Sedan fri
herren visat, att förbud emot brännvinsbränning
skulle vara ändamålslöst så länge supseden qvarståi
och brännvin fås i grannriken för så godt pris, at
smuggleri deraf skulle vara lönande, samt förklara
Itt lagstiftningen i detta afseende endast bör kring
särda bränvinsminuteringen och isynnerhet förbjud:
ll handel dermed på helgedagar, äfven på gästgif
varegårdar, tog d:r W. sig häraf anledning att re
logöra för sin indirekta verksamhet i och för bränn
vinslagstiftningen under sednare åren. Denna redo.
sörelse var späckad med anekdoter, bilder och qvick
eter till den grad, att åhörarne skrattade i chör
och den kunde i sanning betraktas som decert pi
iela den väl arrangerade anrättningen,
Sammanträdet i sin helhet var synnerligen vä
yckadt och tillställarne skördade också den förnö
elsen att se det besökt af åtskilliga betydande per
soner både från södra och öfriga delar af Sverige.
———
— I dag på morgonen arresterade polisuppsynings
nannen E. Jacobsson den i går natt från rådhus
väktet förrymda arrestanten Carl Gustaf Nyström
Alan hade vid rymningen öfver planket vid rådstu
sugården på jerntaggarne illa skadat venstra armen
som han bar i band.